Mia_R
Trådstartare
Fulla \"förståsigpåare\". *långt*
Jag blir så förbannad.
Efter en heldag efter nattskiftet då jag varit på Ultuna och hälsat på vårt sto med föl, varit och pysslat med den andra pållan i hennes stall, haft med hundarna precis hela dagen och även lekt med dem på ängen tillsammans med gårdshunden, orkade vi inte laga mat ikväll utan går för att köpa hämt-pizza. 
Vi hinner knappt innanför dörren innan en packad kärring dyker på oss och frågar om det är vi som har de där elaka hundarna?!
Jag svarar att vi har hundar men inga som är elaka. Då börjar tiraden...
Hon tycker det är så jobbigt med våra hundar som skäller när hennes hund är så snäll. Hon tycker det är så jobbigt att jag försvarar dem och jag måste ju förstå att som den ena håller på så mår de ju inte bra.
Nu börjar jag bli riktigt förbannad, men känner ändå att jag vill förklara varför våra hundar skäller på främmande hundar. Den äldre tiken har vid flera tillfällen blivit anfallen av lösa hundar och en gång fick husse åka akut till klinik för att få henne hopsydd efteråt.
Det har gjort att hon tar det säkra för det osäkra och går i försvarsställning direkt när hon inte känner den andra hunden. Får hon träffa den i lugn och ro så brukar det gå bra, men jag får säga åt henne på skarpen så hon sköter sig under den första kontakten.
Den lilla fjanten är väldigt pratig av sig oavsett om vi är ute ensamma eller om det är på brukshundsklubben. Hon är en omplacering som inte socialiserats som unghund, så hon är lite osäker men inte aggresiv utan bara gapig. Är vi ute och går så ska hon alltid "småprata" och försöker få uppmärksamhet, andra hundar ska man skälla på enligt henne.
Tror ni fyllot fattar?
När jag säger att hon är så välkommen att komma och hälsa på våra hundar så säger hon NEJ!
Nä, hon tror inte att våra hundar är elaka, trots att hon nyss sagt det. Hon vill inte alls komma och se hur "dåligt" de mår, för hon tror inte att de mår dåligt. 
Våra hundar är nästan aldrig ensamma, de har andra hundkompisar, de får följa med till stallet varenda gång jag åker dit, är ute och leker både själva och med andra hundar, de älskar människor, lillfjant leker med våra katter som vi har hemma och älskar att pussas och gosas med allt och alla. Vår veterinärbekant säger att vi har så trevliga djur, för han har träffat alla både hemma hos oss privat och pållan genom jobbet.
Vad är det med folk? Ska de behöva vara fulla för att komma med sina inbillade påståenden? "Min hund är så snäll", "jag har aldrig min hund lös", "jag har sån pli på min hund". Kul. Tyvärr är skadan redan skedd pga att andra hundägare inte haft någon som helst
pli på sina förb*nnade kräk som de likt förb*nnat ska ha lösa trots koppeltvånget.
Jag skiter i hur
snälla alla andras hundar är när vår hund blivit ihopsydd för att alla hundar inte är snälla och lydiga!
Kan folk nån gång fatta att det inte spelar någon roll om just deras hund är snäll, när vår blivit anfallen vid flertalet tillfällen och därför inte gillar okända hundar? Är då vår hund elak?
Samma elaka hund adopterade lillfjant omgående när de väl bestämt vem som skulle vara boss. Hon nästan dränkte syrrans valp i blöta pussar och hade gått i döden för henne om hon trott att det hade behövts.
De har andra hundkompisar och ett varierat och rikt liv, men jag är varken intresserad eller har lust av att stå och hänga i varenda gathörn och snacka skit med andra hundägare. 
Jag kan lugnt lova, att våra hundar är mkt snällare än vad deras matte är...

Jag blir så förbannad.
Vi hinner knappt innanför dörren innan en packad kärring dyker på oss och frågar om det är vi som har de där elaka hundarna?!
Nu börjar jag bli riktigt förbannad, men känner ändå att jag vill förklara varför våra hundar skäller på främmande hundar. Den äldre tiken har vid flera tillfällen blivit anfallen av lösa hundar och en gång fick husse åka akut till klinik för att få henne hopsydd efteråt.
Den lilla fjanten är väldigt pratig av sig oavsett om vi är ute ensamma eller om det är på brukshundsklubben. Hon är en omplacering som inte socialiserats som unghund, så hon är lite osäker men inte aggresiv utan bara gapig. Är vi ute och går så ska hon alltid "småprata" och försöker få uppmärksamhet, andra hundar ska man skälla på enligt henne.
Tror ni fyllot fattar?
Våra hundar är nästan aldrig ensamma, de har andra hundkompisar, de får följa med till stallet varenda gång jag åker dit, är ute och leker både själva och med andra hundar, de älskar människor, lillfjant leker med våra katter som vi har hemma och älskar att pussas och gosas med allt och alla. Vår veterinärbekant säger att vi har så trevliga djur, för han har träffat alla både hemma hos oss privat och pållan genom jobbet.
Vad är det med folk? Ska de behöva vara fulla för att komma med sina inbillade påståenden? "Min hund är så snäll", "jag har aldrig min hund lös", "jag har sån pli på min hund". Kul. Tyvärr är skadan redan skedd pga att andra hundägare inte haft någon som helst
Kan folk nån gång fatta att det inte spelar någon roll om just deras hund är snäll, när vår blivit anfallen vid flertalet tillfällen och därför inte gillar okända hundar? Är då vår hund elak?
Samma elaka hund adopterade lillfjant omgående när de väl bestämt vem som skulle vara boss. Hon nästan dränkte syrrans valp i blöta pussar och hade gått i döden för henne om hon trott att det hade behövts.
Jag kan lugnt lova, att våra hundar är mkt snällare än vad deras matte är...