Har du berättat detta för din läkare?Är det fler här som gjort liknande saker? Jag har till exempel gått ut i hallen när jag bodde hos mina föräldrar (innan alla mediciner kom in i livet) och stått och pratat med min bror mitt i natten. Problemet var bara det att min bror inte hade lämnat rummet på hela natten när jag på morgon gick för att skälla ut honom för att han var så otrevlig som inte svarat när jag pratade med honom, logiken sa att det måste vara pappa jag pratat med för det finns inga andra män i familjen men det var inte han heller. Urskumt.
Har haft sömnparalyser en del också men då brukar jag mest låsa mig och inte kunna röra mig ur sängen och se och höra saker och man tror ju att man är helt vaken, sömnparalys är jätte läskigt att få. Någon mer som fått det? Det har varit okända män som tagit sig in för att döda mig och det enda jag kunde göra var att ligga helt fastlåst och mina tankar gick bara till hunden, att jag hoppades att mördaren inte skulle döda honom också, hellre jag än han kommer jag ihåg att jag tänkte.En annan gång var det hela min släkt som kom för att ta alla mina möbler, jag hörde bilen parkera, rasslandet av nyklar när dom låste upp, hur dom pratade och bar ut alla möbler.
Det som hjälpt mig dessa gånger är min hund. Han vaktar här hemma och när allt fått smälta lite har jag insett att om han inte skäller, morrar eller hoppar ner från sängen finns ingen där.
Fast en av dom konstigaste sakerna jag fick för mig handlade om flera veckor då jag var övertygad om att det bodde en familj i vattenkranen vid handfatet. Dom var så snälla och vinkade och log mot mig, men en dag var dom borta och då saknade jag dom. Just den här grejen tyckte mamma och pappa var jätte skum när jag sa att det bodde en familj i kranen men efteråt nu har dom sagt att dom tror att även det var en biverkan av en medicin.
Eller gått upp mitt i natten och gjort iordning mig och ätit frukost och gått till bussen för att upptäcka att klockan bara var två på natten...Också innan medicinerna.
Finns det någon mer som mig eller är jag komplett galen? Har inte schizofreni eller psykosdiagnos så det kan uteslutas men jag beter mig ju hur märkligt som helst.
Känns relevant för hen att veta om det tänker jag..
Jag har ätit mycket stilnoct i mitt liv. Har någon gång filmat mig själv när jag slåss mot inbillade troll i lägenheten. Läskigt att se den filmen sedan, såg inte ut som jag ens.
Även vaknat upp med ett kliniskt rent kök, fantastiskt, om det inte vore så att jag samma morgon vaknat upp med en massa skärsår på armarna.
Numera tar jag bara heminevrin för att sova, fungerar sämre, men slipper psykoser på nätterna.