Sv: Hjälp med analys
. . .den ena en b-ponny som haft fång 4 ggr, och en stor häst som nyligen haft fång och då fick hovbensrotation (om det är av betydelse
)
Jag vet inte vad som är bra eller dåligt, har förstått att det ska vara så lågt som möjligt . . .
Om din ponny har haft fång 4 ggr så är den med all säkerhet insulinresistent (IR). Det du ska undvika i foderstaten är framför allt socker och stärkelse. Fruktan behöver du inte bekymra dig om. Fruktan kan t.o.m. minska insulinproduktionen och förbättra känsligheten för insulin:
http://jas.fass.org/cgi/content/abstract/jas.2010-3108v1
”Dietary supplementation with short-chain fructo-oligosaccharides improves insulin sensitivity in obese horses
F. Respondek*, K. Myers, T. L. Smith, A. Wagner* and R. J. Geor
* SYRAL, 67390 Marckolsheim, France Virginia Tech, Middleburg Agricultural Research and Extension Center, Middleburg, VA 20117
Frederique.respondek@syral.com
Abstract
Obesity and insulin resistance are risk factors for laminitis in horses and ponies and diet can play an important role in modulating these risk factors. Dietary supplementation with prebiotic fibers, such as short-chain fructo-oligosaccharides (scFOS), has resulted in improvement of insulin sensitivity in obese dogs and rodents. Thus, we hypothesized that scFOS may reduce insulin resistance in obese horses and designed a study to evaluate the effect of dietary supplementation with scFOS on insulin sensitivity. Eight mature Arabian geldings (BW, 523.0 ± 56.5 kg) with an average BCS of 8 were included in a cross-over study. In each period, 4 horses were provided 45 g/d per horse of maltodextrin (control) and 4 horses received the same amount of scFOS for 6 wk, with a 3-wk washout between periods. Resting plasma concentrations of glucose, insulin, triglycerides, and leptin were measured. Minimal model analysis of a frequently-sampled intravenous glucose tolerance test was used to evaluate insulin sensitivity (SI), glucose effectiveness (Sg), acute insulin response to glucose (AIRg), and disposition index (DI). Without affecting BW and BCS, dietary supplementation with scFOS increased (P < 0.05) SI and reduced (P < 0.05) AIRg in comparison to maltodextrin but did not alter Sg and DI. Resting serum insulin concentration also was lowered (P < 0.05) by scFOS supplementation but not by maltodextrin. There was no effect of scFOS supplementation on plasma glucose or serum triglyceride and leptin concentrations. This study demonstrated that scFOS can moderately improve insulin sensitivity of obese horses, a finding that has potential relevance to the dietary management of obese, insulin-resistant horses at increased risk for laminitis.”
Lusern är inget lämpligt foder för IR-hästar. Det är visserligen sant att socker- och stärkelsehalten i lusern normalt är ganska låg, men variationen kan vara stor. Lusern är en baljväxt som lagrar energi i form av stärkelse och under vissa växtbetingelser kan stärkelsehalten i lusern vara hög. Det “socker” som finns i lusern är farligare än det socker som finns i våra grässorter. Det socker som ger upphov till en insulinrespons är glukos och glukoshalten i våra tempererade gräs är ca. 50% medan den är ca. 75% i lusern. Lusern som innehåller 8% socker är därför farligare för en IR-häst än ett hö/hösilage som innehåller 10% socker. Dessutom har man i vissa fall tillsatt melass till lusernet vilket ökar sockerhalten ytterligare.
Lusern innehåller dessutom en hög halt kalcium. Kalcium konkurrerar med fosfor och magnesium om att tas upp av hästen. En hög kalciumhalt i foderstaten kan ge magnesiumbrist och magnesium är ett extremt viktigt mineral särskilt för IR-hästar.