Hästlös och träningssugen.

Cydonia

Trådstartare
Att inte ha en egen häst men samtidigt vilja ha samhörigheten med andra hästmänniskor i ett stall, kunna utveckla sig själv som ryttare, och känna framstegens underbara ögonblick med en fyrbent vän.. det är vad jag vill just nu!

Men när man nyligen har gått från att jobba med- och rida hästar på heltid, till att flytta tillbaka till "hemstaden" och knappt vara i ett stall, vilken väg bör man då börja kika på?
Att köpa ny häst fungerar tyvärr inte ekonomiskt just nu, foderhäst skulle kunna vara något framöver men passar inte in i vardagen som den ser ut i nuläget.

Bör man vända sig till en närliggande ridskola, eller kommer en vuxen aldrig-tidigare-ridskoleryttare att känna sig klämd i ridskolornas starka samhörighet från ung ålder? Kommer ens grundläggande vetskap och tankegångar att slängas omkull av ridskolans normer?
Eller ska man satsa på att hitta en passande medryttarhäst med tillhörande ägare, eller är det svårt att komma överens om träningsupplägg, tävlingar, osv?
Själv har jag aldrig haft problem med en medryttare (eller av att vara det själv i unga år), men det var några år sedan, och man har tyvärr hört lite skräckexempel sedan dess..:angel:

Ge gärna lite råd till en fumlande hästlös tok, som bara blir tokigare ju längre tid det går sedan hon senast satte foten i en stigbygel.. :bow:
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Jag skulle satsat på medryttarskap.
Du vill utvecklas och ha en hästkompis.
Det är svårt att utvecklas så fort på ridskolan. Man är för många och hästarna måste vara lite avtrubbade för att kunna gå med grönare ryttare.
Du får förmodligen inte rida samma häst.
Och samvaron med djuren utanför lektionen är begränsad.

Som medryttare kan du ha tur att hitta bra hästägare med åsikter likt dina egna och en mysig hästkompis du lär känna och utvecklas med. Ofta är dessa ngt mer känsliga än ridskoletyperna.
Du kan rida privatlektioner och få ut så mkt mer.

Lycka till!
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Eller ska man satsa på att hitta en passande medryttarhäst med tillhörande ägare, eller är det svårt att komma överens om träningsupplägg, tävlingar, osv?
Jag rekommenderar även att bli medryttare men har du detta önskemål så gäller det att hitta rätt häst. Personligen vill jag inte komma överens med någon om träningsupplägg och tävlingar utan vill bestämma själv och så får en eventuell medryttare hålla sig till det. För min del är det just att kunna bestämma själv som är poängen med att ha egen häst, andra har säkert andra åsikter.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Jag hade letat medryttarhäst.

För nu är det ganska många år sen så var jag medryttare till 2 hästar och jag fick träna och tävla som jag ville men fick såklart stå för tränings och tävlingskostnaderna själv men jag fick låna häst och transport :)
Ägaren hade småbarn och hann inte med att rida mer än några ggr i veckan och då red hon helst ut för att få skingra tankarna lite grann.
Så för min del var det bara att träna bäst jag ville, men höll ändå en dialog med ägaren.
Kan jag inte minnas att hon sa nej någon gång men vi tyckte generellt väldigt lika.
Det var dessutom väldigt fina hästar så det var verkligen super att få rida dem alldeles gratis och så gott som jag själv ville :)

Jag kan inte tänka mig att denna ägaren är den enda som tänker så, så en liknande ägare med liknande hästar vore nog kanon för dig :)
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Jag vill inte tävla, så en tävlande medryttare skulle passa finfint. Och jag tror inte att jag är ensam :) Jag har dessutom två som rids och två som körs, så det räcker till fler :D
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Tycker som de andra: medryttare.
Kanske hitta en anläggning där det finns ett gäng hästar med tillhörande ägare, där det kan finnas chans att, om du är duktig, rida flera hästar med regelbundenhet?

Det finns ju sådana som lil-sis och jag som har fler än en häst.
Det finns ju sådana som jag som tycker att en medryttare kan få ganska fria tyglar, under förutsättning att jag gillar det jag ser vid provridning.

Fast det är klart, jag som tävlar med ett par av mina hästar vill helst inte ha någon som föreslår ett nytt/annat träningskoncept än det jag själv kommit fram till. Så det krävs ju att man har ganska lika syn på hur träning ska gå till och läggas upp.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Jag hade satsat på medryttare i ett större stall. Är du duktig sprids det och då lär du få rida och tävla hur mycket som helst.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Var bor du? Du låter ju som en perfekt medryttare med din erfarenhet :)
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Jag skulle satsat på medryttarskap.
Du vill utvecklas och ha en hästkompis.
Det är svårt att utvecklas så fort på ridskolan. Man är för många och hästarna måste vara lite avtrubbade för att kunna gå med grönare ryttare.
Du får förmodligen inte rida samma häst.
Och samvaron med djuren utanför lektionen är begränsad.

Som medryttare kan du ha tur att hitta bra hästägare med åsikter likt dina egna och en mysig hästkompis du lär känna och utvecklas med. Ofta är dessa ngt mer känsliga än ridskoletyperna.
Du kan rida privatlektioner och få ut så mkt mer.

Lycka till!

Oj, här drar vi alla ridskolor över en kam.
Jag har gjort all min utveckling på ridskola, haft egen och varit medryttare men ridskolan har gett mig överlägset mest.
Våra är inte särskilt avtrubbade och vi rider max 7st i en grupp, 1h på 20x60 ridhus eller ridbana 40x60
Jag rider lektion två gånger i veckan, rider min sköthäst alltid på en av lektionerna och på den andra varierar jag.
Jag får hålla på med alla hästar så mycket jag vill oavsett om de är min sköthäst eller inte.
Vi har känsliga ridskolehästar också och möjlighet att rida privat om vi ber om det.

Vi som har sköthäst har tillgång till hästen helger, lov och röda dagar. Vi har förtur till den egna hästen på träningar och får tävla om vi vill.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Det beror på hur man defenierar utveckling och känslig häst.

En häst som är riden tydligt på vikthjälper tex hade antingen blivit förbannad, rädd eller vinglat hej vilt om den skulle gå annat än med en helstabil ryttare.
De ska i varje steg informeras om exakt hur de ska gå via sitsen.
Så kan ingen ridskolehäst vara. Det vore rent grymt mot djuret att låta en så skolad och känslig häst gå ridlektion så.
Och den hade för att rädda sig själv behövt stänga av.
Så skolade är heller inte de flesta privathästar. Men chansen är större ju högre utbildad och balanserad ryttare den dagligdags rids av.
Varje gång man sitter på hästen så tränar man den medvetet eller omedvetet.
Om den inte svarar varje gång jag gör en sitsförändring anser jag den avtrubbad.
En tjej som på intet sätt är amatör red min ena för någon vecka sen. Hon upplevde honom som otroligt vinglig. Men han rids endast av mig som jobbar som tränare och ryttare. Alltså svarar han för små balansändringar. Han är rätt välutbildad och då måste man placera dem i varje steg, exakt på linjen och balansera om dem både i sidled och fram/bak om det behövs.

Iom att jag jobbar som tränare vet jag också att det inte går att ge samma kvalitet under en lektion för en elev som till 7 st(bra att ni är så få för att vara ridskola dock!).
Jag kan ha ögonen på min elev konstant under lektionen. Jag kan time:a exakt i mina instruktioner hur den ska göra just där och då. Det går inte att leverera till 7 olika ekipage samtidigt.
Ridning är så mycket timeing. Därför får man bäst utveckling då tränaren kan time:a exakt. För att lära eleverna hitta känslan.
Sen hänger det såklart på hur begåvad man är i att lära ut med.
Det finns ju folk som rider i flera år ensamma på lektioner för att utvecklas i myrtakt. Man tror då oftast att det är ens egna förmåga eller hästens som bromsar utvecklingen.
Det hänger på tränaren tycker jag isf!
Inom en månad ska man se tydliga resultat, vad man än tränar på. Annars bör man byta metod.

Dock fyller ju ridskolor en funktion, ett behov. Men jag tror inte att om man har ambition att utvecklas, efter att man lärt sig det basala att sitta kvar, rida lätt etc, att man gör det snabbast eller med bäst kvalitet där. Alla drar nytta av egen undervisning. Och av att sitta på rätt häst för ändamålet.
Ridskolehästar är guld värda för att de gör sitt jobb. Men alla hästar är inte lämpade för det(eller tränade till uppgiften).
Och alla hästar är inte heller lämpade för svårare ridning.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Var bor du? Du låter ju som en perfekt medryttare med din erfarenhet :)

Tackar för stödet! Stockholm är staden som jag numer kallar hemma.:)

Alla: Det är riktigt intressant att få höra allas åsikter!
Jag anser mig själv inte som någon toppryttare, men känslan och kunskapen finns där. Jag kan lika gärna hjälpa till från marken med en yngre häst, det är nog först och främst närheten med en häst och utvecklingsmöjligheterna som jag vill åt i nuläget.
Självklart ska en ömsesidig kontakt finnas mellan hästägare och medryttare, det är då allt blir som bäst!

Får nog höra mig för till lite hästfolk som man känner här i krokarna!
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Naturligtvis blir det inte samma om man rider ensam och i grupp. Men det betyder inte att man inte utvecklas om man rider i grupp.
Bara för att man har medryttarhäst betyder inte det att man får rida privat, träna eller tävla.
I min erfarenhet så alla som söker medryttare vill ha någon som rider ut deras hästar då det är de tråkigaste i deras hästhantering. Dom vill själva träna och tävla och behöver någon som gör det "nödvändiga ontet"
Tja... jag har ju Sveriges bästa kvinnliga ledare som ridlärare så de säger väl en hel del.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Kul att du har en bra ridlärare!

Jag har inte samma erfarenheter av de som söker/har medryttare. Tvärtom vet jag flera som har som krav att man endast rider träningar.
Det där är ju något man får göra upp om innan.
En del vill ha hästen riden ute och andra vill ha dem tränade, de flesta häromkring verkar ha lite blandat.

Visst kan man utvecklas i grupp. Men ngt så in i helsikes långsammare än om man rider ensam för rätt tränare. Men då vill det till att tränaren är både pedagogisk utöver det vanliga och även engagerad och snabb i truten så att den kan hinna med timeing-instruktioner.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Bara för att man har medryttarhäst betyder inte det att man får rida privat, träna eller tävla.
I min erfarenhet så alla som söker medryttare vill ha någon som rider ut deras hästar då det är de tråkigaste i deras hästhantering. Dom vill själva träna och tävla och behöver någon som gör det "nödvändiga ontet"

Snacka om att generalisera.

Jag äger ett gäng hästar som av mig tränas för tävling.
Den bäst tränade, lånar jag ut till en tjej som inte är så skolad men som tycker om att rida. Hon får själv välja hur och var hon rider: i paddocken eller ute på vägen eller i skogen. Om hon vill, får hon ta med hästen till tränare och rida lektion (men jag vill givetvis få godkänna vilken tränare hon väljer så det inte krockar med min planering). Hon får låna hästen två dagar per vecka.
Nu har jag lyckats lura med henne på en lätt träningstävling för att hon helst ska få lite smak på tävling.
Hon tillför inte hästen något träningsmässigt men det spelar ingen roll.

En annan tjej är med och rider 2-3 av de andra hästarna en gång per vecka. Den tjejen är inte heller skolad men jag har lurat även henne att anmäla sig på en häst på en lätt tävling om tre veckor.
En av hästarna hon rider är någorlunda utbildad dvs till LA dressyr. Hon får jobba hur hon vill med honom, söka sig fram till "knapparna" och hon får gärna rida för instruktör om hon vill.
De andra hästarna hon rider, är unghästar som är i början av sin utbildning. En av dem har visserligen väldigt lätt för sig, och även på den hästen får tjejen testa sig fram. Den andre är en islandshäst med ganska trassliga gångarter: där har instruktionen varit att slappna av och åka. Resultatet då blir ren tölt och ibland ren galopp vilket ju är trevligt. Den hästen kräver lite mer kunskap från ryttaren för att det ska bli rätt.

Själv rider jag för närvarande mest ut på bästa hästen, eftersom jag tycker att den träningen ger mycket. Behöver dock jobba lite mer på ridbanan för precisionen inför nästa tävling och får väl försöka lägga in ett pass i veckan i paddocken. Hästen tävlar just nu i western på B-nivå men är också färdig för MSV dressyr, kommer antagligen att tävla dressyr nästa säsong.
De unghästar som ska introduceras på tävlingsbanan i år, rider jag just nu mest i paddocken för att få dem bättre koncentrerade.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Fast jag skrev ju också "I min erfarenhet"....... Jag generaliserar inte utan det är min erfarenhet som säger.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Jag tror som de flesta andra att medryttare verkar vara det bästa alternativet. Jag har ridit på ridskola och även varit medryttare i flera år innan jag skaffade egen häst, och jag tycker att medrytteriet ger mer än ridskolan, förutsatt att man får träna. Sedan hänger det naturligtvis alltid mycket på vem man får träna för. En fantastisk ridlärare på ridskola ger mer än en medioker privattränare. Det säger sig självt.

Nu när jag har egen häst har jag en medryttare som gärna får både träna och tävla, så länge det sker i samråd med mig och är vettigt för hästen. Min medis är en duktigare ryttare än jag och det tycker jag bara är toppen, eftersom det gör att jag får sitta upp på en finare häst när hon har ridit. Det utvecklar även min ridning, eftersom jag lättare får känslan av hur det ska vara.

Som medyttare får man, tycker jag, ett starkare engagemang i hästen än om man "bara" är ridskoleryttare.
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Bor du i Stockholm kommer det inte vara några som helst problem att hitta en medryttarhäst.

Vi är många hästägare som tillåter medryttaren att tävla och träna, fast det finns såklart de som vill ha betalt för att du ska rida i skogen också.

Skaffade precis ny medryttare igår. En hoppryttare som ska träna och tävla så håller jag mig till dressyren. Har bara jättebra erfarenheter av att dela upp det på det sättet.

Lycka till!
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Jag hade gärna hittat en medryttare som du, som vill tävla och träna. Jag har en trevlig häst som behöver någon som vill hoppa med henne, men jag är inte intresserad av att hoppa annat än rutinerade hästar. Dock är det svårt att hitta en medryttare som både är van, fungerar med min häst och som inte har fullt upp ;) Visst finns det folk som vill rida, men min häst har endel humör och åsikter och jag är inte hjälpt av att någon rider henne som inte klarar upp henne, det ger mig bara merarbete när jag själv ska ha henne. Jag gjorde ett försök men det blev ohållbart, så numera är jag ensam.

Är man en rutinerad och ambitiös ryttare kan det inte vara svårt att hitta medryttarhäst. Du lär ju ha referenser också? Så ett tips från mig är att annonsera efter medryttarhäst. Det är ju bara att prova, och kommer man inte överens med ägaren eller hästen kan man ju alltid sluta...
 
Sv: Hästlös och träningssugen.

Fast jag skrev ju också "I min erfarenhet"....... Jag generaliserar inte utan det är min erfarenhet som säger.

Absolut.
Jag kunde bara inte låta bli eftersom du invände mot Tuas inlägg och ansåg att hon hade fördomar och drog alla ridskolor över en kam.
Sedan gjorde du samma övning med hästägare som söker medryttare...:D;)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp