Hjälp mig utvärdera rasförslag?

Kwallis

Trådstartare
Hej!

I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit familjens/exets hund, det här blir MIN första egna hund! <3

Jag har tänkt och tänkt. Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Topplista:
- Isländsk fårhund
-Finsk lapphund
-Silken windsprite
-Welsh springer spaniel


Strukna alternativ efter research:
- Australian shepherd/MAS (Känner mig tveksam till att jag kommer jobba så mycket med hunden att den blir nöjd. Samt avskräckt av alla skräckhistorier om hur svårt det är att hitta en bra MAS eller aussie. Dock egentligen min drömhund... Hade öppnat dörren för att kunna jobba ännu mer med hunden, kanske bli patrullhund eller liknande? Satsa lite mer på hundsport? Kanske kan bli hund nr 2 en vacker dag.)
- Sheltie (30 cm känns lite litet, och den drunknar liksom i sin egen päls...? Annars egentligen väldigt intressant ras)
- Golden (Tung! och stor)
- Corgi cardigan (Jag önskar mig ben på hunden, annars så fina...)

Önskar hjälp att utvärdera min topplista med hjälp av er erfarenhet! :)

Vilka tror ni är bäst utifrån:
- Allround aktiv/sportig? Lättränad?
- Fällning - behändig, fälla mer i tussar än all over the place?
- Möjlighet att träna till att gå lös, ej sticka iväg?
- Pålitligt, tryggt lynne?
- Skällighet, gärna lätt att träna till att inte skälla inomhus

Eller andra perspektiv ni tycker är viktiga!
Nyfiken på era tankar! :D
 
Vill du verkligen ha en Aussie el MAS så låt dig inte avskräckas. Du verkar kunna erbjuda ett liv som passar. Ta hjälp med att hitta en bra uppfödare. Finns säkert insatta här på forumet. Det finns ju bra Aussisar också :)
Haha ja kanske det! Jag pendlar mellan att tänka att tänk om jag inte alls blir så biten av hundsport/arbetande hundar som jag tror (det är ju min första hund ändå), då blir det synd om vovven, kanske ska börja med en snäppet lugnare.... Eller att bli helt medragen i hur coolt det är med intelligenta hundar och allt man kan lära dem :D
 
Av de alternativen hade jag valt spanieln alla gånger. Upplever de övriga på din lista som spretiga i mentaliteten, utom lapphunden och den diskar jag pga att varenda en jag träffat har varit skällig i någon grad.

Jag har inte någon erfarenhet av welshen men har tittat en del på engelsk springer, kan den vara ett alternativ eller blir den för stor? Mina önskemål var ganska lika dina - lättlärd och allround, miljöstark och okomplicerad socialt, låg benägenhet att skälla och relativt enkel att ha lös med träning. Jag är inte ambitiös med träning men testar gärna lite olika på hobbynivå så jag ville ha en hund som är med på allt men också klarar en lugnare tillvaro.

Nu blev det sällskapsavlad labrador för mig istället, men det var främst en fråga om pälsvård - jag vill ha minimalt med underhåll - och att jag föredrar labbarnas arbetssätt. ESS står fortfarande kvar på min lista för framtiden, eftersom jag gillar den här typen av mentalitet men vill ha den i en mindre förpackning.
 
Av de alternativen hade jag valt spanieln alla gånger. Upplever de övriga på din lista som spretiga i mentaliteten, utom lapphunden och den diskar jag pga att varenda en jag träffat har varit skällig i någon grad.

Jag har inte någon erfarenhet av welshen men har tittat en del på engelsk springer, kan den vara ett alternativ eller blir den för stor? Mina önskemål var ganska lika dina - lättlärd och allround, miljöstark och okomplicerad socialt, låg benägenhet att skälla och relativt enkel att ha lös med träning. Jag är inte ambitiös med träning men testar gärna lite olika på hobbynivå så jag ville ha en hund som är med på allt men också klarar en lugnare tillvaro.

Nu blev det sällskapsavlad labrador för mig istället, men det var främst en fråga om pälsvård - jag vill ha minimalt med underhåll - och att jag föredrar labbarnas arbetssätt. ESS står fortfarande kvar på min lista för framtiden, eftersom jag gillar den här typen av mentalitet men vill ha den i en mindre förpackning.

Är silken spretiga i mentaliteten? Inte för att jag träffat så många individer och det var länge sedan sist, men det var inte min upplevelse. Däremot upplever jag att Welsh kan vara spretiga jämfört med en del andra spaniels.
 
Är silken spretiga i mentaliteten? Inte för att jag träffat så många individer och det var länge sedan sist, men det var inte min upplevelse. Däremot upplever jag att Welsh kan vara spretiga jämfört med en del andra spaniels.
Kan vara värt att skriva ut hela rasnamnet. Skriver man bara "silken" så är det lätt att också tänka på silken windhound :)
 
Hej!

I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit familjens/exets hund, det här blir MIN första egna hund! :heart

Jag har tänkt och tänkt. Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Topplista:
- Isländsk fårhund
-Finsk lapphund
-Silken windsprite
-Welsh springer spaniel


Strukna alternativ efter research:
- Australian shepherd/MAS (Känner mig tveksam till att jag kommer jobba så mycket med hunden att den blir nöjd. Samt avskräckt av alla skräckhistorier om hur svårt det är att hitta en bra MAS eller aussie. Dock egentligen min drömhund... Hade öppnat dörren för att kunna jobba ännu mer med hunden, kanske bli patrullhund eller liknande? Satsa lite mer på hundsport? Kanske kan bli hund nr 2 en vacker dag.)
- Sheltie (30 cm känns lite litet, och den drunknar liksom i sin egen päls...? Annars egentligen väldigt intressant ras)
- Golden (Tung! och stor)
- Corgi cardigan (Jag önskar mig ben på hunden, annars så fina...)

Önskar hjälp att utvärdera min topplista med hjälp av er erfarenhet! :)

Vilka tror ni är bäst utifrån:
- Allround aktiv/sportig? Lättränad?
- Fällning - behändig, fälla mer i tussar än all over the place?
- Möjlighet att träna till att gå lös, ej sticka iväg?
- Pålitligt, tryggt lynne?
- Skällighet, gärna lätt att träna till att inte skälla inomhus

Eller andra perspektiv ni tycker är viktiga!
Nyfiken på era tankar! :D
Jag säger som @Fetaost - är det en Mas/aussie du vill ha så kommer du ändå att gå och snegla på dem och undra hur det skulle blivit. Träffar en del i agilityn, och aussie kan nog vara lite tuff som unghund, men blir sen en härlig träningskompis. Gillar de Masar jag träffat!
 
Hej!

I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit familjens/exets hund, det här blir MIN första egna hund! :heart

Jag har tänkt och tänkt. Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Topplista:
- Isländsk fårhund
-Finsk lapphund
-Silken windsprite
-Welsh springer spaniel


Strukna alternativ efter research:
- Australian shepherd/MAS (Känner mig tveksam till att jag kommer jobba så mycket med hunden att den blir nöjd. Samt avskräckt av alla skräckhistorier om hur svårt det är att hitta en bra MAS eller aussie. Dock egentligen min drömhund... Hade öppnat dörren för att kunna jobba ännu mer med hunden, kanske bli patrullhund eller liknande? Satsa lite mer på hundsport? Kanske kan bli hund nr 2 en vacker dag.)
- Sheltie (30 cm känns lite litet, och den drunknar liksom i sin egen päls...? Annars egentligen väldigt intressant ras)
- Golden (Tung! och stor)
- Corgi cardigan (Jag önskar mig ben på hunden, annars så fina...)

Önskar hjälp att utvärdera min topplista med hjälp av er erfarenhet! :)

Vilka tror ni är bäst utifrån:
- Allround aktiv/sportig? Lättränad?
- Fällning - behändig, fälla mer i tussar än all over the place?
- Möjlighet att träna till att gå lös, ej sticka iväg?
- Pålitligt, tryggt lynne?
- Skällighet, gärna lätt att träna till att inte skälla inomhus

Eller andra perspektiv ni tycker är viktiga!
Nyfiken på era tankar! :D
Av de raser du räknat upp tror jag absolut mest på spanieln då de tre andra lär falla bort pga bristen av "will to please" och hur de är att ha lösa.

Men jag säger som övriga: gillar du aussie så kolla närmare på dem. Där har du ju dessutom gott om mentalitetsbeskrivningar för att hjälpa dig hitta rätt, till skillnad från många andra raser där mentaliteten inte utvärderas på samma sätt och man istället måste lära känna hundar från olika linjer osv om man vill vara lika säker på vad man får för hund. Även sheltie borde ju kunna vara ett alternativ. Det är vanligt att de är för stora och tex en för stor hanhund kan vara väldigt stor :p Kanske går att hitta en trevlig unghund som omplaceras av uppfödare just för att den blivit för stor eller liknande? (det är ju inte helt ovanligt att bra hundar omplaceras pga något som enbart är ett bekymmer i aveln) MASen är väl betydligt mer spretig, och av de jag träffat så har aussien generellt varit mer avslappnade bland folk och i "konstiga" miljöer. Men som sagt, kolla upp mentalitetsbekrivningar ordentligt och tveka inte att ta hjälp med sådant om du själv känner att det är svårt att veta hur man gör på ett bra sätt!
 
Av de alternativen hade jag valt spanieln alla gånger. Upplever de övriga på din lista som spretiga i mentaliteten, utom lapphunden och den diskar jag pga att varenda en jag träffat har varit skällig i någon grad.

Jag har inte någon erfarenhet av welshen men har tittat en del på engelsk springer, kan den vara ett alternativ eller blir den för stor? Mina önskemål var ganska lika dina - lättlärd och allround, miljöstark och okomplicerad socialt, låg benägenhet att skälla och relativt enkel att ha lös med träning. Jag är inte ambitiös med träning men testar gärna lite olika på hobbynivå så jag ville ha en hund som är med på allt men också klarar en lugnare tillvaro.

Nu blev det sällskapsavlad labrador för mig istället, men det var främst en fråga om pälsvård - jag vill ha minimalt med underhåll - och att jag föredrar labbarnas arbetssätt. ESS står fortfarande kvar på min lista för framtiden, eftersom jag gillar den här typen av mentalitet men vill ha den i en mindre förpackning.
Har också kikat på ESS! Inte omöjligt alls, men det är någonting med cocker och ESS och deras supertunga öron som inte tilltalar mig. Mamma var veterinär och pratade alltid om risken med så tunga hängöron, sitter nog rätt hårt i mig :) Men de verkar väldigt goa och trevliga!
 
Jag säger som @Fetaost - är det en Mas/aussie du vill ha så kommer du ändå att gå och snegla på dem och undra hur det skulle blivit. Träffar en del i agilityn, och aussie kan nog vara lite tuff som unghund, men blir sen en härlig träningskompis. Gillar de Masar jag träffat!
Kul att höra! Jag har nästan bara träffat folk som avskyr MAS, men jag gillar idén med dem, behändiga, vettig päls och lätta öron, smarta, och "vanlig" svans, tycker det är trevligare att "läsa av" (bobtail hade gått bort för mig). Kanske värt lite mer efterforskning...
 
Jag säger som @Fetaost - är det en Mas/aussie du vill ha så kommer du ändå att gå och snegla på dem och undra hur det skulle blivit. Träffar en del i agilityn, och aussie kan nog vara lite tuff som unghund, men blir sen en härlig träningskompis. Gillar de Masar jag träffat!
Roligt att höra någon mer som gillar MASen! Kanske inte helt hopplöst ändå :)
 
Av de raser du räknat upp tror jag absolut mest på spanieln då de tre andra lär falla bort pga bristen av "will to please" och hur de är att ha lösa.

Men jag säger som övriga: gillar du aussie så kolla närmare på dem. Där har du ju dessutom gott om mentalitetsbeskrivningar för att hjälpa dig hitta rätt, till skillnad från många andra raser där mentaliteten inte utvärderas på samma sätt och man istället måste lära känna hundar från olika linjer osv om man vill vara lika säker på vad man får för hund. Även sheltie borde ju kunna vara ett alternativ. Det är vanligt att de är för stora och tex en för stor hanhund kan vara väldigt stor :p Kanske går att hitta en trevlig unghund som omplaceras av uppfödare just för att den blivit för stor eller liknande? (det är ju inte helt ovanligt att bra hundar omplaceras pga något som enbart är ett bekymmer i aveln) MASen är väl betydligt mer spretig, och av de jag träffat så har aussien generellt varit mer avslappnade bland folk och i "konstiga" miljöer. Men som sagt, kolla upp mentalitetsbekrivningar ordentligt och tveka inte att ta hjälp med sådant om du själv känner att det är svårt att veta hur man gör på ett bra sätt!
Bra tips!! Har också fått intrycket av att det finns fler "coola" aussies än masar :)
 
Är silken spretiga i mentaliteten? Inte för att jag träffat så många individer och det var länge sedan sist, men det var inte min upplevelse. Däremot upplever jag att Welsh kan vara spretiga jämfört med en del andra spaniels.

Jag har inte träffat några eftersom rasen är så ovanlig och jag inte rör mig i sammanhang där de kan tänkas dyka upp. Men fick förslag om rasen av amerikanska bekanta och frågade då både dem och uppfödare om hur mentaliteten var. Svaren var tillräckligt varierande för att i alla fall jag skulle dra öronen åt mig. Ska man köpa sin första hund så tänker jag att det är klokt att välja en väl etablerad ras med mer förutsägbara drag.

Oavsett hur man upplever deras mentalitet så är båda typer av silkens vinthundar med allt vad det innebär, så för TS som vill prova på en del olika grenar och kunna ha hunden lös känns det inte som ett optimalt val.
 
Kul att höra! Jag har nästan bara träffat folk som avskyr MAS, men jag gillar idén med dem, behändiga, vettig päls och lätta öron, smarta, och "vanlig" svans, tycker det är trevligare att "läsa av" (bobtail hade gått bort för mig). Kanske värt lite mer efterforskning...
Känner en supertrevlig MAS! Hon är dock senior nu så hon är från innan rasen erkändes och innan den blev poppis. Har sett vissa MASar som är typ pomeranian-storlek men hon väger 11 kg vilket känns mer OK. Ser ut som en lite mindre aussie, inte sådär spinkig som de kan bli. Snäll mot allt och alla men med integritet.

Tror det finns bra MAS men man måste jobba för att hitta dem! Tror de har samma problem alla andra raser som helt plötsligt blev populära :( uppfödare som satsar på snyggt/gulligt istället för sunt…
 
Jag tycker att det beror mycket på vilken typ av hund man gillar. Jag som föredrar hundar av spetstyp (även de med vall som lapphunden och islänningen) skulle givetvis välja dem. En spaniel skulle jag aldrig orka - och det spanieln eventuellt vinner i brist på skällande förlorar den i ohemult fällande året runt. :D
 
Är silken spretiga i mentaliteten? Inte för att jag träffat så många individer och det var länge sedan sist, men det var inte min upplevelse. Däremot upplever jag att Welsh kan vara spretiga jämfört med en del andra spaniels.
Jag håller med om welsharna. De har, enligt min uppfattning, generellt mindre will to please än ESS, mer jaktlust och i högre utsträckning svårt att vara ensamma hemma. Sedan finns det många trevliga welshar men om jag jämför raserna som helhet är ESS en enklare hund.

ESS fäller en hel del, det ska man vara beredd på. Jag torkar ur öronen en gång i veckan och brukar raka bort all päls på öronlappens insida för bättre luftcirkulation (jag ställer inte ut och det syns inte utifrån att pälsen är borta på undersidan). Peppar peppar har vi inte haft öronproblem.

Om du skulle välja ESS, välj en kennel där många hundar har dokumenterade meriter. Sannolikheten ökar då att få en arbetsvillig hund. Min äldste hund är tämligen ointresserad av arbete medan den yngre ställer upp på allt så länge han får vara med mig.
 
Hej!

I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit familjens/exets hund, det här blir MIN första egna hund! :heart

Jag har tänkt och tänkt. Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, och som gärna får vara pigg på att testa att tävla och prova olika grenar (agility, nosework, freestyle?) och gilla att vara i skogen oavsett väder. Har inga SM ambitioner men skulle ändå vara roligt att kunna komma en bit i någon gren... Lynnet och hälsan superviktig såklart, trygg och vänlig hund önskas, gärna kelig.

Topplista:
- Isländsk fårhund
-Finsk lapphund
-Silken windsprite
-Welsh springer spaniel


Strukna alternativ efter research:
- Australian shepherd/MAS (Känner mig tveksam till att jag kommer jobba så mycket med hunden att den blir nöjd. Samt avskräckt av alla skräckhistorier om hur svårt det är att hitta en bra MAS eller aussie. Dock egentligen min drömhund... Hade öppnat dörren för att kunna jobba ännu mer med hunden, kanske bli patrullhund eller liknande? Satsa lite mer på hundsport? Kanske kan bli hund nr 2 en vacker dag.)
- Sheltie (30 cm känns lite litet, och den drunknar liksom i sin egen päls...? Annars egentligen väldigt intressant ras)
- Golden (Tung! och stor)
- Corgi cardigan (Jag önskar mig ben på hunden, annars så fina...)

Önskar hjälp att utvärdera min topplista med hjälp av er erfarenhet! :)

Vilka tror ni är bäst utifrån:
- Allround aktiv/sportig? Lättränad?
- Fällning - behändig, fälla mer i tussar än all over the place?
- Möjlighet att träna till att gå lös, ej sticka iväg?
- Pålitligt, tryggt lynne?
- Skällighet, gärna lätt att träna till att inte skälla inomhus

Eller andra perspektiv ni tycker är viktiga!
Nyfiken på era tankar! :D
Jag har isländsk fårhund och känner att jag verkligen hittat "min" ras, men inser också att det inte är en ras för alla. Vår IF (som jag tror är ganska typisk för rasen) är glad, energisk, vänlig och kärleksfull. Han har väldigt tydliga instinkter att vara just det som rasen är avlad för, dvs vallande gårdshund. Han har järnkoll på sin gård och sin flock (som inkluderar våra hästar och våra katter - valla katter är verkligen inte lätt hälsar han! 🤣) och han jagar bort dem som inte har där att göra, framförallt rovfåglar. Och han larmar, dvs skäller, om någon kommer eller om något "konstigt" händer utanför. Eftersom jag bor lite avsides gillar jag den egenskapen!

Träningsmässigt funkar han bra att ha lös och kommer på inkallning. Vaken, alert och lättlärd. Just i träningssituationer upplever jag att han har mycket will to please, medan han i vardagen hemma på gården tar på sig egna arbetsuppgifter rätt självständigt (typ "du får vänta lite nu matte, för jag måste faktiskt skrämma bort sparvhöken här innan jag kan komma"). Man får själv vara lite vaken och kvick i tanken för att förekomma hunden ibland :) Nu har jag inga tävlingsambitioner, men det hade säkert gått utmärkt att träna och tävla t.ex. lydnad eller agility. Många IF håller också på med nosework och är bra på det.

Pälsen är helt fantastisk! Vår hund är ljust gul och vi bor ju på landet så här är periodvis rätt skitigt, men smutsen liksom "glider av" när den torkar och blir hunden blöt bara skakar han på sig och är nästan torr och fin igen! Jag har nog aldrig upplevt att han fryser och han är gärna ute mycket och länge året om. När jag fryser så jag skakar kan han lägga sig i en snödriva med sitt tuggben! :D Har två tydliga fällperioder per år, då fäller de MYCKET. Hur mycket tussar det blir liggande inne beror på hur flitig man är med att borsta! Under icke-fällperiod så finns det väl hundhår inne, men inte några extrema mängder.

Mentalt tycker jag att vi har en stabil, trevlig hund utan aggression eller rädslor. Det var också vad BPH sade, och vår hund är rätt lik snittet för rasen i BPH. Dock gillar han inte att bli lämnad ensam. Han accepterar det, men gillar det inte och det har tagit viss tid att träna (och han kan fortfarande skälla när vi går, men tystnar sedan). Och separationsångest finns absolut inom rasen, så det är ingen ras jag skulle välja om jag visste att hunden skulle vara ensam flera timmar varje dag.

Skälligheten? Det är ju en röstvallare, dvs ska valla med skall. Så rasen har absolut nära till skall och man får träna på när det är okej och inte okej att skälla. Vår hund skäller som sagt när någon kommer eller något händer utanför. I övrigt skäller han inte inomhus, men jag upplever en tendens till att skallet är liksom go-to-beteende om han blir rädd, arg, exalterad osv och att man får styra och avleda en del för att inte FÅ en skällig hund.

Det blev långt, det här! Är du intresserad av att t.ex. träffa en eller flera IF, få prata med uppfödare eller andra aktiva inom rasen, så kan jag se till att du får kontakt med någon av rasklubbens kontaktpersoner. Skicka gärna PM och berätta var du finns om du är intresserad!
 
Vill du verkligen ha en Aussie el MAS så låt dig inte avskräckas. Du verkar kunna erbjuda ett liv som passar. Ta hjälp med att hitta en bra uppfödare. Finns säkert insatta här på forumet. Det finns ju bra Aussisar också :)
Fast jag tycker att man borde vara försiktig när man väljer en ras som Aussie, just eftersom att det kan bli så himla fel pga mentalitet osv. (Min egen har gjort att jag aldrig ens kommer snegla på Aussie igen, och alla skräckhistorier jag hört från folk som skaffat Aussie).
 
Har också kikat på ESS! Inte omöjligt alls, men det är någonting med cocker och ESS och deras supertunga öron som inte tilltalar mig. Mamma var veterinär och pratade alltid om risken med så tunga hängöron, sitter nog rätt hårt i mig :) Men de verkar väldigt goa och trevliga!
Dom är inte supertunga, man måste ju sköta om dom dock genom att klippa dom och gör man det så luftas dom bra. Alla hundar oavsett ras kan få problem med öronen.
 
Fast jag tycker att man borde vara försiktig när man väljer en ras som Aussie, just eftersom att det kan bli så himla fel pga mentalitet osv. (Min egen har gjort att jag aldrig ens kommer snegla på Aussie igen, och alla skräckhistorier jag hört från folk som skaffat Aussie).
Klart man ska vara försiktig. Därför tipsade jag om att ta hjälp. TS verkar fullt medveten om att det är en ras där man behöver vara extra noga.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp