Hopprädsla ngn?

[Horsen]

Hej! e d nån här på Bukefalos som är /har varit hopprädd? Jag är fortfarande lite hopprädd efter en ponny som slängde v mig rätt in i hindret två ggr/ en vecka... det kanske inte låter så farligt mn de har lixom fastnat i min skalle på något sätt...
Någon som känner igen sig? Skriv isåfall!

 

[Skruttan]

Hmmm...jo, jag känner igen mig. Har mer eller mindre gått över till dressyr för att jag blivit feg. Inte blev det bättre av att sist jag hoppade så landade jag i hindret....och hästen hade inte hoppat alls!

//

 

[Horsen]

hehe...känner igen mig där me...har bara tävlat dresyr men nu ska ja banne mig tävla hoppning om två veckor :smirk: ...d kan ju inte gå värre än att jag skämmer ut mig totalt

Kram!

 

[kopparberg]

Jag har varit hopprädd i perioder.
Ingen rolig känsla, när man innerst inne älskar att hoppa...

Men för min del har jag tränat bort det genom att hoppa "ärliga" hästar.

 

[Dito]

Skitskraj! Köpte min häst för att hoppa och det kan hon. Men när jag skall hoppa med henne så går allt åt skogen. Ramlat av gång på gång. Nu är det dressyr som gäller och vi trivs bra med det. Jo... en sak till som är lite skum. Naturhinder i skogen. Stockar och så. Inga som helst problem. Vi flyger över och tycker det är skitskoj!!!

 

[titi]

joddå,jag är livrädd för att hoppa efter en incident för många år sedan. Jag flög också in i hindret och sedan dess är det kört,däremot går det jätte bra med naturhinder i skogen...konstigt...

 

[linnean]

vet precis vad du menar..... inte roligt inte. man vill så gärna men så vågar man inte vad ska man göra åt saken? har också blivit rädd sen jag ramlade av ordentligt och gjorde illa mej i ryggen.

 

[trazel]

Det tog lång tid för mej att våga hoppa överhuvudtaget. Länge hoppade jag utan problem upp till ungefär 60 cm. Sedan när hindrena blev högre vågade jag inte hoppa alls. Jag fick hoppa på samma ponny många gånger i rad och lära känna henne. Efter ett tag så hoppade vi glatt banor på 70 -80 cm! Vi fick en placering i LC och jag var överlycklig! Men, det var bara den ponnyn jag vågade hoppa på. Sedan insåg jag att jag började bli lite för lång för den här C-ponnyn. Jag började rida mer och mer på en D-ponny. Hoppade henne lite också. Men det stämde inte riktigt... Åkte av och blev rädd igen. Lade ner henne och började rida en ny D-ponny. Det stämde till 100% och vi litar på varandra till 100% och hoppar nu LB, så småning om förhoppningsvis ännu högre. :smirk:
Allt detta är tack vare mycket bra ridlärare med enormt mycket förståelse och välvilja.

 

[grazzie]

Joda..jag var hopprädd förr när jag va mindre..men det går bort med tiden!
Hopppa med en hoppvillig häst så går de säkert över!

 

[Vita_N_6520]

Joo jag kan bli lite tveksam ibland.
För när ja hopapde min ponny ivåras så kom hon fel o slog iöversta bommen o drog omkull
Jag fick hjärnskakning typ då
Så så fort nån häst snubblar lr nått, även om det ient är jag som rider så kan jag påminnas om det... Skithemskt
Men, det är bara o bita ihop o hoppa

Samam sak när det gäller trippelbarrar. Dem är läskiga.
När vi tävlade på en tävling, typ bara 80 cm, så brakade min häst in i sista hindret som var en trippelbarr o ja va redan innan osäker på dem...
Så det tyvcker jag oxå e hemsk, jag vågar inte hopap större såna med segare hästar iaf
Men ja hoppade faktiskt en på 80 cm förra veckan
Första gången fegade jag ur men sen red jag bara på trots att ja va livrädd

 

[Åsa]

Jag är också lite hopprädd.
Men det var för min b -ponny hade svårt för att hoppa, gick omkull och tog med hela hindrat osv.
Min c ponny hoppade inte alls! Ni vet stanna 700 gånger innan han hoppar!...

 

[Fnurra]

Jag..men nu är jag botad Har ridit två underbara hästar , inga nybörjarhästar direkt men jag kom mkt bra överens med dom *glad*

 

[Lejonelle]

Jodu. Jag råkade ut för lite grejer för ett par år sedan och blev rädd efter det. Pressades över min förmåga och så var den onda cirkeln igång. Jag har nu i tre år jobbat med att våga hoppa. Målet är att klara en 60cm bana i galopp. För tillfället känns det långt dit. Men förhoppningsvis ska det gå nån gång i år. Jag har en förstående tränare som inte pressar mig och en väldigt väldigt bussig häst.
mvh
Lejonelle

 

[break_a_leg]

Jag är hopprädd!! Jag vet inte riktigt vad det kommer av, för det är rätt många år sedan jag åkte av ordentligt vid hoppning. Det gäller att ha en bra tränare/instruktör som inte tvingar en att hoppa för högt...Nu har jag faktiskt hoppat utan att känna rädsla, och det är ju underbart

Det är dessutom bra att kunna låna en säker ponny/häst, efter det brukar det kännas lättare!

 

[kicki71]

Jag är och kommer alltid att vara hopprädd, fast med mycket träning har det blivit något bättre.

Hästen min hoppar i alla lägen!!Jättebra tycker alla men inte jag för han hoppar oavsett hur hindret ser ut och hur vi kommer emot det.

Det har väl inte direkt hänt några större saker men vi har kraschat i en trippel en gång. Både jag och hästen klarade oss med nått rivsår och blotta förskräckelsen!!

Visst är det bra att han hoppar, men det hade inte gjort nått om han stannar heller när det blir galet...

Nå, väl som tur är finns det man och livräddnings sits...

 

[Appache]

Ett tag var jag livrädd för att hoppa allting som var över 50 cm hemma på min egen ridbana.. På tävling däremot så hoppade jag allt som kom i vägen... Mysko.. Men nu har jag mer eller mindre tränat bort det även om det händer ibland att skräcken sätter in när det är dags att hoppa...

 

[skumpan2000]

Jag är hopprädd! När jag var yngre var jag inte alls så här utan hoppade hej vilt barbacka på ponnyerna! Detta har kommit mer och mer sedan jag börjat hoppa min unghäst som inte alls var säker på hinder. Hon stannade ofta och när hon väl hoppade så kom hon nästan alltid fel inpå så jag flög högt upp i sadeln. Jag var så jäkla rädd och är fortfarande. Hoppade henne idag och vågade mig på 80cm, vilket är det högsta jag hoppat med henne och blev så lättad när hon hoppade utan att knappt ens tveka. Tack och lov kom hon rätt inpå också! Är glad att jag har henne för nu är jag verkligen tvungen att hoppa om jag nu vill ha en hoppad häst, vilket jag verkligen vill. Däremot i skogen hoppar jag mer än gärna. Och det smittar givetvis av sig på hästen som också tycker det är skitskoj att flänga runt över stockarna!

 

[sanwan]

Hoppning för mig är väl något slags skräckblandad förtjusning... Egentligen älskar både jag och hästen att hoppa men jag måste får gruva mig lite före "hjälp vilka höga hinder" osv. Sedan så är det väl lite så att har vi en bra dag så rider jag på vilka hinder som helst i princip (nåja, gränsen går väl vid 1.40, sedan föredrar jag nog att krypa under) medan en såndär dag när ingenting stämmer håller jag mig helst till markbommar.
Tack och lov har jag en hoppvillig och ärlig häst som ibland ignorerar sin pipande matte totalt och hoppar så som hon anser vara bäst

 

[Zody]

oh ja, här har du en riktig hoppfegis..

Har efter en otäck avsittning haft stora problem med hoppningen och knappt tagit mig över 50 cm.. Hoppade innan "olyckan" 1-1,10 m. Men efter att ha åkt av och landat med ryggen på bommarna har jag rent av fobi för hoppning.. om det så bara är en cavalettibock så får jag panik..
Men, min underbara tränare har fått mig att sakta men säkert våga igen.. mycket tack vare en underbar ridskolehäst, som jag verkligen måste RIDA fram till hindret, så har jag helt enkelt inte tid att tänka på att det faktist är ett hinder..
En stor eloge till både tränare och häst, som har fått mig att våga igen..
nu gäller det bara att få medryttartösen kry igen så jag kan testa att hoppa henne.. hon är en riktig pärla, ägarinnan tävlar upp till 1,40 hoppningar.. Hoppar allt, så henne ska jag kunna få upp självförtroendet på igen, men självklart med mycket stöd från backen av ägarinnan och tränare..

hmm, massa svammel.. antar att jag är alldeles för trött för det här..

 

[FrittePower]

Usch jag tycker det är skitjobbigt att hoppa halvbloden på skolan....har visserligen bara hoppat dom en gång men bävar inför hoppning A kurse´n jag ska ta...om jag nu inte skolkar
´Jag älskar egentligen att hoppa, men jag har vält med min egen häst och varit med om jääätte språng så jag trillat av och ja...mycket fast jag har aldrig ramlat i hindret som tur är
Tycker bäst om att bara skutta över små träd i skogen och göra något kul av det, inte flaxa runt i full galopp i ett smalt ridhus och försöka vända hästar stora som jetplan över en massa bommar och plank...

Förut hoppa jag hinder över en meter lugnt...nu tycker jag runt en halvmeter låter alldeles förträffligt lagom

Huvudsaken är ju att man gör det man vill och inte tvingar sig igenom. Vi rider ju för att det är KUL!! Vi älskar våra hästar, oavsett vad vi utför med dom.
Jag kommer hoppa i framtiden, kanske inte tävla grand prix men gärna hoppning för "hemmabruk" och skoj.