mackan
Trådstartare
Nu är det dags att be om lite bukefalos råd och synpunkter igen!
Min 4,5 åring har blivit väldigt grinig i boxen sedan vi gick tillbaks till vinter rutiner med uppstallning och fodringar 4 ggr/dag. I somras när jag bara hade honom inne på kvällarna i samband med ridning var han som en ängel i boxen, trots att han fick mat samtidigt. Nu är han helt plötsligt riktigt grinig och sur, står och måttar i luften åt en rent av när man borstar på "fel" ställe, lägger på sadel, tar av täcke, eller när han helt enkelt bara är sur och vill tugga på sitt hö i fred som det verkar.
Vi har kollektiv stall med inte så gott om plats, så alla försöker att undivka att lägga monopol på stallgångarna och ha hästen uppbunden där, utan istället borsta och göra iordning i boxen så mycket det går, för att samsas om utrymmena.
Vad tror ni är bäst att göra i uppfostrings sammanhang i detta läge? Han får inte stå och klappra med tänderna och måtta mot mig! Men säger man till honom genom att fya eller boxa till honom i boxen så verkar han bara bli surare, i ett par fall har jag boxat till honom när han nafsat eller måttat, och då har han blivit riktigt förbannad och grinat och klapprat ytterligare, - dock tagit tillrätta visningen men helt klart inte till 100% eftersom han "svarar" tillbaks på tillrätta visning såhär. Dessutom blir han synligt osäker på mig och tror att jag ska boxa till honom igen vilket ytterligare bidrar till ytterligare dåligt humör hos honom som jag ser det.
Han är en ängel i alla andra avseenden, alltid öronen framåt och positiv positiv till att jobba, älskar att bli riden! Även ompysslad, men nu på senare tid när det gäller ompyssligen så är det synligen enbart om han är på "bra" humör.
Ska jag börja med att bara ha honom uppbunden i gången runt skötsel, eller hur kommer man bäst och effektivast tillrätta med det här? Han är allmänt tuff psykiskt så jag vill absolut inte att det här avartar till någon sorts makt strid mellan oss, han är 1,70 och skulle naturligtvis helt klart gå vinnande ur en sådan situation. Hittills har hans mentala styrka enbart varit positiv och det är jag som bestämmer i hans värld, men jag kan se hur situationen lätt skulle kunna avarta så att säga och vill undvika det till varje pris.
tack för råd och tips!
(PS! Våra hästar går ute från 9.00 till 16.00 så de står inte inne dagarna i ända, om någon undrar om det är därför han är sur.)
Min 4,5 åring har blivit väldigt grinig i boxen sedan vi gick tillbaks till vinter rutiner med uppstallning och fodringar 4 ggr/dag. I somras när jag bara hade honom inne på kvällarna i samband med ridning var han som en ängel i boxen, trots att han fick mat samtidigt. Nu är han helt plötsligt riktigt grinig och sur, står och måttar i luften åt en rent av när man borstar på "fel" ställe, lägger på sadel, tar av täcke, eller när han helt enkelt bara är sur och vill tugga på sitt hö i fred som det verkar.
Vi har kollektiv stall med inte så gott om plats, så alla försöker att undivka att lägga monopol på stallgångarna och ha hästen uppbunden där, utan istället borsta och göra iordning i boxen så mycket det går, för att samsas om utrymmena.
Vad tror ni är bäst att göra i uppfostrings sammanhang i detta läge? Han får inte stå och klappra med tänderna och måtta mot mig! Men säger man till honom genom att fya eller boxa till honom i boxen så verkar han bara bli surare, i ett par fall har jag boxat till honom när han nafsat eller måttat, och då har han blivit riktigt förbannad och grinat och klapprat ytterligare, - dock tagit tillrätta visningen men helt klart inte till 100% eftersom han "svarar" tillbaks på tillrätta visning såhär. Dessutom blir han synligt osäker på mig och tror att jag ska boxa till honom igen vilket ytterligare bidrar till ytterligare dåligt humör hos honom som jag ser det.
Han är en ängel i alla andra avseenden, alltid öronen framåt och positiv positiv till att jobba, älskar att bli riden! Även ompysslad, men nu på senare tid när det gäller ompyssligen så är det synligen enbart om han är på "bra" humör.
Ska jag börja med att bara ha honom uppbunden i gången runt skötsel, eller hur kommer man bäst och effektivast tillrätta med det här? Han är allmänt tuff psykiskt så jag vill absolut inte att det här avartar till någon sorts makt strid mellan oss, han är 1,70 och skulle naturligtvis helt klart gå vinnande ur en sådan situation. Hittills har hans mentala styrka enbart varit positiv och det är jag som bestämmer i hans värld, men jag kan se hur situationen lätt skulle kunna avarta så att säga och vill undvika det till varje pris.
tack för råd och tips!
(PS! Våra hästar går ute från 9.00 till 16.00 så de står inte inne dagarna i ända, om någon undrar om det är därför han är sur.)
Senast ändrad: