Hästen anfaller

[Gefjun]

Har frågat om detta på hästhantering förut, men fick inte så många svar. Mitt problem är att min ena häst, som jag haft i 9 år (sedan han var 4), ibland blir väldigt sur. I hagen springer han emot med bakåtstrukna öron och ska sparkas. Ibland när jag ryktar så kan han stå och vara hur mysig som helst och sen bara tvärvänder det och han försöker sparka mig. Detta kan även hända när jag är ute och går med honom. Sen kan sur attacken gå över lika fort som den kom. Det är inte såhär varje gång och annars så är han väldigt stabil och hur snäll som helst. Vad är det med honom och vad ska jag göra? Det värsta är ju att man börjar bli lite skraj, för det verkar som om han verkligen vill ha mig ur vägen dessa stunder.

 

[Tassetass]

För att förebygga problemet kan det fungera att du tränar mycket på att flytta på hans fötter, så att han lär sig att det är DU som flyttar på honom. Var också noga med att du aldrig, inte ens i neutrala situationer, flyttar dig undan honom eller på annat sätt låter honom flytta på dig (t.ex. när du ryktar, att du backar när han bara sådär casual flyttar sig ett steg mot dig).

Sen hur du ska hantera problemet när det inträffar finns det nog många förslag på. När han anfaller i hagen så kan jag bara säga hur jag hade gjort, och jag hade helt enkelt sett till av att träffen med min kropp hade gjort helvetes ont - för där går min gräns för vad jag tål.

Bit mig, sparka mig, skalla mig eller va fan som helst, men jag tål inte när hästar attackerar för det är alldeles för livsfarligt. Och för att stoppa attacken... Ibland kan det räcka att man tar några steg emot hästen när medans den "tar fart", då den lilla utmaningen kan räcka i hästens ögon. Ibland måste det smälla - och då hårt. Jag avskyr att bruka våld eller fysisk kraft mot hästar, men som sagt; där går gränsen.

Om en häst sparkar mot mig t.ex. i boxen, då börjar jag flytta dess fötter och flyttar runt den kanske 10-15 steg för att poängtera att det är JAG som flyttar honom, och om han sparkar så blir det jobbigt för då måste han röra på sig.

 

[Gefjun]

Tack för ditt svar
Ska försöka följa dina råd, hade väl tänkt något liknande. Måste erkänna att jag har svårt för att stå kvar när hans bakända hoppar mot mig! Har redan ett hovmärke i låret. Om jag ryter åt honom så blir han ännu surare.. Jag slår ALDRIG mina hästar, men om det smäller riktigt en gång så kanske det biter på honom? Ja, det är livsfarligt när hästar attackerar och jag känner att jag måste göra något när han får sina ryck annars kommer något allvarligt att hända.

 

[Tassetass]

Ryt inte, hästar avskyr sånt. Finns inget bättre sätt att berätta för hästen att "Jag har total noll koll på situationen" än att börja skrika. Så var helt tyst, kanalisera energin ut genom ögonen istället och använd din mentala styrka och ditt mentala fokus.

 

[Gefjun]

Tack så mycket! Känns lite lugnare nu när jag fått råd om hur jag ska göra, nu gäller det bara att ha is i magen när han blir sur nästa gång, som jag hoppas att han inte blir.

 

[Kokopelli]

Mitt tips är att du köper och läser nya Hästfynd där en kille som heter John Moore skriver om problemet med hästar som har respektproblem.

Han hävdar att det i o f s är riktigt att man inte ska backa rent principiellt men att det är en sanning med modifikation. Om du är osäker så ska du givetvis i första hand vara försiktig och om du inte är trygg är det bättre att ta betäckning om hästen går till anfall och istället jobba med det vid annat tillfälle eller ta proffshjälp.
För i grunden är det precis som Tassetass skriver att grunden till detta ligger i ditt kroppsspråk och att du på ett eller annat sätt lärt hästen att du är underordnad.

Frid Kokopelli mana

 

[Tassetass]

Ta betäckning... Fick upp en bild i huvudet av en tjej i armehjälm som dyker bakom en mur av sandsäckar när hästen kommer stormande...

Men som du säger; är man väldigt osäker måste man givetvis värna om sin säkerhet först och främst - och skaffa hjälp.

 

[Gefjun]

Vad bra. Den ska jag köpa! Kanske en stridshjälm och sandsäckar också

 

[Gefjun]

Var iväg och köpte hästfynd idag. Artikeln var jättebra och intressant. Men är tveksam om detta verkligen går med min häst.. Det funkar nog inte när han har en surattack i alla fall. Annars så kan jag flytta honom och så med bara "gester". Ska jag alltså fortsätta med det? Det är ju konstigt att han bara är så ibland. När jag red sist så var det bara att ta honom i hagen (han kommer själv till grinden), rykta, sadla, rida, sadla av och rykta och då var han hur mysig som helst, öronen åkte inte bak en enda gång.

 

[Tassetass]

Hästar har, precis som vi, dåliga dagar då de kanske inte känner för att umgås med folk och helt enkelt vill bli lämnade ifred. Min häst hade några såna dagar varje år, och då tog jag inte ens in honom från hagen om det inte har helt nödvändigt - kollade bara så att han var sår- och skadefri, sen fick han slippa mig. Dagen efter var han som en lärka igen, men försökte jag jobba nåt med honom de dagar han var tvärsöver så fick jag helt enkelt skylla mig själv.

Jag minns inte om du skrivit mer exakt hur ofta detta förekommer, men en sak som kan vara värd att prova är att såna dagar som han surar och är tvärsöver i hagen; markera bara att "Här står JAG, mig springer du inte på" om det behövs, prata/gosa lite och gå sedan.

Vissa tycker att den approachen är slapp och att man låter hästen komma undan arbete, men jag menar att man snarare visar hästen respekt - hästar kan inte alltid vara på topp, det är inte schysst att förvänta sig det. Men givetvis så får hästen inte, oavsett humör, springa på en. Så visar hästen mig den respekten, att värna om mitt livsrum, så visar jag respekten att låta den vila när den säger att den behöver det.

Sen är det givetvis bra om man kan traska till hagen lite nu och då utan att ta in hästen, just för att avdramatisera hela "Matte kommer till hagen"-grejen, så att det inte alltid förknippas med jobb.

 

[Gefjun]

Ja, han kan ju ha en dålig dag, men jag kan ta honom i hagen ibland och det är inga problem, men sen bara kan han bli tvärsur när jag står och ryktar för att några sekunder senare bli hur glad som helst igen. Det är ju därför jag inte vet jag ska göra.. Det kommer så fort och försvinner lika fort. Men det är otäckt när det väl händer. Hade ett sto en gång som blivit slagen o.s.v, jobbade som bara den med henne, hon kunde också bli sur och så, men trots sin bakgrund så blev hon aldrig som den jag har problem med nu.

 

[zolan]

Håller helt med, vi människor har en förmåga att behandla hästar som maskiner. Det är rätt underbart att bara gå in och klia en halvtimme också, det uppskattas alltid.
Jag har en tjej som hjälper mig att rida ibland och hon har haft det jobbigt med hämtningarna i hagen, just därför att hon förknippades med enbart jobb, sedan hon gick in och myste ibland för att sedan gå därifrån blev det bättre. Det är inte hundra procentigt ännu, för hon har ju lite begränsat med tid, men det kommer. Tålamod och tid, som parelli säger; "Om man ger hästen den tid det tar för att den ska förstå, ju mindre tid tar det." Jag tycker mycket om det utrycket.

 

[Tassetass]

Kan du inte komma på någon som helst gemensamma nämnare för alla gånger han gör så där? Något du gör, att du rör honom på ett visst ställe, att du befinner dig i en viss position gentemot honom etc.?

 

[Gefjun]

Nej, jag har tänkt som bara den. Det är ju möjligt att han kanske tycker att det tar för länge ibland. Det gillar han inte. Men varför är han då även sur i hagen ibland? Jag går mycket till hagen bara för att säga "hej", så det är ju inte det att han tror att jag ska ta ut honom varje gång heller. Jag kan göra något helt annat i hagen och han kommer och är jättesur. Det tolkar jag som att han inte vill ha mig där och tycker att det är hans revir eller något. Kan ju tillägga att han är den underlägsna i hagen också. Men i hanteringen vet jag inte.. Kan inte komma på att jag gör något särskilt varje gång heller... många gånger när jag ryktar honom och han blir sådär så är jag bak vid flanken, men när jag går med honom så kan han ju ha huvudet till höger om mig, och då kan han börja småtugga på mig istället. Jag får inte alls ihop det.

 

[Djurjouren]

Enkelt. Din häst är ledaren över dig och så länge situationen är ok för honom så är allt frid och fröjd men när du gör något som överstrider din befogenhet mot honom som ledare så säger han ifrån. Du kanske träder in i hans zoon, tex, det får en "underodnad" bara göra på direkt inbjudan från ledaren.

 

[zolan]

Alla situationer där hästar visar ogillande behöver inte bero på dåligt ledarskap eller att du är i lägre rang. Det kan finnas andra orsaker också, lite lyhördhet för hästarnas humör och naturliga beteende behöver vi nog ha. När vi håller på så kan de oftast inte välja att gå undan, utan är fastbundna och så vidare. Ihop med andra hästar så kan ju även den ranglägsta gå undan när ledarhästen kommer för att putsa eller busa. Vi ger dem inte den chansen utan gör saker som hästarna inte gör med varandra, utan att den kan fly om den uppfattar det som obehagligt. Då signalerar den på ett annat sätt och vi måste kanske iakta signalerna och försöka närma oss det vi ska göra på ett annat sätt.

 

[Gefjun]

Nej, jag tror faktiskt inte att det är så enkelt. Om han såg sig som ledare så tycker jag att detta skulle hända oftare och inte bara ibland.

 

[Kokopelli]

Min uppfattning är att det är precis så enkelt som Djurjouren skriver däremot är det kanske inte lika enkelt för den som inte vet riktigt hur att göra något åt det.

Det du beskriver är definitivt bristande respekt från hästens sida och så länge galoscherna passar för den här herrn sköter han sig men han anser att du är underordnad.

Sedan tycker han för närvarande att du är en väldigt hygglig prick som gör som han tycker och anser att du bara behöver sättas på plats ibland.

Frid Kokopelli Mana

 

[Gefjun]

Men jag gör inte som han tycker!! Ja, jag går undan för att inte bli sparkad när jag tex ryktar, men snabbt är jag tillbaka och börjar rykta på samma ställe som jag var. Och det slutar ju med att han till slut finner sig i att stå där ändå.

 

[Gefjun]

Har nu läst en artikel i Hästfynd av Leslie Desmond. Där skriver hon om hästar som biter, men det är själva beteendet som jag tänker på.

"När en människa förväntar sig att en häst ska bita blir det egna beteendet mer aggressivt och man går i försvarsställning. Samtidigt försvinner mycket av mjukheten och harmonin som en människa kan ha och som hästen uppskattar. Hästen läser av detta och svarar på de negativa vibrationerna som skickats ut."

Kan det vara så att jag har hans beteende i tanken och så känner han detta och då reagerar han? Vad tror ni om det? Jag tror att det kan vara möjligt.