Galna som funderar på att skaffa valp?

[devilsdaughter]

Vi går i valptankar, har varit hos olika uppfödare och rådfrågat samt väntat in "rätt" hund. Det vi har bestämt oss för är en welsh springer spaniel. Dock inte tidpunkten.
Nu till min fundering. Jag är gravid och väntar barn i april. Vi har en dotter på 2,5 år också och sedan tre äldre barn. Är det fullkomligt ohållbart med en valp på detta?
Min tanke är ju att man hinner få bort den första valptiden med rumsrenhetsträning innan barnet kommer..
Vi var tyvärr tvungna att ta bort vår hund pga sjukdom i oktober. När vi skaffade vår första hund som var en cavalier king charles spaniel så väntade jag också barn och jag tyckte att allt gick så bra. Hunden hade vi aldrig några problem med, hon var så följsam och lyssnade alltid på oss, vi hade henne alltid lös i skogen osv och tränade mkt lydnad. Och under hennes unga år hade jag ju bara små barn. Nu har vi äldre barn som kan hjälpa till lite med både bebis och hund så det känns som att det borde gå samtidigt som jag är beredd på att det kommer att bli tufft. Jag vet också att en welsh kräver lite mer än en cavalier.
Har läst lite på nätet om hur mycket uppfostring och träning hundar behöver efter den första valptiden och att man absolut inte kan kombinera det med en liten bebis. Men det funkade ju fint första gången och mkt träning och uppfostring skedde automatiskt i vardagen osv. Eller har jag missat något? Hade vi kanske en extremlätt hund att ha att göra med då..
Vi bor på landet där det är långt mellan varje hus och det är i princip trafikfritt här och tanken är att hägna in en del av tomten för att underlätta det med hunden osv.
Ja, tar vi oss vatten över huvudet eller kan det faktiskt funka?

 

[Preussen]

Jag tänker att ni har erfarenhet av både bäbis och valp tidigare och vet därför vad ni ger er in på. Därför tycker jag att ni ska lyssna på er egen magkänsla. Visst blir det mycket jobb men det är ni medvetna om. Känns det bra så hade jag kört på!

 

[devilsdaughter]

Tack för svaret! Jag har känt lycka över denna valp och mannen lika så. Tänkte att jag idag hade ledig tid innan jobbet och skulle surfa runt lite på valpköp, rumsrenhetsträning och valp och småbarn samtidigt osv. Hittade dock så mycket trådar om problemhundar och mardrömsscenarier med bebis+hund att jag nu faktiskt känner mig lite avskräckt och funderar på att avvakta. Tänker att det verkar inte ovanligt att det blir helfel med träningen av hund och att vi nog bara hade tur med vår hund att allt löpte så smidigt. Har hela eftermiddagen sörjt att vi nog kommer besluta oss för att det inte blir någon hund just nu. Kanske är det klokast så, det är så svårt att veta innan man vet vare sig vad det är för hund man får och vad för bebis det blir. Helt har vi inte bestämt oss än, men med stor sorg lutar det åt att vi tar det säkra före det osäkra och väntar med valpköp.

 

[Raderad medlem 94602]

Det tror jag ni fixar. Ni har ju haft hund förr och vet vad det innebär, ni har också barn sen tidigare.
Valptiden är trots allt en ganska kort period, den överlever man även om det blir lite tyngre än normalt. Och det är det värt!

 

[Lazy Lady]

Vi går i valptankar, har varit hos olika uppfödare och rådfrågat samt väntat in "rätt" hund. Det vi har bestämt oss för är en welsh springer spaniel. Dock inte tidpunkten.
Nu till min fundering. Jag är gravid och väntar barn i april. Vi har en dotter på 2,5 år också och sedan tre äldre barn. Är det fullkomligt ohållbart med en valp på detta?
Min tanke är ju att man hinner få bort den första valptiden med rumsrenhetsträning innan barnet kommer..
Vi var tyvärr tvungna att ta bort vår hund pga sjukdom i oktober. När vi skaffade vår första hund som var en cavalier king charles spaniel så väntade jag också barn och jag tyckte att allt gick så bra. Hunden hade vi aldrig några problem med, hon var så följsam och lyssnade alltid på oss, vi hade henne alltid lös i skogen osv och tränade mkt lydnad. Och under hennes unga år hade jag ju bara små barn. Nu har vi äldre barn som kan hjälpa till lite med både bebis och hund så det känns som att det borde gå samtidigt som jag är beredd på att det kommer att bli tufft. Jag vet också att en welsh kräver lite mer än en cavalier.
Har läst lite på nätet om hur mycket uppfostring och träning hundar behöver efter den första valptiden och att man absolut inte kan kombinera det med en liten bebis. Men det funkade ju fint första gången och mkt träning och uppfostring skedde automatiskt i vardagen osv. Eller har jag missat något? Hade vi kanske en extremlätt hund att ha att göra med då..
Vi bor på landet där det är långt mellan varje hus och det är i princip trafikfritt här och tanken är att hägna in en del av tomten för att underlätta det med hunden osv.
Ja, tar vi oss vatten över huvudet eller kan det faktiskt funka?

Vi har valp och ska ha bebis i april, hon är 7,5 månad nu (Breton, stående fågelhund) Vår plan är att hon ska ställas ut i sommar och gå jaktprov till hösten så det kräver en del men vi är ju två.
Kan inte tro att det ska bli ett problem, snarare skönt att få en paus och gå ut och träna hund
Vi har en hund till sedan förut (jaktlabbe) men hon är "färdig" och underhållstränas bara och jagas med.

 

[Fritidsryttare]

Jag går också i samma tankar och sitter i liknande sits, om än inte med fler barn men väl fler djur. Väntar första barnet i augusti och har en tik sedan innan. Planen från början var att ta en sista kull på henne nu i vår och därifrån spara en tikvalp, en bebis på det var inte med i ursprungsplanen så att säga.

Själv velar jag fram och tillbaka hela tiden, jag försöker väga för- och nackdelar mot varandra.

• Eftersom vi inte haft bebis innan så lär det bli jättetufft att kombinera det med en valp som kanske börjar komma in i spökåldern osv. Mamman var ett helt sjå fram tills hon var 2 år, sen vände hon och blev hur lugn och trevlig som helst.
• Jag kommer ha rätt gott om tid till valpen hela våren och sommaren, eftersom jag kommer ha förhållandevis lite att göra och den kommer kunna följa med mig till jobbet osv.
• Vi bor väldigt bra nu, med stor tomt och i hus och med bra promenadvägar runt knuten och vi har bil. Med förra hunden bodde jag på 3e våningen i en lägenhet mitt inne i stan och fick cykla iväg med hunden i cykelkorg. På den tiden hade jag dessutom två jobb och det var ett fasligt pyssel.
• Det lär inte bli mindre att göra om vi väntar eftersom jag tänkte börja plugga nästa höst och jag gärna vill behålla en del av avelsverksamheten inom häst iallafall.
• Alternativet är att vänta ganska många år så att bebis hinner bli lite större och jag hinner plugga klart, men då är jag rädd att hunden är för gammal istället, då är hon 9 -10 år. Tid lär jag inte heller ha mer av.

Jag tänker att om man stolpar upp sin livssituation och har svart på vitt vad som "borde" funka och inte kommer funka men kanske går att lösa praktiskt så är det lättare att fatta ett beslut utifrån det. Sen beror det väl på hur mycket arbete man är beredd på att skaffa sig också och vad man har för inställning. Folk tyckte jag var galen förra gången jag valde att skaffa hund också, men jag har aldrig ångrat det. Jag gillar att ha det lite halvkaotiskt emellanåt, men jag förstår också att alla inte vill ha det så.

 

[Hellst]

Vi skaffade en staffevalp när vår dotter var ca 3 månader, vi hade en hund sen tidigare. Det funkade bra trots lägenhet på tredje våningen och vinterslask ute. Jag tog dottern i bärsele varje gång vi behövde gå ut fort. Dottern och hunden är idag ett år gamla.

Jag ångrar inte att vi skaffade valp, det var en väldigt bra tid för oss då vi ändå är hemma och har haft mycket tid. Samt att dottern sov mycket och bra under dagarna.

Man måste nog ha ett intresse och tycka att hund är roligt givetvis, och som det skrivs här ovan så går ju valptiden väldigt fort.

 

[Fruentimber]

Welshar kan vara riktiga energiknippen, det verkar finnas en del ojämnhet i aveln. I det läget hade jag nog inte skaffat både bebis och valp om jag gav mig in på en ny ras. Tänker också att bebis kan bli en "problembebis" (hoppas jag förstås inte!) med kolik, sömnbekymmer etc och att det kan tära en del, men har man en plan så kan det givetvis gå alldeles suveränt ändå!

 

[devilsdaughter]

Tack för alla svar! Mycket givande, uppskattas verkligen!! Det är lite det jag tänker på som frauleinleo skriver att det är en helt ny ras för oss och mer hund än en cavalier. Dock är vi säkra på vad vi vill ha och vill inte kompromissa där. Hade vi bestämt oss för en cavalier till så hade nog valet varit enklare.
Vet ju hur det är när man får barn också att man första tiden lätt skärmar av en del och att man är biologiskt inställd på att det är barnet som gäller, då kan hunden kännas som ett störningsmoment/börda och det vill jag ju absolut inte, men man måste ju vara ärlig mot sig själv och inse att de känslorna kan uppstå när barnet kommer. Men då finns ju min man här som faktiskt också vill ha denna hunden och kan ta mer ansvar. Skulle nog dock få skicka honom på en valpkurs då han är lika pedagogisk som en sten.
Sen vet man ju inte om det blir en kolikbebis som någon annan skrev, men våra andra barn har alla varit väldigt lätta som spädbarn så jag tror det kommer bli så denna gången också.

Vi har iaf hittat vår uppfödare och det känns bra att ha kommit så långt och om det inte blir denna valpen så blir det en från samma uppfödare men ur en annan kombination vilket ändå känns ok.
Men två uppfödare har rekommenderat mig att skaffa valp INNAN bebis så att den första valpperioden går över innan bebisen kommer och inte inträffar när bebis kryper på golvet och hunden ska bita i allt inklusive bebis. Förstår ju att det är lättast så men om denna valp hade funnits för några månader sedan då vi letade aktivt efter rätt valp så hade vi slagit till, men nu kommer denna valpen fortfarande att vara väldigt mycket valp när bebis kommer och det är det som gör att jag tvekar så mycket. Valpen kommer vara 4,5 månad ca när bebisen kommer och då vet man ju inte ens hur pass rumsren den hunnit bli.
Alltså jag vill ju bara strunta i alla tankar och tveksamheter och ta hem valpen och låta det bli som det blir! Men jag vet ju att det lika gärna kan bli helt kaotiskt samtidigt som det kan bli riktigt bra!

 

[surprice1985]

Vi har en valp på 4 månader, boxer, och en liten flicka på 7 månader.
Nu var Clara 6 månader när valpen kom hem ( import så vi missade den första valptiden) så hon är ju inte någon super liten bebis längre utan kan sitta och leka en liten stund medans jag springer ut och kissar med valpen.
Tänker att när de är jätte små är de kanske svårare att lämna men å andra sidan så sover de ju mest hela tiden.
Sen vet man ju inte vad för "sorts" bebis man får och det kan ju spela in med.
Lider bebisen av kolik blir det kanske väldigt tufft medan, som vi har haft det, det kan funka jätte bra om man har en lugn och nöjd bebis
Jag hade nog avvaktat tills bebis är född och kanske någon månad gammal så man kan njuta av den första bebstiden utan att känna press på hunduppfostran osv.
Då är det ju sommar med så är det ännu enklare med en valp och bebis när man kan vara ute hela dagarna
Jag vill inte ha fler valpar under vintern, så bökigt med alla kläder och kallt när man måste springa ut hela tiden, längtar efter värmen nu!

 

[Tingeling84]

Vi går i valptankar, har varit hos olika uppfödare och rådfrågat samt väntat in "rätt" hund. Det vi har bestämt oss för är en welsh springer spaniel. Dock inte tidpunkten.
Nu till min fundering. Jag är gravid och väntar barn i april. Vi har en dotter på 2,5 år också och sedan tre äldre barn. Är det fullkomligt ohållbart med en valp på detta?
Min tanke är ju att man hinner få bort den första valptiden med rumsrenhetsträning innan barnet kommer..
Vi var tyvärr tvungna att ta bort vår hund pga sjukdom i oktober. När vi skaffade vår första hund som var en cavalier king charles spaniel så väntade jag också barn och jag tyckte att allt gick så bra. Hunden hade vi aldrig några problem med, hon var så följsam och lyssnade alltid på oss, vi hade henne alltid lös i skogen osv och tränade mkt lydnad. Och under hennes unga år hade jag ju bara små barn. Nu har vi äldre barn som kan hjälpa till lite med både bebis och hund så det känns som att det borde gå samtidigt som jag är beredd på att det kommer att bli tufft. Jag vet också att en welsh kräver lite mer än en cavalier.
Har läst lite på nätet om hur mycket uppfostring och träning hundar behöver efter den första valptiden och att man absolut inte kan kombinera det med en liten bebis. Men det funkade ju fint första gången och mkt träning och uppfostring skedde automatiskt i vardagen osv. Eller har jag missat något? Hade vi kanske en extremlätt hund att ha att göra med då..
Vi bor på landet där det är långt mellan varje hus och det är i princip trafikfritt här och tanken är att hägna in en del av tomten för att underlätta det med hunden osv.
Ja, tar vi oss vatten över huvudet eller kan det faktiskt funka?

Bara alla är med på att skaffa hunden så tror jag inte det blir några problem
När vi skaffade vår första hund så var dottern 2,5 år och jag var gravid. Hunden var av bruksras,var 7 månader när hon flyttade hem till oss.(hon var väldigt energisk) Jag hade svårt vissa dagar med orken och nedrans foglossningar men då fick min man underhålla henne lite extra Jag gick kurs i rallylydnad med henne två månader innan bebisen skulle komma, jag typ rullade fram och var konstant kissnödig men tyckte det var roligt att komma iväg och göra nåt Klart ni ska ha ny vovve!

 

[Lenis]

Jag tänkte lite liknande, men att valpen skulle hinna vara i rätt bra fason när bebis kommer (om ett par veckor, valpis är då knappt 8 mån). Det visade sig ju nu då vara den kämpigaste hunden jag tagit hem och hade vi inte haft så god marginal till bebis hade det knappt gått.. Och då är jag rätt härdad som i regel har 4-5 hundar hemma (uppfödare) och ett hem och liv som är hundanpassat samt inga tidigare barn.
Men har man gott stöd i mannen och är villig att behålla hunden även om den blir en odåga som klättrar på väggarna och äter möbler under valptiden (finns inget tråkigare än blocketannonser om att det inte funkar med valp o familjeliv o de annonserna är ju många) så är det väl bara att köra, barnen hade jag inte vågat räkna med så mkt men ni känner ju era barn bäst själva förstås. Allt jag kan säga är att om jag jämför mina enklaste valpar (där jag känner att jag lätt kunnat ha tio för de ställer inte till bekymmer) så kan de jäkligaste ta verkligen oväntat mycket energi. Och jag själv orkar knappt med mig själv som höggravid.. men man är ju så olika

 

[devilsdaughter]

Det är just så jag tänker, vår första valp måste ha varit en extremlätt valp och det är ju inte alls säkert att vi har sådan tur en andra gång. Alltså jag känner mig ganska pigg och rörlig trots en del foglossning men det är just perioden när bebisen kommer som jag oroar mig mest för. Vi har nu definitivt tagit beslutet att tacka nej till valpen. Pratade precis med uppfödaren. Vi har satt upp oss på intresselista på nästa kull som förhoppningsvis kommer i tidig sommar. Får helt enkelt ta att vi har två bebisar samtidigt då (valp+bebis). Min man kommer ha möjlighet att vara mer tillgänglig då än han kan i vår och barnen har sommarlov, plus att hästarna är på bete (mindre stalljobb). Också att det är varmt och torrt ute och man har lättare för att vara ute mer. Samtidigt som vi sörjer denna valpen som nu inte blev av så känner jag mig förväntansfull inför sommaren och ser fram emot att kunna planera för den framtida valpen.