Gammelgubben är borta...

mimmipigg

Trådstartare
Nu är vår gammelhund borta. Vi har hela hösten vetat att det är slut snart men i morse vaknade jag av att han var orolig och när jag steg upp hade han kräkts. När han kom ut fortsatte han att må dåligt. Hans andning blev konstig och han var lite frånvarande ville inte gå ut eller kliva upp så min karl for iväg med han och nu är han förmodligen i hundhimlen jagandes otaliga flockar med skogsfågel, stora feta tjädertuppar och läckra små järpar.
Kommer att vara väldigt tomt här ett tag nu, barnen är ledsna även om de vetat om vad som komma skulle en tid. Denna hund har ju funnits för de bägge yngre så länge de kan minnas.
Det är sådana här dagar man funderar varför man envisas med att ha husdjur.

//för dagen en lessen mimmipigg :cry:
 
Sv: Gammelgubben är borta...

DU har mitt fulla medlidande och min fulla sympati *kram*

Jag fick åka med gammeltiken igår. 13½ år, haft henne sen jag var 13 och känns som hon 'alltid' funnits där. Mått prima, tills i måndags då hon var lite hängig, i tisdags lite mer hängig men ändå inget att skena åstad förr. Men igår blev hon riktigt dålig, ville bara sova, kräktes, åt inte ens leverpastej och mådde pest. Åkte in med henne på kvällen, och strax innan midnatt fick hon somna in för gott. Njurarna hade lagt av. Hon jagar sork och äter schmackos i hundhimlen nu, och din/er herre får väl lära henne jaga fågel ;) Hon funderade länge på hur man skulle bära sig åt för att norpa hönsen, men lyckade sinte riktigt ;)

http://hem.passagen.se/xyplex/ Nytt - första länken, så finns hennes minnessida.
 
Sv: Gammelgubben är borta...

Åh, vad tråkigt. Skickar tröstkramar! Men bra att ni tog bort vovven så han slapp lida in i det sista.
 
Sv: Gammelgubben är borta...

Är bara så lessen att han blev riktigt dålig innan vi fick "tummen ur", det känns lite fel, men förmodligen fick han problem med hjärtat och det är ju svårt att förutse...
 
Sv: Gammelgubben är borta...

Regnbågsbron

Det finns en bro som förbinder Himlen & Jorden.
Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många vackra färger. Alldeles bredvid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag, kullar och dalar med mjukt friskt gräs.
När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats.
Där finns alltid mat och vatten och varmt vårväder.
De gamla och svaga djuren blir unga igen.
De som blivit skadade blir hela igen.
De leker med varandra hela dagarna.
Men det är en sak som saknas.
De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på Jorden.
Så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer då de plötsligt slutar leka och tittar upp.
Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen.
Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt.
Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.
Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.
 
Sv: Gammelgubben är borta...

*skickar en tröstkram*

(har själv en 10 åring här hemma...så visst funderar man ibland....och då gör det ont av bara tanken...man vill ju alltid ha dem kvar hos sej för alltid)
 
Sv: Gammelgubben är borta...

Sånt är svårt att förutse och det kan ju gå väldigt snabbt. Men ni gjorde helt rätt som inte drog ut på det. Klen tröst, jag vet, men han slapp gå och lida. Tyvärr väntar väldigt många in i det sista, för sin egen skull, och den som blir straffad för det är ju hunden (eller vilket djur det nu än handlar om). Heder åt er som gjorde lidandet så kort som möjligt!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp