Gnäggande häst

[Taz]

Hej!

Jag har en undran bara....

Har en häst som gnäggar fruktansvärt mycket (när han är själv utan hästsällskap)

Undrar om det finns något sätt som man kan träna bort detta beteende?

Det är bara när han e själv som han gnäggar, på en uteritt på en timme kan han nog gnägga minst 25 ggr vilket är väldigt eneverande.....
Inne i stallet gnäggar han alltid och får för det mesta svar av dom andra hästarna o sen är det igång med gnäggande hit o dit.

Det är inte brara mig han gnäggar med, rider någon annan han så gnäggar han då med.

Detta gör mig väldigt frustrerad då man både blir halft döv och hästen tappar fokuseringen bara för att han ska gnägga när man rider.

Han blir inte stirrig eller något sådant utan bara gnäggar MASSOR!!!!

Har ni något tips???

 

[Alexandra_W]

Jag skulle tolka det som att han är osäker när han blir ensam.

 

[Sunny]

Har också en sådan häst. Jag tycker det verkar släppa lite när hon gör något som är extra koncentrationskrävande. Man måste va med hela tiden, kan absolut inte ta fram mobilen och sånt när jag är med henne, inte ens i stallet. Måste hela tiden kalla på hennes uppmärksamhet, och prata med henne mycket. Då blir det inte riktigt lika mycket gnägg
Har du haft hästen länge? Är ni ofta själva ute? Om inte så är det nog bara att träna.

 

[sorbifolia]

Jag irättesätter mina hästar om dom gnäggar när jag rider eller ledar dom. Jag tycker att då ska de koncentrera sig på mig, inte på att ropa efter sine kompisar.

Brukar inte ta många dagarna innan dom fattat att detta beteende inte är önskvärt, och lägger av....

 

[skuggi]

Jag skulle tolka det som att han är osäker när han blir ensam.

Jag med, och så skulle jag jobba vidare med det som bas. Lite som ensamhetsträning för valpar.
Man måste hitta ett sätt som gör att hästen kan bli mindre flockbunden och kan slappna av även när han är själv eller "bara" med en människa.

 

[mackan]

@Taz det att ngn häst gnäggar kopiöst hela tiden är ett symptom på att de inte känner sig trygga utan har fokus på att kommunicera med sina artfränder/flock/hästindividerna på gården för att försöka skapa trygghet via kommunikation med dem . Precis som du säger betyder det att de alls inte kan fokusera på dig/arbete/där de befinner sig osv .

Kl
Jag tror säkert man kan korrigera hästarna att sluta gnägga/bestraffa dem när de gör det osv med viss effekt ang symptomet . Dock blir det ju endast att dämpa ett symptom istället för att se till orsaken. Ungefär som att smälla på en krubbitarrem eller hänga på en graman, osv osv.

TS : jobba med varför hästen känner sig otrygg är mitt råd ...

 

[Taz]

Tack för era svar =)

Vet inte riktikt hur jag ska jobba med det bara....??

I stallet skiftar det mycket, vissa dagar gnäggar han inte alls o vissa dagar många gånger, det värsta är om någon börjar ute, då e det helt kört för då e han igång, upplever lite om han e trött som efter ett pass så e han lugnare och bryr sig inte så mycket.
Har provat att säga till honom men han bryr sig inte ett dugg.

Sen e det så att han stirrar inte det minsta, utan han "bara" gnäggar så känns inte som om han är osäker att vara själv heller utan att han bara e gapig.
Samma när man rider, vissa dagar e han helt tyst, vissa dagar gnäggar han maaaassssor, och upplever där med att är han lugn så blir det mindre gnägg o e han pigg massor av gnägg.

Så frågan är hur jobbar jag med detta???
Rider hanterar han själv ganska mycket så han borde vara van tycker man..... eller???

 

[Aionee]

Min häst var orolig ensam i början när jag fick honom. Var han själv inne i stallet så höll han på att riva boxen och gnäggade konstant. Även ute på ridbanan gnäggade han och fokuserade dåligt på mig. När vi började träna gjorde vi ledarskapsövningar, han skulle ha fokus på mig och tappade han det fokuset fick han arbeta mer (alltså då bad jag honom att springa).
Efter några gånger så slutade han gnägga på ridbanan och kollade inte lika mycket emot stallet. Vi gick promenader ut i skogen på längre rundor och då skulle han också ha fokus på mig, annars bad jag han stanna och backa om han tappade det. Vi började även träna på att vara inne i stallet själv. Korta stunder, t.ex bara ta av eller på täcket till en början och sen gå ut innan han blev orolig. Det blev längre och längre stunder inne i stallet ensam, t.ex. började jag borsta hela honom, gav han betfor osv. Som sagt, i början var han nästan farlig att vara inne hos i boxen när han var ensam eftersom han stressade så mycket. Nu kan han till och med stå uppställd på gången lugnt utan att försöka ta sig loss (han har haft sönder grimskaften mer än en gång när han stått där). Vissa dagar är värre än andra när han är lite mer stressad, men det går framåt. Allt handlar om att han ska lära sig fokusera på mig och inte på andra hästar. Och så får man inte glömma att ta små steg, t.ex först ut i arbete där han inte ska fokusera på annat än dig och sen in i stallet där han ska kunna stå avslappnad i boxen.

 

[Karre]

Jag red en sån häst förra sommaren, hon avskydde verkligen att vara ute själv, tränade först att leda på promenader, och då hon blev okoncentrerad grejade jag med vändningar och försökte få henne fokuserad på mig. Det gick sådär.. Hennes stora passion var dock mat, så när vi gått 300 meter från stallet fick hon beta en stund, då blev det trevligt att vara ute med mig. Sen fortsatte vi att gå, och tog betespauser mellan varven. Sedan gjorde jag samma sak uppsuttet i början, stannade på samma platser och berömde och klappade om. Gnäggandet minskade för varje gång vi var ute, och även om hon inte var tyst hela tiden så blev det mycket bättre efter några månader. Jag red även på lite mera med travpass och en och annan galopp, så turerna blev lite roligare för henne. Jag började också med att inte gå så långa turer.

 

[Aquila]

Det är inte meningen att kapa tråden men jag började fundera... En av mina medryttarhästar, en högt utbildad dressyrherre på 18 år, gnäggar inte när han är själv, men däremot om man t.ex. rider på en äng och en häst går förbi, eller rider i ridhuset och det kommer in en häst eller han hör den utanför så blir han totalt okontaktbar, kör upp huvudet och drar en ur sadeln och gnäggar mer eller mindre hysteriskt och går inte ens att styra. När han har gnäggat klart (1-4 gånger) så går det att rida på som innan. Om det är en häst utanför som inte kommer in kan han dock göra om det några gånger. Vad beror detta på? Det känns inte som att det bottnar i osäkerhet, det är en väldigt trygg häst i allmänhet. Är det mer någon hälsningsgrej eller..? Går det att jobba med detta? Det spelar ingen roll om man skrittar på lång tygel eller gör byten i varje, han släpper all fokus ändå.

 

[Aquila]

Är det ingen som känner sig manad att svara? Jag undrar verkligen, men det känns ju dumt att starta en ny tråd för detta.

 

[sorbifolia]

Det är inte meningen att kapa tråden men jag började fundera... En av mina medryttarhästar, en högt utbildad dressyrherre på 18 år, gnäggar inte när han är själv, men däremot om man t.ex. rider på en äng och en häst går förbi, eller rider i ridhuset och det kommer in en häst eller han hör den utanför så blir han totalt okontaktbar, kör upp huvudet och drar en ur sadeln och gnäggar mer eller mindre hysteriskt och går inte ens att styra. När han har gnäggat klart (1-4 gånger) så går det att rida på som innan. Om det är en häst utanför som inte kommer in kan han dock göra om det några gånger. Vad beror detta på? Det känns inte som att det bottnar i osäkerhet, det är en väldigt trygg häst i allmänhet. Är det mer någon hälsningsgrej eller..? Går det att jobba med detta? Det spelar ingen roll om man skrittar på lång tygel eller gör byten i varje, han släpper all fokus ändå.

Gör den samma sak med sin ägare, eller endast med dig?

Jag skulle nog säga att det är olydnad, och korrigera beteendet. Om den hadde rusat bort till den andra hästen för att hälsa så skulle du inte acceptera det, eller hur? Det här blir ju i princip samma sak, bara snäppet "mildare"...

 

[Aquila]

Gör den samma sak med sin ägare, eller endast med dig?

Jag skulle nog säga att det är olydnad, och korrigera beteendet. Om den hadde rusat bort till den andra hästen för att hälsa så skulle du inte acceptera det, eller hur? Det här blir ju i princip samma sak, bara snäppet "mildare"...

Han gör likadant med alla. Hur korrigerar jag detta? Det spelar ingen roll vad jag gör, han lyssnar inte över huvud taget just då. Men är väldigt välriden och lydig annars som sagt.

 

[sorbifolia]

Han gör likadant med alla. Hur korrigerar jag detta? Det spelar ingen roll vad jag gör, han lyssnar inte över huvud taget just då. Men är väldigt välriden och lydig annars som sagt.

Hmm, svårt om det är så... Är det en hingst du rider? Låter lite som en hingstgrej....

Jag brukar säga "nej" samt smacka till mina hästar med handen eller spöet om dom gnäggar när jag håller på med dom (oavsett om jag rider eller står på marken). Det brukar räcka att göra detta 2-5 ggr så har mina slutat med gnäggandet. Fast det tar nog längre tid om detta beteendet har hunnit bliva så befäst som det låter... Grejen är ju att hitta nåt sätt att få honom att avbryta gnäggandet, vad som funkar är nog lite olika från häst till häst.

 

[Aquila]

Det är en valack och har varit i många år nu, vet dock inte om han är sent kastrerad. Har provat att driva framåt, åt sidan, bromsa, styra in på en liten volt etc. men inget av det går igenom förrän han är klar med gnäggandet. Har provat att peta till med spöt också och visst reagerar han men inte på det sättet jag vill och han slutar inte gnägga för det heller, så det känns inte som att det är lösningen. Jag undrar mest varför han gör så, det känns ganska kört att få honom att sluta med det, iaf med de metoderna jag har kunnat tänka mig. Men det kanske finns någon beteendevetare som har nåt jättebra tips som jag inte tänkt på, det var lite det jag hoppades på iallafall.

@mackan , förlåt om jag är dryg men du verkar ju ha koll så du får jättegärna skriva här om du har någon teori Eller om någon annan har det, jag är tacksam för alla tips.

 

[mackan]

@Aquila varför skulle du vara dryg ? Det är du väl inte alls ?

Däremot så blir ju svar alltid generella här ... Jag är ingen hästpsykolog och har ingen koll på hästindividerna det frågas om här då jag aldrig ens sett dem, så mina svar blir ju generella och utifrån hur svaren går i tråden och den info som ges osv , precis som för övriga som svarar osv ...

Därmed har jag tyvärr inga geniala råd att ge ytterligare . Om hästen är trygg i sig så vissa är helt enkelt gapiga till naturen/kan tappa fokus, och man får då göra det bästa av det och då är mitt råd att ryttaren verkligen jobbar med sig själv och sina signaler/ageranden (precis som man bör allmänt oavsett ). Det är så lätt , oavsett vad det rör sig om att ryttaren spänner till om än omedvetet när hästen faller /beter sig utanför ramen det kan handla om millimetrar i fråga om att spänna till i sin sits/hand/agerande osv , inte sällan sätter ryttaren mer spänning i hästen genom att ens förvänta sig ett visst beteende . Tex om du rider omkring och jobbar en fokuserad häst och ser att ett ekipage dyker upp på vägen brevid och du förväntar dig att din häst utifrån tidigare erf kommer reagera , så kanske du lätt och omedvetet sätter spänning i hästen på ngt sätt via millimeter signaler.

Allt detta är ju komplext och ofta en stor faktor i ALL Hästhantering allmänt . Att undvika såna omedvetna signaler/inlärning på hästarna bör man försöka göra genom att hela tiden jobba med sitt kroppsspråk både upp och avsuttet dagligen dax , hela tiden. Annars är det lätt att man snarare understryker ett oönskat beteende .

Bästa rådet /reflektionen jag kan ge ....

 

[Alexandra_W]

Det är en valack och har varit i många år nu, vet dock inte om han är sent kastrerad. Har provat att driva framåt, åt sidan, bromsa, styra in på en liten volt etc. men inget av det går igenom förrän han är klar med gnäggandet. Har provat att peta till med spöt också och visst reagerar han men inte på det sättet jag vill och han slutar inte gnägga för det heller, så det känns inte som att det är lösningen. Jag undrar mest varför han gör så, det känns ganska kört att få honom att sluta med det, iaf med de metoderna jag har kunnat tänka mig. Men det kanske finns någon beteendevetare som har nåt jättebra tips som jag inte tänkt på, det var lite det jag hoppades på iallafall.

@mackan , förlåt om jag är dryg men du verkar ju ha koll så du får jättegärna skriva här om du har någon teori Eller om någon annan har det, jag är tacksam för alla tips.

Hur reagerar han när du petar med spöet? Att det inte blir exakt den reaktion du vill i början är sak samma, i början får du nöja dig med reaktion - komma ifrån det fastfrusna/ohörsamma läget överhuvudtaget är ett steg i rätt riktning.

 

[Alexandra_W]

Tack för era svar =)

Vet inte riktikt hur jag ska jobba med det bara....??

I stallet skiftar det mycket, vissa dagar gnäggar han inte alls o vissa dagar många gånger, det värsta är om någon börjar ute, då e det helt kört för då e han igång, upplever lite om han e trött som efter ett pass så e han lugnare och bryr sig inte så mycket.
Har provat att säga till honom men han bryr sig inte ett dugg.

Sen e det så att han stirrar inte det minsta, utan han "bara" gnäggar så känns inte som om han är osäker att vara själv heller utan att han bara e gapig.
Samma när man rider, vissa dagar e han helt tyst, vissa dagar gnäggar han maaaassssor, och upplever där med att är han lugn så blir det mindre gnägg o e han pigg massor av gnägg.

Så frågan är hur jobbar jag med detta???
Rider hanterar han själv ganska mycket så han borde vara van tycker man..... eller???

Många hästar hanterar stress passivt. De dagarna när han är pigg är han mer gnäggig säger du. Piggheten kan vara att han är mer stressad/alert den dagen. Jag fortsätter envist som en röd gris hävda att gnäggande när de är ensamma är otrygghet, även om de verkar hur trygga som helst. Jmf med andra lägen - det finns många hästar som är synbart helt cool med transport, snällt och lugnt kliver på och står där osv. Men som lägger lösa högar under tiden. Dvs de är inte lika stencoola och obrydda som det ser ut på ytan - vilket magen avslöjar.

 

[Aquila]

@Aquila varför skulle du vara dryg ? Det är du väl inte alls ?

Däremot så blir ju svar alltid generella här ... Jag är ingen hästpsykolog och har ingen koll på hästindividerna det frågas om här då jag aldrig ens sett dem, så mina svar blir ju generella och utifrån hur svaren går i tråden och den info som ges osv , precis som för övriga som svarar osv ...

Därmed har jag tyvärr inga geniala råd att ge ytterligare . Om hästen är trygg i sig så vissa är helt enkelt gapiga till naturen/kan tappa fokus, och man får då göra det bästa av det och då är mitt råd att ryttaren verkligen jobbar med sig själv och sina signaler/ageranden (precis som man bör allmänt oavsett ). Det är så lätt , oavsett vad det rör sig om att ryttaren spänner till om än omedvetet när hästen faller /beter sig utanför ramen det kan handla om millimetrar i fråga om att spänna till i sin sits/hand/agerande osv , inte sällan sätter ryttaren mer spänning i hästen genom att ens förvänta sig ett visst beteende . Tex om du rider omkring och jobbar en fokuserad häst och ser att ett ekipage dyker upp på vägen brevid och du förväntar dig att din häst utifrån tidigare erf kommer reagera , så kanske du lätt och omedvetet sätter spänning i hästen på ngt sätt via millimeter signaler.

Allt detta är ju komplext och ofta en stor faktor i ALL Hästhantering allmänt . Att undvika såna omedvetna signaler/inlärning på hästarna bör man försöka göra genom att hela tiden jobba med sitt kroppsspråk både upp och avsuttet dagligen dax , hela tiden. Annars är det lätt att man snarare understryker ett oönskat beteende .

Bästa rådet /reflektionen jag kan ge ....

Njää jag tänkte att du kanske inte alls hade lust att svara och då känns det ju lite gåpåigt att jag taggar dig och har mig, ville ju inte att du skulle känna dig "tvingad". Men bra om det inte var så och jag uppskattar att du tog dig tid att svara!

Attans att du inte hade nån mirakellösning Men då vet jag iallafall att det är möjligt att han bara "är sån" helt enkelt. Oftast är det han som märker den andra hästen först och jag märker den för att han reagerar, men visst händer det att jag hör hovar utanför ridhuset och tänker "åh nej nu är det dags igen"...

En annan häst jag rider kan bli både busig, rädd, och ärligt talat vara ganska dum ibland, vilket jag visste om från början. Men det var aldrig några problem i början, visst att han skuttade en del ibland, kunde vara väldigt spänd ute, hotade med att resa sig nån gång när han tyckte att jag var för krävande och så, men det var aldrig så att jag satt speciellt löst och jag blev aldrig rädd för honom, tänkte bara att det var väl inget mer med det och då tänkte väl han likadant. Jag förstod inte riktigt vad ägaren pratat om, det var ju en snäll häst tyckte jag. Men så hade han en riktig testperiod i vintras när han var fruktansvärt explosiv och lyckades skrämma mig några gånger. Det har gått över och nu är han oftast snäll men efter det så märker jag att jag blir mycket mer spänd när han blir spänd, om han har en dag när han är laddad eller har lite attityd så fegar jag och vågar t.ex. inte driva så bestämt som det skulle behövas i vissa lägen för att jag är rädd att han ska explodera. Det gör såklart att det blir värre, dels så får han komma undan lite med att dumma sig och då känner han ju att det är ett bra alternativ, och så säger jag ju i princip till honom att det är så han ska göra om det är det jag förväntar mig... Och såklart blir han ju mer rädd om jag också blir rädd Denna hästen är väldigt känslig för ryttarens signaler så jag tror absolut att jag projicerade mitt lugn på honom tidigare och nu gör jag detsamma med min osäkerhet... Så det är definitivt något jag är medveten om och försöker jobba med, men det är ju inte helt enkelt som du säger... Hoppsan, nu blev det nog lite OT tror jag

 

[Aquila]

Hur reagerar han när du petar med spöet? Att det inte blir exakt den reaktion du vill i början är sak samma, i början får du nöja dig med reaktion - komma ifrån det fastfrusna/ohörsamma läget överhuvudtaget är ett steg i rätt riktning.

Han drar mig ur sadeln ännu mer, tappar balansen ännu mer och springer lite fortare samtidigt som han fortfarande gnäggar hysteriskt... Känner inte direkt att han att lyssnar på vad jag vill utan bara att han tycker det är obehagligt med spöt. Tror du att det går att komma vidare från den reaktionen? Isåfall hur? Ska jag berömma honom för att han öht reagerar trots att han inte reagerar som jag vill?