Hittepå terapeuter

[EmmaBovary]

En sak som really grindes my gears är när coacher och terapeuter som inte har en gedigen högskoleutbildning (det förstnämnda kan man väl inte ens utbilda sig till på den nivån) tas på lite för stort allvar. Söker man tex. på utbildning.se dyker det upp saker i stil med "Akademin för ditten och datten terapi" där man kan bli en diplomerad "ditten och datten"-terapeut efter en utbildning på runt två år, med tre träffar per termin och i vissa fall utan något krav på medicinsk/psykologisk utbildning i ryggen. Kan man verkligen ge relevant terapi efter att ha genomgått en sådan kort utbildning?

Jag vet att legitimerad psykoterapeut, psykolog och psykiatriker är skyddade titlar, och att man därmed får ett kvitto på att de genomgått en utbildning som är godkänd utav socialstyrelsen och att legitimerad skiljer sig från diplomerad. Men jag tycker ändå att det är förvirrande för en person som aldrig tidigare varit i kontakt med psykiatrin att kunna skilja på tyngdskillnaden mellan en legitimerad psykoterapeut och en diplomerad "ditten och datten"-terapeut som på utbildningens hemsida har ett soliditets kreditvärde från en liknande utbildning...

Spontant, eller inte spontant men utan att ha någon gedigen kunskap om ämnet, så anser jag att det kan vara rent skadligt för en sådan "ditten och datten"-terapeut att ta sig an en person med allvarlig problematik. Vill någon motbevisa min tes? Och kanske berätta vad en sådan terapeut har "rätt" att göra, kan de arbeta inom den offentliga vården/omsorgen/utbildningsväsendet? Jag kan köpa att de kan få arbeta på en privat praktik, men jag tycker att de ska vara tydliga med sin utbildning isf!

Edit. Oj, jag postade visst tråden under ungdom, vuxen var tanken.

 

[MiniLi]

Jag håller med dig, det är ett stort problem! Kan gå väldigt illa!

Skulle önska någon slags förändring, men det verkar svårt.

 

[EmmaBovary]

Jag håller med dig, det är ett stort problem! Kan gå väldigt illa!

Skulle önska någon slags förändring, men det verkar svårt.

Jag vill minnas att jag läst i några trådar att du är utbildad psykolog, stämmer det eller är jag ute och cyklar? Är det här fenomenet något som det talas om på utbildning, eller på arbetsplatser efteråt? Har du rent konkret stött på problemet?

Vill förresten understryka att jag inte ser något problem med att tex. en idrottare söker hjälp av en coach för att träna den mentala biten. Det jag tycker är skrämmande är framförallt när terapeuter och coacher utan adekvat utbildning tex. rör sig i utbildningsprojekt där det är många deltagare som lider av psykiskt illamående. Tex. så var jag efter i flera års sjukskrivning med i ett sådant projekt, där det regelbundet hörde av sig sådana för att få jobb (jag tjatade lite på de jag hade kontakt med som arbetade där för att få reda på hur sånt fungerade för att jag är nyfiken), och som tur var tackade de nej. Men jag vet även liknande projekt där de nästlat sig in. Sedan får jag lite magsår varje gång det skapas en tråd här på buke, där trådskaparen har en rejäl problematik och blir rekommenderad en coach av flera användare. Det är ju i sin tur representativt för hur det ser ut irl också.

 

[MiniLi]

Jag vill minnas att jag läst i några trådar att du är utbildad psykolog, stämmer det eller är jag ute och cyklar? Är det här fenomenet något som det talas om på utbildning, eller på arbetsplatser efteråt? Har du rent konkret stött på problemet?

Vill förresten understryka att jag inte ser något problem med att tex. en idrottare söker hjälp av en coach för att träna den mentala biten. Det jag tycker är skrämmande är framförallt när terapeuter och coacher utan adekvat utbildning tex. rör sig i utbildningsprojekt där det är många deltagare som lider av psykiskt illamående. Tex. så var jag efter i flera års sjukskrivning med i ett sådant projekt, där det regelbundet hörde av sig sådana för att få jobb (jag tjatade lite på de jag hade kontakt med som arbetade där för att få reda på hur sånt fungerade för att jag är nyfiken), och som tur var tackade de nej. Men jag vet även liknande projekt där de nästlat sig in. Sedan får jag lite magsår varje gång det skapas en tråd här på buke, där trådskaparen har en rejäl problematik och blir rekommenderad en coach av flera användare. Det är ju i sin tur representativt för hur det ser ut irl också.

Det stämmer, och ja det pratas absolut om detta inom kåren!
Har inte stött på det så mkt själv egentligen, mer än att man ser annonser osv..

 

[Kattennizze]

Jag håller med dig. Det värsta är nog att de tjänar pengar på människors olycka helt enkelt. Ta bara det där med att AF skulle anställa en massa coacher (med vilken utbildning kan man verkligen undra?) för att få arbetslösa människor att bli mer motiverade att söka jobb?! Ehhhhhhh. Fint där med skattepengar och slöseri.

 

[Luff]

Psykologisk coach finns på högskola.

 

[EmmaBovary]

Psykologisk coach finns på högskola.

Det visste jag faktiskt inte, bara stött på sådana som har obskyra utbildningar! Jag tar naturligtvis en person med en högskoleexamen på större allvar än någon som läst random kurs de betalat för i ett år eller två.

 

[Vallmo]

Jag håller med dig, det är ett stort problem! Kan gå väldigt illa!

Skulle önska någon slags förändring, men det verkar svårt.

Håller också med!
Har inte varit i kontakt med någon sån själv men har bland annat sett lite olika hemsidor och bloggar. Det är otroligt vilken skit och rena felaktigheter man kan läsa.
Drar man igång något i terapin som väcker mycket hos patienten/kunden så måste man ju också kunna ro det i land. Annars är man ute på väldigt hal is.

Jag tror generellt att folk inte alltid har så bra koll och kan skilja på titlar och framförallt inte om det står "legitimerad" eller inte framför titeln. Det kan vara en jäkla skillnad.

 

[Niyama]

Det visste jag faktiskt inte, bara stött på sådana som har obskyra utbildningar! Jag tar naturligtvis en person med en högskoleexamen på större allvar än någon som läst random kurs de betalat för i ett år eller två.

Många såna där självutnämnda brukar väl ha läst en kurs nån vecka eller två

 

[gulan]

Men jag tycker ändå att det är förvirrande för en person som aldrig tidigare varit i kontakt med psykiatrin att kunna skilja på tyngdskillnaden mellan en legitimerad psykoterapeut och en diplomerad

Med tanke på hur länge en person kan få vänta på att få hjälp inom berört område så är ju frågan VEM som bär det största ansvaret till att ditten och datten terapeuter förekommer. Dessutom få personer att betala för det.

 

[Luff]

Bara för att klargöra. Psykologisk coach på högskolan är 180 p och man läser kognitiv neurovetenskap och positiv psykologi.

 

[EmmaBovary]

Bara för att klargöra. Psykologisk coach på högskolan är 180 p och man läser kognitiv neurovetenskap och positiv psykologi.

Jo, jag noterade det när jag var inne på his hemsida

 

[TinyWiny]

Jag tycker inte att det är fel sålänge terapeuten/coachen är noga med att redogöra för sin utbildning och att hen inte är psykolog och att hen skickar vidare de personer som behöver mer/annan hjälp än vad hen kan ge. I många lägen i livet kan behovet att bolla sina tankar uppstå och det är inte alla som har en klok vän de vill eller kan vända sig till. Då behövs sällan en psykolog utan någon med vettiga tankar som man kan bolla med. Jag ser inte den yrkesgruppen som någon slags konkurrent till psykiatrisk vård utan de är till för dem som överhuvudtaget inte är aktuella för psykiatrisk vård utan "bara" behöver någon att prata med.

 

[Centaur]

Gå in på svt play och kolla på serien Coacherna. Den säger allt.

 

[Petruska]

Jag förstår problemet, men hur vanligt är det? Är det så att personer med svår problematik av något slag hamnar hos självutnämnda coacher och far illa?

Jag fattar riskerna med det, men hur ofta händer det faktiskt?

Och vilken problematik räknas som svår i sammanhanget?

 

[EmmaBovary]

Jag förstår problemet, men hur vanligt är det? Är det så att personer med svår problematik av något slag hamnar hos självutnämnda coacher och far illa?

Jag fattar riskerna med det, men hur ofta händer det faktiskt?

Och vilken problematik räknas som svår i sammanhanget?

Det är ju lite det jag försöker få grepp om, hur vanligt det är och i vilken omfattning det förekommer i den offentliga sektorn. Om du vill veta mer om om exemplet som fick mig att skapa tråden kan jag skicka ett PM, jag vill inte skriva ut det här. Men det är ett exempel som faktiskt rör personer med omfattande problematik och en sådan terapeut.

 

[EmmaBovary]

Jag tycker inte att det är fel sålänge terapeuten/coachen är noga med att redogöra för sin utbildning och att hen inte är psykolog och att hen skickar vidare de personer som behöver mer/annan hjälp än vad hen kan ge. I många lägen i livet kan behovet att bolla sina tankar uppstå och det är inte alla som har en klok vän de vill eller kan vända sig till. Då behövs sällan en psykolog utan någon med vettiga tankar som man kan bolla med. Jag ser inte den yrkesgruppen som någon slags konkurrent till psykiatrisk vård utan de är till för dem som överhuvudtaget inte är aktuella för psykiatrisk vård utan "bara" behöver någon att prata med.

Jag ser inte heller det som ett problem utifrån de premisserna du utgår ifrån. Utan det är när de inte är tydliga med sin utbildning och ser sig som likvärdiga en psykolog.

 

[MiniLi]

Jag tycker inte att det är fel sålänge terapeuten/coachen är noga med att redogöra för sin utbildning och att hen inte är psykolog och att hen skickar vidare de personer som behöver mer/annan hjälp än vad hen kan ge. I många lägen i livet kan behovet att bolla sina tankar uppstå och det är inte alla som har en klok vän de vill eller kan vända sig till. Då behövs sällan en psykolog utan någon med vettiga tankar som man kan bolla med. Jag ser inte den yrkesgruppen som någon slags konkurrent till psykiatrisk vård utan de är till för dem som överhuvudtaget inte är aktuella för psykiatrisk vård utan "bara" behöver någon att prata med.

I det läget passar väl kurator eller privatpraktiserande psykoterapeut ypperligt?
Jag ser inte alls varför det skulle finnas behov av humbugterapeuter.

 

[Squie]

Blev skickad av AF på ett vuxendagis för att arbetslösa (med tillhörande djupare samtal....). Det drevs av en sorgeterapeut, dvs en människa som gått en kort kurs om sin sorg och sin sorgeförlust. Kändes inte speciellt seriöst.

På tal om skattepengar som någon tidigare var inne på.

 

[TinyWiny]

I det läget passar väl kurator eller privatpraktiserande psykoterapeut ypperligt?
Jag ser inte alls varför det skulle finnas behov av humbugterapeuter.

Hur lätt är det att få komma till en kurator? Hur lätt är det att betala vad en psykoterapeut kostar om man inte har hög inkomst? Att få hjälp via vården är stört omöjligt i många fall och i många fall behövs det inte ens.

Humbugterapeuter tycker jag är löjligt att kalla seriösa utövare. Varför gör du det? De är inte mer humbug än många andra som är tydliga med vad de gör och vad de har för utbildning. Det finns rötägg inom alla branscher, fel personer på fel platser oavsett utbildning och att mena att alla terapeuter och coacher skulle vara humbug ser jag som lite märkligt.