Hållbar träning (och kropp)

[Singoalla]

Hej tränings-vänner!

För två år sedan handlade allt om att bara komma igång för mig. Citatet "Just do it" satte sig i mitt huvud. Kom bara ut. Gör bara NÅGONTING. Ut och rör på dig. Det har gått bra, men även gett resultat i några muskelbristningar, problem med skavsår, löparknä, en och annan sträckning osv. Nu känner jag att det är dags att växla upp min träning till 2.0 och börja tänka lite med hållbarhet

Jag ÄLSKAR att springa, men har insett att jag kanske inte kan göra det varje dag. Eller ens varannan. När jag var 20 år kanske men inte längre. Målet just nu är att kunna ha 2 löppass i veckan och sedan variera med 2 styrka. Kanske även variera löpningen mellan korta snabbare distanser, längre långsammare, intervaller mm. Förhoppningsvis ska det hålla mig skadefri. Jag är less på att ha ont och att träningen ständigt känns som en haltande uppförsbacke..

Jag är lite nyfiken på hur ni får er kropp att hålla? Har ni några knep? Hur lägger ni upp ert träningsschema? Tänker ni mycket på skador och hållbarhet, eller ingenting alls? Har ni åkt på några smällar? Några begränsningar som ni vet om?

 

[ameo]

Jag tränar ju inte riktigt på den nivå du beskriver, däremot har jag erfarenhet av att välja rätt träningsformer och framförallt, rätt övningar, för att det inte ska göra ont.
Jag har hjälp av en sjukgymnast som tipsar mig om rätt saker. Det är aldrig fel.

Det jag blir mest fundersam över är varför du får muskelbristningar och sträckningar, det låter ju mer som att du tränar "på fel sätt" än att det är löpningen som är fel för dig. Har du någon tränare? Någon form av löpskolning? Springer du i skor som är rätt för dig? Hur gör du med uppvärmning och stretching? Löpband kanske är bättre?
Löparknä är ju en klassiker som många råkar ut för, det är ingen större katastrof egentligen. (vi har en långlöpare i barnens friidrottsförening som ligger strax under landslagsnivå, han besväras av löparknä då och då men det är inget som hindrar honom från att springa marathon...)

 

[snow]

Hej!

Jag har för mig att jag svarade dig i en tråd som handlade om marathonträning? Där ville du (om det nu var du, var det någon annan så ta inte åt dig! ) öka din träningsmängd väldigt mycket på kort tid för att komma i form till Stockholm Marathon. Min varningsflagg höjdes direkt kring detta upplägg då jag själv gått den långa vägen med överbelastningsskador till förbannelse på grund av allt för ambitiös träningsdos i kombination med för lite mat.

Att vara skadefri är A&O för mig. Jag har några grundpelare där den absolut viktigaste är att äta tillräckligt. Det kanske betyder att jag inte kan springa lika snabbt för att jag väger lite mer och att folk inte kommenterar mina extremt deffade armar, men jag är helt övertygad om att en högre fettprocent har hjälpt mig att hålla mig skadefri. En kropp som får tillräckligt med energi och har ett överskott att ta av har mycket bättre förutsättningar för att återhämta sig. Variation är också viktigt. Mycket få personer håller för att springa varje dag. Förutom löpning tränar jag cykling i olika former, styrketräning, ridning, yoga, längdskidor och ibland simning. Belastningen ska ökas långsamt. När jag började träna regelbundet för 12 år sedan körde jag kanske tre timmar per vecka, idag kan jag träna 20 timmar om jag vill utan att bli överbelastad.

I år springer jag mycket i terräng och tycker att kroppen återhämtar sig mycket snabbare efter sådana pass än löpning på asfalt. Styrketräning är också en jättebra investering, och då gärna med fria vikter så att man tränar kroppens att stabilisera sig själv.

Hoppas du hittar en bra nivå och kan träna utan skador!

 

[Mammas]

@snow För mig gäller det också att det är skonsammare för kroppen att springa i skog/spår i skogen än att springa på asfalt. Av asfalt får jag ont av bara korta sträckor, i skog har jag kommit upp i över milen. Att springa helt offroad är dock riskabelt om man har lätt att vricka sig, så ett tips där är att stärka dem om man tänkt springa offroad.

Annars håller jag med snow även om variation, men också att träna sånt man tycker är roligt. Vissa saker kanske man måste tvinga sig igenom, men det bästa är ändå om du lyckas hitta saker som gör även detta roligt. Alltså om du hatar styrketräning, på vilket sätt kan du kör styrka utan att det blir trist. Pass med styrkeinriktning istället för att lyfta skrot i gymmet själv? Egetupplagt HIT-pass med styrkeövningar? Alltså det finns ju mängder av varianter, och jag tror att det går att hitta något som passar en själv. Så jag skulle i ditt läge jobba på att försöka hitta olika träningsformer att variera med, som du tycker är roliga.

Sedan, köp ordentligt utprovade löparskor, kanske flera par att variera med? En trist utgift, men en som ger mycket i slutändan.

 

[Mammas]

Kom på en grej till - är det så att du har återkommande skador är ett tips att gå till en sjukgymnast för att få övningar för att stärka de områdena.

 

[Philosophia]

Jag tränar funktionell styrka (fr.a. bålstabilitet, höfter, glutéer) två till tre dagar i veckan för att kunna hålla för löpning. Det är en insikt man kommer till när kroppen börjar bli äldre - den klarar inte lika mycket som förr.

Jag gick regelbundet hos sjukgymnast under nästan ett års tid när jag hade problem med diverse skador som avlöste varandra. Jag fick oerhört mycket hjälp av honom, både vad gäller funktionsanalys, styrketräningsprogram, massage och korrigering av löpsteget. Jag rekommenderar honom varmt! Jag kan skicka PM med namn och kontaktuppgifter till dig om du vill.

Mina begränsningar är framförallt mina vader. Jag får lätt småbristningar och muskelknutor så dem försöker jag att ta hand om efter bästa förmåga.

 

[Gammeln]

Hej tränings-vänner!

För två år sedan handlade allt om att bara komma igång för mig. Citatet "Just do it" satte sig i mitt huvud. Kom bara ut. Gör bara NÅGONTING. Ut och rör på dig. Det har gått bra, men även gett resultat i några muskelbristningar, problem med skavsår, löparknä, en och annan sträckning osv. Nu känner jag att det är dags att växla upp min träning till 2.0 och börja tänka lite med hållbarhet

Jag ÄLSKAR att springa, men har insett att jag kanske inte kan göra det varje dag. Eller ens varannan. När jag var 20 år kanske men inte längre. Målet just nu är att kunna ha 2 löppass i veckan och sedan variera med 2 styrka. Kanske även variera löpningen mellan korta snabbare distanser, längre långsammare, intervaller mm. Förhoppningsvis ska det hålla mig skadefri. Jag är less på att ha ont och att träningen ständigt känns som en haltande uppförsbacke..

Jag är lite nyfiken på hur ni får er kropp att hålla? Har ni några knep? Hur lägger ni upp ert träningsschema? Tänker ni mycket på skador och hållbarhet, eller ingenting alls? Har ni åkt på några smällar? Några begränsningar som ni vet om?

Det finns massor av tips på AF, så får du platt mage

 

[Singoalla]

@ameo Jag tror det helt enkelt handlar om att jag inte är tillräckligt försiktig! Som @snow skriver så ökar jag ibland mängden på kort tid, vilket ger mig skador. Slarvar med stretching osv. Det har inte varit några problem fram tills nu, men jag antar att åldern tar ut sin rätt och att jag inte kan slita lika mycket på mig nu som för några år sedan. Jag har alltid varit väldigt hållbar och kunnat slarva mycket. Men måste nu tänka om.

@snow Det stämmer! Och precis som du flaggade för då så åkte jag på löparknä. Jag har vilat från löpningen i april och kommer därför att springa ett halvmarathon i stället för hela sträckan. Det känns helt okej och kul ändå. Målet har hållt träningen igång men denna gång kom jag inte hela vägen fram. Nästa år kanske! Jag ska även bli lite bättre att springa i terräng. Nu bor jag ju mitt i stan så det är inte alltså så enkelt. Men ibland kan man faktiskt släpa sig ut..

@Mammas Jag har skor från löplabbet, 2 st, men dom ena börjar bli rätt gamla nu så det är dags att skaffa nya... Har alltid styrketränat till och från och tycker det är ganska roligt! Ska försöka hitta lite olika upplägg som funkar bra, både hemma och på gymmet. Bra tips med sjukgymnast. På baksida av höger lår har jag en tredje muskelbristning på ett år. Kan vara bra att kanske kolla varför den alltid hamnar där..

@Philosophia Exakt... tror det är den insikten jag börjar komma till nu också. Förr har det funkat att bara springa. Så det har varit väldigt frustrerande när det kommer massa gupp i vägen helt plötsligt. Har gjort ett schema för maj/juni nu som innehåller väldigt mycket just styrka och framför allt.. bål!

@Gammeln Sorgligt att du inte förstår att man kan träna av andra anledningar.

 

[Blueberry]

Åååh, älskar redan den här tråden!

Jag har fram till jag var 25 år BARA ridit. Det har varit min enda sport, att rida och vara i stallet, jag hade aldrig varit på gym eller sprungit för sport och att cykla var något jag gjorde för att ta mig till stallet. Sen slutade jag rida – och fick spunk av all tid som plötsligt fanns på dygnet. Så då började jag springa. Och det tog ungefär 6 veckor innan jag fick ont.

Det är först nu, tre år senare, som jag på allvar går till botten med det onda och jobbar med min kropp på nya och långsiktiga sätt. Och det är oerhört fascinerande
Förutom löpningen, som just nu är "under utredning", har jag mtb, studsmatta, ett litet hemmagym och ett gymkort. Och så har jag en sjukgymnast och en löpcoach/PT – utan dem hade jag lagt av och gett upp för längesedan. Båda är fantastiska.

För att min kropp ska hålla tränar jag mycket (typ bara) funktionell styrka, core och särskilda övningar för mina ben och fötter. På konditionssidan är "skonsamma" grejer som cykling och simning jättebra för min kropp, men det är ju löpningen jag vill komma åt. Hittills har vi kommit på att det är superdupermegaviktigt att jag har rätt skor, att jag inte får springa långt, fort eller på asfalt. Bästa just nu är om jag bara springer i uppförsbackar, det gör jag helt smärtfritt.

Min träningsvecka innehåller vanligtvis:

• minst ett styrkepass på gymmet, men det ska egentligen alltid vara två
• två konditionspass, varav ett backpass. Det andra brukar bli cykel eller zumba
• hur mycket studsmatta jag vill och orkar
• hur många promenader jag vill och orkar
• och ibland kryddar jag vardagen med badminton, paddling eller genom att impulsköpa en nybörjarkurs i poledance

Jag tror mycket på variation, inte bara i vad en utövar – utan inom varje grej. Att variera löpningen, cyklingen, styrketräningen på alla sätt som går. Att springa baklänges och framlänges och superlångsamt och med långa steg och med korta steg och fulspringa och att springa med andra skor och på hundra andra sätt.

Min största dumhet är att jag inte bangar när det gör ont. Jag biter ihop och fortsätter och det är idiotiskt. Nu för tiden är det smärtdagbok som gäller efter varje springtur, på order från sjukgymnasten. Min sjukgymnast är jag förresten helt kär i, och hon är verksam i Stockholm.
(På det rosa gymmet, du vet...)

 

[Aliche]

Åh vilken bra tråd, jag har också bestämt mig för att nu jäklar ska jag bli stark och hållbar. Jag har lagt smal på hyllan för det intresserar mig inte längre har jag insett som målet från början var, jag vill bli stark, fast och hållbar. Jag vill orka med både vardag med mycket stående men också orka springa, orka vandra i skogen, orka simma, orka paddla osv osv. Orka allt det där som är roligt helt enkelt

Men nu när jag börjat på allvar mer träna regelbundet så har jag insett att spring mer än 3 gånger i veckan bara resulterar i ömma vader och smalben (som idag) när jag prompt får för mig att jovisst kan jag pw:a på morgonen och sen springa på kvällen trots att jag sprang dagen innan och dagen innan dess... Dessutom har jag astma som verkar blivit sämre under vintern så jag måste gå och få ny medicin så det drar ju ner min ork och min kondition tyvärr.

Men jag kör nu ett 4 veckors program i Nike Training Camp-appen där det är styrketräning 2 dagar i veckan (jäkligt tuffa trots att man inte tror det först!) sen löpning 2 dagar i veckan och 1 dag yoga. Jag är på vecka 1 nu och jag har insett att styrkepassen är toppen och att 2 dagar löpning (eller ja jogging för att vara helt ärlig) räcker gott och väl. Mina ben tål inte mer, just nu iaf, det kanske blir bättre när jag är mer vältränad och van. Det är vad jag hoppas på iallafall
Jag kan verkligen rekommendera den appen, den är kanon med olika program för get lean, get toned och get strong och sen olika nivåer för nybörjare och uppåt. Och jag kan garantera att de styrkeprogrammen man kör kanske ser lätta ut men helsike vad jag darrade och svettades efter halva! Efter det första 4-veckors programmet kan man bara köra vidare på ett nytt 4-veckors program osv osv
De recensioner som jag läst på nätet så är det sjukt många som är jättenöjda med sina resultat.

 

[cili]

Nu blir det här säkert jättelångt, men kanske intressant för fler än mig...


Jag börjar bli expert på knäskador vid det här laget
Gör ofta samma fel: börjar försiktigt med vettig rehab, märker att det går bra, ökar nivån för fort och vips så är jag tillbaka på ruta ett.
Mitt bästa tips är att sluta innan man blir för trött. Det är är jag är trött i huvud/muskulatur som jag trampar snett och påfrestar knäna onödigt mycket, vilket leder till inflammationer i muskelfästena gång på gång.
Mitt senaste rejäla bakslag var i november förra året (båda knäna gjorde så ont att jag kunde sitta och vråla i soffan av smärtan), då fick jag nog av att ha ont, sätta igång, misslyckas, ha ont igen o.s.v. Så jag la av med löpningen helt, tog en paus från gymmet och försökte att bara klara mig igenom arbetsdagarna (jobbade då med att gå/stå långa pass på hårda golv utan möjlighet till att sitta och vila). Det funkade till februari, då blev jag sjukskriven och läkaren sa att jag skulle försöka promenera lugnt i 30 minuter varje dag, i övrigt vila. Så det gjorde jag, och fick efter några få veckor möjligheten att jobba stillasittande under ca två månader. Under den tiden har jag besökt nya sjukgymnaster, köpt nya skor med 8mm drop (mot tidigare 12), fått en diagnos (meniskskada i ena knät) och framför allt googlat så mycket jag bara kunnat för att skaffa mer kunskap om knäskador och läst mängder av tips från olika läkare, sjukgymnaster och vanligt folk runt om i världen.
Det var tack vare det jag lärde mig mer om barfotalöpning och att det skulle kunna vara en väg till mindre skador. Nu är jag inte där än, inte på långa vägar (har fortfarande skor med rätt mycket stöd). Men jag försöker få in det tänket, att skor med för mycket stöd försvagar muskulaturen eftersom den inte behöver jobba när foten sitter som gjuten i skon. Har därför tränat en del barfota (yoga, poledance, balansbräda, hemmaövningar) för att försiktigt försöka stärka dessa muskler. Har inte varit ute och sprungit alls mycket än, men promenerat desto mer - smärtfritt. Testade att springa 1 km längs en stig i skogen för 3 veckor sedan, just för att få in lite olika lut, lyfta benen över rötter och få in korta, korta steg mer naturligt pga dessa hinder, det gick smärtfritt. Sen tillbaka till samma träningsprogram som innan, och i söndags gav jag mig ut för att provspringa på plan mark (grus och asfalt) - klarade 2 km utan problem (sen började tröttheten visa sig = dags att avsluta). Så nu tänkte jag försöka öka lite grann med vanliga träningen igen, och ännu en gång pausa löpningen.
Målet är att med tiden byta mina uppbyggda skor mot barfotaskor, men att göra det mycket, mycket långsamt. Alla snabba förändringar innebär en ökad skaderisk, och det vill jag inte riskera.

Jag tror att man vinner mycket på att komplettera löpningen med styrketräning. Det finns liksom inte en enda bra anledning till att låta bli.

Tänker alltid på att försöka träna kroppen allsidigt och på olika sätt. Att alltid köra samma träningsprogram i samma maskiner känns inte som ett hållbart alternativ. Jag försöker även få in olika typer av balansträning för att stärka stabiliteten, inte bara i knäna. Hemma blir det en del träning på ett ben och på pilatesboll. Planen är att börja med handstående lite smått snart också.

Jag har inget speciellt träningsschema. Istället anpassar jag mig efter hur det känns just idag. Har jag känningar i knäna - då tränar jag ingenting som påverkar dom. Tränade jag ben igår och inte har ont idag - ja då kan jag träna ben igen om jag känner för det (ska tilläggas att jag kör på låg belastning). Jag loggar även all min träning (i endomondo, finns som app och webbsida, man kan även fylla i fritext på varje pass), då får jag en bra översikt över vad jag gjort den senaste tiden och kan även anpassa mig efter det.

 

[snow]

@snow Det stämmer! Och precis som du flaggade för då så åkte jag på löparknä. Jag har vilat från löpningen i april och kommer därför att springa ett halvmarathon i stället för hela sträckan. Det känns helt okej och kul ändå. Målet har hållt träningen igång men denna gång kom jag inte hela vägen fram. Nästa år kanske! Jag ska även bli lite bättre att springa i terräng. Nu bor jag ju mitt i stan så det är inte alltså så enkelt. Men ibland kan man faktiskt släpa sig ut..

Tråkigt att höra. Det verkar nästan som att varje löpare måste uppfinna hjulet igen (dvs gå på niten "överbelastningsskada"), det räcker inte att andra som redan varit där säger åt en att ta det lugnt . Känner knappt någon som springer som inte har haft en skada, faktiskt.

 

[ameo]

@ameo Jag tror det helt enkelt handlar om att jag inte är tillräckligt försiktig! Som @snow skriver så ökar jag ibland mängden på kort tid, vilket ger mig skador. Slarvar med stretching osv. Det har inte varit några problem fram tills nu, men jag antar att åldern tar ut sin rätt och att jag inte kan slita lika mycket på mig nu som för några år sedan. Jag har alltid varit väldigt hållbar och kunnat slarva mycket. Men måste nu tänka om.

@snow Det stämmer! Och precis som du flaggade för då så åkte jag på löparknä. Jag har vilat från löpningen i april och kommer därför att springa ett halvmarathon i stället för hela sträckan. Det känns helt okej och kul ändå. Målet har hållt träningen igång men denna gång kom jag inte hela vägen fram. Nästa år kanske! Jag ska även bli lite bättre att springa i terräng. Nu bor jag ju mitt i stan så det är inte alltså så enkelt. Men ibland kan man faktiskt släpa sig ut..

Men du, nog för att det är bra att ha ett mål men varför inte sätta det mer realistiskt, så att du har en möjlighet att nå målet utan att gå sönder hela tiden? man måste vara försiktig med sin kropp, det är den enda man har.
Varför inte sätta t.ex tjejmilen som mål i år, halvmara nästa år och full mara om två år? Det är väl en betydligt mer realistisk satsning...

Jag kan väl fortsätta hänvisa till löparen i tjejernas klubb, han har tränat på heltid i närmare två år för att kunna springa Boston marathon. Nu är det förvisso lite mer av en elitsatsning, men ändå kan man veta att han bröt Boston marathon efter halva sträckan ungefär, för att det blev för tufft. Och då är det ändå en oerhört vältränad kille (som fick sin första internationella marthonpallplats för någon vecka sen). Han har sprungit diverse maror, halvmaror och kortare lopp under tiden.

 

[Ramona]

Jag tränar med PT. Utan min PT hade jag aldrig insett exakt hur illa däran jag var. Jag hade fortsatt göra det jag är bra på och befäst allt det där dåliga i kroppen, istället för att förstå vad jag måste lyfta fram och lösa innan resten blir bra.

Efter ett år med PT har jag en helt annan rörlighet än vad jag hade innan, och jag trodde alltid att jag var vig, men det var jag inte. Jag har också en helt annan förståelse varför jag får ont efter vissa saker och varför jag har haft problem med vissa saker, medan andra har gått galant.

Jag tränar för att bli smärtfri och frisk, och snygg givetvis. Det hade jag inte klarat av på egen hand eftersom jag saknar utbildningen. Det handlar inte bara om att man ska röra på sig och träna, det handlar om att man måste göra det rätt, med de förutsättningarna du har.

 

[lillepia]

@ameo Jag tror det helt enkelt handlar om att jag inte är tillräckligt försiktig! Som @snow skriver så ökar jag ibland mängden på kort tid, vilket ger mig skador. Slarvar med stretching osv. Det har inte varit några problem fram tills nu, men jag antar att åldern tar ut sin rätt och att jag inte kan slita lika mycket på mig nu som för några år sedan. Jag har alltid varit väldigt hållbar och kunnat slarva mycket. Men måste nu tänka om.

@snow Det stämmer! Och precis som du flaggade för då så åkte jag på löparknä. Jag har vilat från löpningen i april och kommer därför att springa ett halvmarathon i stället för hela sträckan. Det känns helt okej och kul ändå. Målet har hållt träningen igång men denna gång kom jag inte hela vägen fram. Nästa år kanske! Jag ska även bli lite bättre att springa i terräng. Nu bor jag ju mitt i stan så det är inte alltså så enkelt. Men ibland kan man faktiskt släpa sig ut..

@Mammas Jag har skor från löplabbet, 2 st, men dom ena börjar bli rätt gamla nu så det är dags att skaffa nya... Har alltid styrketränat till och från och tycker det är ganska roligt! Ska försöka hitta lite olika upplägg som funkar bra, både hemma och på gymmet. Bra tips med sjukgymnast. På baksida av höger lår har jag en tredje muskelbristning på ett år. Kan vara bra att kanske kolla varför den alltid hamnar där..

@Philosophia Exakt... tror det är den insikten jag börjar komma till nu också. Förr har det funkat att bara springa. Så det har varit väldigt frustrerande när det kommer massa gupp i vägen helt plötsligt. Har gjort ett schema för maj/juni nu som innehåller väldigt mycket just styrka och framför allt.. bål!

@Gammeln Sorgligt att du inte förstår att man kan träna av andra anledningar.

Tror du är inne på rätt spår när du funderar på att variera träningen, få klarar sig i längden utan någon form av styrketräning om kroppen ska hålla.

Min kropp håller än så länge hyffsat för löpning, men jag har två akilleshälar som jag ibland får tänka lite extra på. Ena är att jag en gång slet sönder vänster baksida lår ute i skogen utan möjlighet att ta hand om skadan vilket gör att jag ofta känner av det vid högre tempo när det är kallt. Det andra är en höftböjare som låser sig ibland, där är lösningen stretching och styrka samt laserbehandling om jag slarvar.

Annars springer jag mycket i skogen och gärna offroad. En förutsättning är starka ledband i fötterna. Men oavsett vart du springer rekommenderar jag att träna upp fötterna med fotgymnastik samt lägga mycket vikt på att träna bålen, till exempel core. Det är alltid din egna vikt och kropp som du jobbar med när du springer, vilket innebär att det även är bättre många gånger att använda den egna kroppen i styrketräningen samt att du får med alla små stabiliserande muskler då.

Kanske är det värt att låta någon titta på hur du springer också och få någon att titta på vilka muskler du behöver stretcha samt hur. Förutom styrketräningen som du funderar på att lägga in kanske du även ska fundera på alternativa former av konditionsträning att variera med? Finns maratonlöpare som i perioder nästan enbart har cyklat t.ex på träning på grund av skador.

 

[zassoo]

Jag tror på följande:

• Varierad träning - både vad gäller olika typer av löppass och andra träningsformer.
• Varierat underlag - våga lämna asfalten ibland.
• Våga vila! Ta en vilodag om du känner dig sliten, och lägg in lugnare träningsveckor emellanåt.
• Komplettera med styrketräning.
• Sov ordentligt.
• Sätt realistiska mål.

 

[JosefineLi]

Hej tränings-vänner!

För två år sedan handlade allt om att bara komma igång för mig. Citatet "Just do it" satte sig i mitt huvud. Kom bara ut. Gör bara NÅGONTING. Ut och rör på dig. Det har gått bra, men även gett resultat i några muskelbristningar, problem med skavsår, löparknä, en och annan sträckning osv. Nu känner jag att det är dags att växla upp min träning till 2.0 och börja tänka lite med hållbarhet

Jag ÄLSKAR att springa, men har insett att jag kanske inte kan göra det varje dag. Eller ens varannan. När jag var 20 år kanske men inte längre. Målet just nu är att kunna ha 2 löppass i veckan och sedan variera med 2 styrka. Kanske även variera löpningen mellan korta snabbare distanser, längre långsammare, intervaller mm. Förhoppningsvis ska det hålla mig skadefri. Jag är less på att ha ont och att träningen ständigt känns som en haltande uppförsbacke..

Jag är lite nyfiken på hur ni får er kropp att hålla? Har ni några knep? Hur lägger ni upp ert träningsschema? Tänker ni mycket på skador och hållbarhet, eller ingenting alls? Har ni åkt på några smällar? Några begränsningar som ni vet om?

Nu springer jag inte speciellt mycket, men har sprungit en del i perioder - och knepet var att ta det lugnt och försiktigt. För mig var grundkonditionen mycket högre än vad jag kunde belasta senor och ligament. Genom att cykla och rida mycket hade jag en del kondis, men det blir en helt annan belastning att springa. Därför måste man ta det lugnt och fint, och särskilt inte springa långa sträckor i början. Det är mycket bättre med ex. intervallträning än att ge sig ut och rulla längre sträckor.

Jag har - peppar peppar - aldrig varit skadad, men då har jag varit snäll mot min kropp. Jag äcklas lite av alla inspirationsbilder där det står grejer som "I dont stop when im tired - I stop when im done" och "Unless you puke, faint or die - keep going". Det är det dummaste man kan göra mot sin kropp, så hemskt.

Att springa två gånger i veckan låter lagom, men se till att de är kvalitetspass snarare än kvantitetspass. Ta dem gärna på grusväg istället för asfalt. Variera tempot - det är inget fel med att gå. Se till att äta tätt efter passet. Sov ordentligt. Ta vilodagar. Köp ett par bra strumpor för att motverka skav, som tvättas efter varje pass. Se till att värma upp långsamt, att gå och jogga långsamt är vettigt innan man kutar på. Spring aldrig vid ont i halsen. Trappa upp tempot lååångsamt, senor och ligament tar tid på sig. Tänk på ditt löpsteg, det finns exempelvis videos på youtube med löpskolning. Stretchning finns det inget vetenskapligt belägg för att det ger något, men är du väldigt stel kan du öka din rörlighet. Gör det ont - fortsätt inte att springa.

 

[Modest]

@Singoalla

Löper också en del och får lite känningar i både benhinnor och plantarfascian då och då.
Liniment, bra skor, skoinlägg, stretching, massage och vila hjälper mig att återhämta mig från träningen. Men som du säger är det ju också bra att variera träningen - cykling, simning, etc. Dock har ju jag varit förskonad från allvarligare skadeproblem.

 

[Singoalla]

Jag tror mycket på variation, inte bara i vad en utövar – utan inom varje grej. Att variera löpningen, cyklingen, styrketräningen på alla sätt som går. Att springa baklänges och framlänges och superlångsamt och med långa steg och med korta steg och fulspringa och att springa med andra skor och på hundra andra sätt.

Det där tror jag också på! I måndags blev det intervaller så i morgon får det bli jogging. Och så var det ett styrkepass igår som känns idag kan jag säga Intervaller och backträning kommer det nog bli mycket av på schemat framöver. Hur kul som helst!

 

[Singoalla]

Tråkigt att höra. Det verkar nästan som att varje löpare måste uppfinna hjulet igen (dvs gå på niten "överbelastningsskada"), det räcker inte att andra som redan varit där säger åt en att ta det lugnt . Känner knappt någon som springer som inte har haft en skada, faktiskt.

Jag tror det! Man måste få känna på det själv. Själv är jag också en person som måste ligga precis på gränsen till "för mycket" för att hålla mig motiverad. Drar jag ner på tempot tappar jag motivationen helt, så det är någonting jag jobbar på väldigt mycket just nu. Att få balans.

Senaste året har jag gått på Krav Maga, Military Training och tränat för marathon. Det kanske säger en del om min tränings-personlighet