Högstadiefrågor

[Jamtland]

Vi har problem med våra politiker då de anser att vårt högstadium kommer att bli för litet för att kunna fungera, (runt 50 elever i 7-9 om några år) och jag tänkte nu höra med de allvetande bukefalisterna, vad är era erfarenheter vad gäller små klasser på högstadiet?

Vi kan ju omöjligt vara den enda skolan i landet som brottas med problemet att klasserna blir mindre, lösningar måste ju finnas.

Vad gäller det sociala samspelet och den sociala miljön för eleverna i de minsta klasserna (min äldsta dotter går i en första klass med bara sex elever nu) så löser man ju det på låg och mellanstadiet genom att slå ihop klasserna, just nu har vi en väl fungerande F-1a med tjugo elever som i mina ögon är en perfekt lösning, både undervisningsmässigt och socialt. Vilka skulle vara svårigheterna med att göra likadant i de högre klassena? Hur är högstadiet uppdelat vad gäller kunskapsmål?

Sen har vi, liksom MÅNGA andra skolor problem då vi kommer att sakna en behörig lärare i slöjd, musik och ett ämne till (minns inte vilket just nu). Vi har tre högstadieskolor i kommunen och ingen av dem är så stor att en heltidstjänst vid bara en av skolorna i de uppräknade ämnena är realistiskt. Hur har andra skolor löst sådant? Att det kan vara rätt svårt att ha slöjdundervisning på distans kan jag också förstå, men även här måste en lösning kunna hittas. Någon av er som har erfarenhet av/ jobbar som resandelärare, dvs på fler än en skola?

Fler funderingar kommer nog, hoppas på mycket input. Och bara så ni vet, jag har fullt klart för mig att man inte kan bo på landet och förvänta sig att allting ska finnas runt hörnet, men att lägga ner ett högstadium som har länets högsta andel behöriga lärare och vars elever är bäst i länet på att uppnå kunskapskraven i nian känns inte så smart...

Jenny

 

[Mabuse]

Sv: Högstadiefrågor

Min mamma jobbade som vad du kallar resandelärare, dvs arbetade på flera skolor för att få ihop timmarna, eftersom hon hade ett ämneskombination som gjorde att det inte gick att få en heltidstjänst på en skola. Det var väldigt slitigt och osäkert, svårt att få ihop schemat med tre-fyra olika skolor och arbetsgivare, långa arbetsdagar eftersom mycket tid gick åt till resor, osv. Med andra ord, inget man kunde göra i längden. Hon löste det genom att läsa in ett ämne till, så att hon var behörig för tre ämnen, och då kunde hon få heltid på en skola istället. Att fortsätta hatta runt hade absolut inte varit ett alternativ, inte om man vill ha barn och ett liv utanför jobbet.

Förutsättningarna för er skola låter inget vidare - obehöriga lärare, enormt blandade grupper (vilket brukar inverka negativt på kvaliteten, det kräver mycket förberedelser från läraren att jobba så, och mycket självständigt arbete för eleverna, vilket kanske inte är det bästa för alla ämnen), plus att om grupperna ändå blir små, så kommer alla resurser gå åt till det, och det kanske inte heller är optimalt.

Tråkigt om skolan funkar bra idag, men om elevantalet minskar framöver, så kommer ju skolan, även om den finns kvar, ändå inte kunna fungera som den gör idag. Hur långt bort ligger närmsta större skola, går det att pendla dit för eleverna?

 

[Jamtland]

Sv: Högstadiefrågor

Stopp, stopp, vi har hög andel behöriga lärare, som dessutom är beredda att stanna på skolan även om det kan innebära mindre % för en del av dem.

Och det är bara enstaka av årskullar som är riktigt små, 04rna är 15 stycken, 05rna är sex stycken, 06rna är 15 stycken osv. Vissa år har bygden tydligen haft för mycket att göra, då har det fötts få barn...

Alternativen som finns för flytt är antingen Bräcke som ligger sex mil från "huvudorten", där har de i dagsläget inte ens ett eget högstadium utan hyr in sig på FolketsHus, skolgården består av kommunpolitkernas rökruta med utsikt över Systembolaget och E14... Andra alternativet är Hammarstrand, tre mil från huvudorten och på andra sidan kommungränsen. Deras högstadium är iofs ganska "lagom" då det med våra elever skulle delas upp i två klasser i varje årskull, MEN kommunalpolitkerna har redan beslutat att deras 4r, 5r och 6r ska flyttas till högstadieskolan pga platsbrist på andra delar av skolan... Frågan är ju hur de då ska få plats. De har bara inte beslutat NÄR den flytten ska ske samt att de på senaste tiden fått mycket kritik för bristande undervisning. De har heller inte någon behörig lärare i de ämnen som vi saknar lärare i...

Som du kanske förstår känns ingen av alternativen särskilt lockande.

Och självklart är vi alla medvetna om att något måste göras, minskar elevantalet så kommer givetvis skolan att förändras, vi tycker bara inte att en flytt är rätta sättet att lösa problemet.

 

[Jamtland]

Sv: Högstadiefrågor

Oj vad många gubbar det bidde...

 

[Jamtland]

Sv: Högstadiefrågor

Glömde ju kommentera det där med reselärare... Här skulle det ju isf vara fråga om samma kommun som arbetsgivare, och frågan är hur lätt det blir framöver att hitta heltidstjänster som musiklärare, bildlärare och slöjdlärare vid en och samma skola.

Och hur dyrt blir det förresten inte att skeppa 50-60 elever över en kommungräns för att gå i skola där? Någon som har en aning om vad man kan få betala? På senaste mötethade det inte diskuterats hur mycket Hammarstrand vill ha betalt för var och en av våra elever. Någon som har en aning om vad adnra kommuner får betala för sådana tjänster?

 

[Cilva]

Sv: Högstadiefrågor

I min kommun är de flesta lärare som undervisar i de praktiska ämnena resande. Det tas med i planeringen av deras schema så att det finns tid till transport mellan skolorna. Givetvis samlas undervisningen i de ämnena på respektive skola till samma dag eller samma för- eller eftermiddag. På min skola är det till exempel hem- och konsumentkunskap en gång i veckan. De lärarna behöver visserligen inte åka 6mil enkel väg varje dag men kring tre blir det nog, givetvis beroende på vilka byaskolor de undervisar i. Det fungerar eftersom det måste, andra alternativ finns inte.

Min skola har 90-100 elever och det fungerar bra. Jag tror nog att vi skulle kunna ha en vettig undervisning med färre elever, nu har vi stora klasser (30 elever som mest) men det kompenserar med att vi ofta är två lärare. Vi har tidigare haft ett kommunalt beslut om att det inte ska vara mer än 20 elever i varje klass.

 

[kamomillo]

Sv: Högstadiefrågor

Vår skola har endast 47 elever från förskoleklass till 9:an
och den fungerar ypperligt!
Vi har resande lärare i spanska, musik, träslöjd och våra lärare i samiska och idrott reser till andra skolor.
Jag tror att alla utom ev en är behörig.
I dalgången bredvid finns en skola med 27-30 elever och dom besöker vår skola 1 ggr/månad för simundervisning, och lite allmänt utbyte.

"våra" barn skulle få resa 10 mil enkel väg till en "stor" skola. Då jag själv gick i högstadiet bodde jag på internat mån-fre varje vecka från det att jag började 7:an.

Att ha spridda åldrar på elever i "samma" klass är en utmaning för lärarna, men eftersom vi har en god lärartäthet fungerar det.
Barnen blir härligt sociala, och skolan jobbar ofta i teman med tvärgrupper. Det gör dom små barnen trygga med de större, och de större är goda förebilder.

Som städerska uppskattar jag att jobba nära eleverna, ett enda klotter har jag tagit bort i höst!
Barnen älskar sin skola, och genom god föräldrasamverkan har vi nyss fått en sprilla ny fotbollsplan.

På nationella prov ligger vår skola klart över "storaskolans" resultat.
På en liten skola blir varje elev bemött på sin egen nivå, och det gör att punkt insatser kan sättas in långt tidigare i de flesta fall.
Min son som är dyslektiker fick hjälp från klass 4 trots att utredningen inte blev gjord förrän i 7:an. Han gick ut med idel toppbetyg (utom engelskan) Tack vare underbara engagerade lärare, som gjorde allt för att hjälpa dom.
På en mindre skola hade han (och vi) fått kämpa mycket mera är jag rädd för.

Jag ser nästan bara fördelar med att gå på en liten skola, men det optimala är nog 80-90 elever. Tyvärr ser vi ingen inflyttning i sikte.

Jag jobbar på en toppenskola

* Jenny *

 

[cirkus]

Sv: Högstadiefrågor

jag vet en högstadieskola som förla hemkunskapsundervisningen till en vecka om året. De gjorde en resa till ...nånstans...och gjorde en kombinerad resa och hemskunskapsvecka. Detta är en friskola i Stockholm

 

[kamomillo]

Sv: Högstadiefrågor

jag vet en högstadieskola som förla hemkunskapsundervisningen till en vecka om året. De gjorde en resa till ...nånstans...och gjorde en kombinerad resa och hemskunskapsvecka. Detta är en friskola i Stockholm

Ett smart sätt att lösa problemet.
Här har barnen hemkunskap en termin, och musik andra terminen... Tror jag det är, och mjuk och hårdslöjd alterneras i samiskan.
I höst har vår NO lärare många lektioner, nästa termin ska han vara pappaldedig, och då blir det mindre NO ämnen, och mer av något annat. De mesta går att lösa till det bästa.

* Jenny *

 

[Petruska]

Sv: Högstadiefrågor

Vår skola har endast 47 elever från förskoleklass till 9:an
och den fungerar ypperligt!

47 elever på nio årskullar. Snittet är alltså lite mer än fem elever i varje årskull. Det betyder att niondeklassarna har gått med samma fem kamrater i nio år, plus då fem per årskull som är yngre, och fylls på nerifrån varje höst. Jag tycker att det låter helt gräsligt att leva i en så begränsad miljö, inte minst i högstadiet. Ungefär som att aldrig någonsin träffa några andra än sina syskon och kusiner, hela grejen med förälskelser och flörter blir ju antingen praktiskt taget inavel eller omöjligt. Socialt blir det ju oerhört begränsat.

 

[Snurrfian]

Sv: Högstadiefrågor

jag vet en högstadieskola som förla hemkunskapsundervisningen till en vecka om året. De gjorde en resa till ...nånstans...och gjorde en kombinerad resa och hemskunskapsvecka. Detta är en friskola i Stockholm

Det är nog en ganska så vanlig lösning, barnens kusiner gick oxå på en friskola med samma lösning, de hade hemkunskap, slöjd och så en del av idrottblocket en vecka varje termin i Falun. Problemet är ju om man råkar lägga sig sjuk just den veckan.

Ang små skolor så har våran grundskola F-6, så kommer musiklärare en dag i veckan och har musik med alla elever och eleverna åker i väg till en annan skola för slöd en dag i veckan.
Men vi har nära till andra skolor, och det är snarare så att det kommer barn till skolan som inte hör dit egentligen eftersom den är liten jämnfört med andra skolor i komunen men vi har "rena" klasser med 13-20 barn i varje klass.

På "våran" skola så har de även löst en hel del av personalproblemen med att se till att fritidspersonalen är utbildad och vidareutbildas så en av dem är behörig idrottslärare för f-åk2, alltså löser sig det med timmar för hen. De andra har andra utbildningar och inriktningar och jobbar i klasserna under skoltid.

 

[kamomillo]

Sv: Högstadiefrågor

Du har rätt i att dom inte är så många i klasserna, 10-12 i vqrje dubbelklass. (förskoleklass och 3 an är utan barn) Men detta gör inte våra barn osociala.
Tvärtom! Vår skola har ett upptagningsområde på lite mer än 7 mil, så barnen här är van att vara ensam, leka med barn i andra åldrar, och söka sig till de barn som kommer på besök i byn. Eftersom vi bor i fjällen finns det en hel hög turister som kommer med nya erfarenheter, och barnen knyter gärna långvariga band med de barn som har stugor runt omkring.

De kräver en hel del av föräldrarna också, det blir mycket skjutsande hit och dit, och barnen börjar fort ligga över hos varandra.
Vi har 2 aktiva idrotts och intresseföreningar här, och dom har gemensamt bussat barnen till tätorten 12 mil bort för bad, bio, ungdomsgård osv.

Barnen här är ofta på läger också. Mycket samiskt, men även andra läger.
De här är inga enstöringar, utan glada och trygga barn på alla sätt och vis.
I dag när granndalgången var på besök levde hela skolan upp, Dom har så mycket roligt ihop när dom ses.

Våra barn är också mycket ute i naturen, förra helgen var ett gäng 12-15 åringar (både killar och tjejer) ute på isen och pimplade i månskenet, Eller ja månen hann visa sig innan dom kom hem. Då hade dom fått 40 fisk, som dom sedan tillagade och åt.
Kreativa ungar! Helt utan vuxnas inblandning!

Jag ser inte problemet med att dom ska bli kära i en kusin så stort, Internet och telefon är uppfunnet även här, och bussar går 2 ggr dagen.


Problemet blir när någon känner sin "helt annorlunda" sina skolkamrater. Det har funnits ett par som "stuckit ut" under åren, och dom barnen har inte mått bra av att inte hitta en vän som är som de, men vad ska man göra? Jag som skolpersonal kan knappast säga till föräldrarna att flytta för att barnen ska kunna hitta en vän.

En tjej som är i 20 års åldern bor nu med sina föräldrar i en mindre stad, och hon är så glad att dom flyttade, Annars är de flesta helt nöjda med sin skolgång.
Många mellan 20 och 30 skulle gladeligen flytta tillbaka till fjällen om jobb bara fanns. Dom uttrycker att deras framtida barn gärna skulle gått i en skola som våran, och få leva nära naturen.

Vi pratat mycket om det här på skolan, Att det inte är problemfritt vet vi, men det flyter på! Ingen blundar för att skolan tyvärr krymper, men det gäller att göra det bästa av situationen.

* Jenny *

 

[cirkus]

Sv: Högstadiefrågor

Antar att det är samma skola (samma huvudman i allafall) - för dessa åkte också till Falun. Och javisst de hade slöjd där också

 

[Petruska]

Sv: Högstadiefrågor

Jag ser inte problemet med att dom ska bli kära i en kusin så stort

Nej, så sett gör det väl inget. Jag vet två kusiner som är gifta med varandra, det kan man ju vara, de är säkert nöjda. Jag tänkte mest att jag gärna hade unnat ungdomarna i högstadiet att ha lite fler människor omkring sig att så att säga spela ut mot, både vad gäller romanser och andra umgängesformer.

Det är säkert tryggt att nästan bara träffa folk man har känt i hela sitt liv - men också begränsat, tänker jag mig. Och jag tänker att den begränsningen är där oavsett om ungdomarna tänker på den eller inte. Hur de än tänker och känner, så är det ju helt enkelt så att de har en ganska liten "spelplan" socialt sett.

Att det blir så jobbigt när någon "känner sig annorlunda", betyder ju också att de som inte känner sig sådana faktiskt är väldigt konforma, så att säga, och det är ju inte heller något självklart bra att bara träffa människor som man är ganska lik under sin ungdomstid.

 

[kamomillo]

Sv: Högstadiefrågor

Nej, så sett gör det väl inget. Jag vet två kusiner som är gifta med varandra, det kan man ju vara, de är säkert nöjda. Jag tänkte mest att jag gärna hade unnat ungdomarna i högstadiet att ha lite fler människor omkring sig att så att säga spela ut mot, både vad gäller romanser och andra umgängesformer.

Det är säkert tryggt att nästan bara träffa folk man har känt i hela sitt liv - men också begränsat, tänker jag mig. Och jag tänker att den begränsningen är där oavsett om ungdomarna tänker på den eller inte. Hur de än tänker och känner, så är det ju helt enkelt så att de har en ganska liten "spelplan" socialt sett.

Att det blir så jobbigt när någon "känner sig annorlunda", betyder ju också att de som inte känner sig sådana faktiskt är väldigt konforma, så att säga, och det är ju inte heller något självklart bra att bara träffa människor som man är ganska lik under sin ungdomstid.

Jag förstår vad du menar, men jag kan inte förstå vad vi ska göra åt det
Det finns inte jobb till fler än dom som bor här. Ingen vill flytta eftersom vi har det bra som vi har det.
Vi kan omöjligt skicka barnen från tidig ålder 12 mil enkel väg, och inte heller sätta dom på internat.
Alltså försöker vi göra barnens skolgång så innehållsrik som möjligt, och ge dom redskap att söka sig ut i vida värden när tillfälle ges.

När barnen börjar gymnasiet MÅSTE dom söka sig till ett större ställe. Många väljer närmsta gymasieskola, men Fler än man tror söker sig till Umeå, Dom vill prova på ett större ställe. Och när dom är 16-17 år har dom inte bekymmer med detta, trots att dom gått i "skyddad verkstad" i grundskolan.

* Jenny *

 

[Kiwifrukt]

Sv: Högstadiefrågor

Jag gick på en liten F-9-skola, dock är jag född under babyboomsåren i slutet på 80-talet, så även om orten är liten var vi 26 stycken när vi började skolan och 23 när vi gick ut nian, det var en som flyttade redan innan första klass och två stycken som valde friskolor i stan på högstadiet. Min syster som är åtta år yngre än mig gick däremot i en betydligt mindre klass, de var tio när de började och var tolv stycken nu i våras när de slutade åttan. (Efter många om och men och turer hit och dit valde politikerna att lägga ner högstadiet, så hon fick börja nian på en stor högstadieskola på grannorten istället.)

Upp till och med femte löste skolan det på precis samma sätt som du beskriver, ihopslagning av klasser och samläsning. Syrran började högstadiet redan i sjätte, så från och med då blev hennes klass en "egen" klass, på samma sätt som andra högstadieklasser. De hade bra, behöriga lärare i alla teoretiska ämnen, och slöjd-, idrotts- och musiklärare fanns ändå på skolan till de yngre årskurserna, så det löste sig av sig självt. Vet att både träslöjdsläraren och musikläraren dock var två gånger i veckan på mellanstadiet i grannbyn.

Jag skulle varmt rekomendera en mindre skola! Vi var "kompisar" med lärarna, de fångade upp elever som höll på att halka snett på ett helt fantastiskt vis, och min relativt stora klass var det bara två stycken som inte kom in på gymnasiet, alla andra var behöriga. Skolan låg alltid i topp om vilken skola som hade högst andel behöriga elever. En annan fördel var att de små barnen och de stora såg varandra och var en del av varandras vardag hela skolgången, de stora fick dessutom ta hand om de små två gånger/år på temadagar. Högstadiet byggdes när jag gick i fyran, innan dess var det betydligt mer att småskolan höll sig för sig själva, och man var livrädd för dem som gick på mellanstadiet när man själv bara gick i lågstadiet. De hemska högstadieligisterna som åkte med skolbussen var man så rädd för att många valde att inte åka skolskjuts. Så var det absolut inte efter att högstadiet byggdes, och både stora och små barn skulle samsas i samma lokal. Inte heller har barnen på en liten skola blivit osociala, snarare tvärtom, eftersom de "tvingas" att umgås över klassgränserna och inte bara med barn i sin egen årskurs.

 

[Mabuse]

Sv: Högstadiefrågor

Fast så kan det ju vara även i en normalstor skola. Jag gick i högstadiet i en hyfsat stor skola, med tre parallellklasser i varje årskurs, och årskurs ett till nio. Eleverna var inte rädda för varandra, och alla i klassen blev behöriga till gymnasiet. Det måste väl ändå vara extremt ovanligt att någon inte blir det idag? Tror det kanske var en eller två på 90 elever som inte blev det i min skola, och då var det ändå 20 år sedan, idag skulle jag tro att ännu fler böir behöriga.

 

[Jenka]

Sv: Högstadiefrågor

Vi hade ingen "egen" slöjdlärare när jag gick i mellanstadiet (ev även lågstadiet, har man slöjd då?) och gick till en annan skola och hade slöjd där.

 

[Jamtland]

Sv: Högstadiefrågor

*kl*
Först, Tack för all input!

Jag har varit inne på Skolverket och letat efter bestämmelser/lagar/rekommendationer om hur stora klasser på högstadiet får vara, någon som vet för jag hittar inte? Är så långt ifrån frisk att jag inte orkar sitta långa stunder, och framför datorn blir stunderna ännu kortare, någon som kan hjälpa mig hitta den infon samt gärna en länk till infon?

Sen finns det enligt min mamma som varit lärare/rektor, inga bestämmelser om hur liten en klass får vara, den sociala samvaron ska "skötas" utanför lektionerna och har inte direkt med undervisningen att göra.

Någon som vet hur det skulle fungera att skjutsa iväg barnen säg en dag i veckan till grannkommunens skola för de ämnen där behörig lärare fattas? Känns som om en ambulerande lärare vore billigare/lättare men vi är öppna för alla förslag.

Måste tippa på soffan igen, fler frågor kommer!
Jenny

 

[Snurrfian]

Sv: Högstadiefrågor

Som sagt så åker mina barn iväg när de har slöjd, varje vecka, och det verkar fungera bra, för komunen är det ju billigare att köra barnen istället för att bygga ut skolan med en slöjdsal.
När jag gick på folkhögskola så fick vi oxå åka iväg en dag i veckan för att ha bild och matte på en annan skola, egentligen var det bara bilden som behövdes flytta men då hade vi även matte när vi ändå var där. Och vid några tillfällen när vi skulle vara ute så kom både bildlärare och matteläraren till våran skola.