Fortsätta eller sluta?

Detta hästköp blev inte som jag tänkt mig, kan inte skylla någon annan än mig själv! Hästen var okomplicerad hos beridare och vi läser in olika i ordets betydelse har jag även märkt.

Tankarna snurrar. Äntligen har jag hittat det perfekta stallet och det enda jag vill är att rida ut och oftast ensam. Älskar att komma ut i skogen på det sättet, gärna med hunden också. I mörker som i ljus.

Nu vill inte min häst det alls. Jag ska gå promenader månaden ut är tanken men är oftast ute när det är mörkt och det gör henne väldigt hoppig, osäker.
Nu har jag tyvärr blivit rädd för att hantera henne... igår fastnade jag i repet med fingret och det är nog ingen fara men det blir inte harmoniskt.
Ibland tycker hon promenader är kul men då om vi håller oss i närheten av stallet.

Jag vet inte men jag skäms att vi inte passar ihop och jag funderar på att sälja?
Hon är ju frisk och snäll!

Jag har redan haft 4 hästar i mitt liv innan och det känns mycket? Jag borde hittat rätt?

Det var rätt med mitt första sto men då satte ekonomin stop, allt föll.
Sen haflingern som jag saknar så då ville jag sälja för att ha en piggare häst och det fick jag, med råge! Hon var även skadad till och från så red gjorde jag 8 gånger under det året, sen slutade det med att jag åkte av och bröt foten.
Sen travaren, 4år som skulle slaktas om hon inte hittade ett nytt hem. Hon blev verkligen jättefin och vi tog oss igenom ett brutet griffelben och ganska lång boxvila. Men hon var tittig ute, hela tiden på tårna! Där kunde jag inte ha med min hund då hon inte alls respekterade henne.
Såldes dock till det perfekta hemmet

Ja, ordbajsande... men mycket tankar.

Så nu tänker jag nog sälja. Har en plats hos en utbildare i början av mars.
Har inte råd att ha henne där för länge då jag lagt endel pengar på inköpet men jag borde ge henne de bästa förutsättningarna genom att göra så?
Så hon hittar ett hem där hon får stanna.

Sen vet jag inte, ska man leta häst igen?
Eller ska man sluta med detta.. känns lite hopplöst ibland

 

[Nepenthe]

En kompis hade en sån häst, han vägrade gå bort från gården och det hjälpte inte med kompis eller medpromenerare . Fullständigt envis och hopplös. Hon sålde den billigt till svärfar som bara red i paddock och de var lyckliga så.

Ja det är väl därför jag funderat på att sälja, det är ju för hennes skull med.
Jag vill ju att hon ska tycka om mig, det vi gör ihop och sitt liv.

Var så inrutad på innan hur stallet skulle vara utetider, lugn och ro, fasta rutiner, bra foder, stor hage mm
Men så när vi vände på detta förra gången (min tråd) inser jag ju att det kanske inte alls är hennes bästa.

Jag menar, nu har jag fått reda på att hon knappt ridits ut alls. Utan 5 dagar i ridhus/paddock (mest ridhus)
Sen vet jag att hon inte gick ute i hagen mycket utan endast några timmar.

 

[Frokennordberg]

Du och din häst vill inte samma sak. Det kan hända att din häst kommer att vilja samma sak som du, men det kan också hända att hon är av typen som faktiskt trivs bäst inom de ramar som paddock och ridhus ger.

Då är frågan, hur mycket ska du arbeta med henne för att se om ni kommer att vara på samma bana? Är det värt att lägga den tiden och energin på någon som kanske eller kanske inte blir som önskat? Och hur kommer ni båda att må under tiden? Du uttrycker redan nu att du känner en viss osäkerhet och oro kring hanteringen, och som jag förstår det, oavsett om det är uppsuttet eller till fots. Kommer tilliten att komma tillbaka? Kommer det att kännas tillräckligt roligt och givande mitt i allt, för att lyckas fortsätta på ett bra vis?

Så som du uttrycker dig här och det jag läst i tidigare tråd så tycker jag att det inte faller någon skugga på dig om du väljer att sälja. Man ska inte forcera förhållanden, oavsett om det handlar om människor eller djur.

Det kommer alltid att finnas tankar i stil med "skulle/ska jag försökt/försöka längre?" och "kunde/ska jag inte gjort/göra mer?". Och jo, man kan nästan ALLTID göra mer, det är det som är så förbannat dumt. För det är liksom inget självändamål i att "alltid göra mer". Man måste ju VILJA lägga ner arbetet också. Ibland får man bara acceptera att det inte blir som man tänkt, på grund av anledningar, och att det finns bättre matchningar (åt båda håll) och då är det ju schysstast för alla inblandade att gå vidare.

Det ska liksom kännas mest bra, oavsett vad man väljer

 

[Nepenthe]

@Nepenthe Jag är lite inne på @sorbifolia s linje. Har själv en valack som blir lite eh glad i hatten när man rider ut ("övar ni kaprioller?" sa kompisen i höstas) och förut tvingade jag ut oss ensamma när vi inte hade sällskap. Sen kom jag till insikt om att 1) han blir bara stressad och orolig när vi rider ut ensamma, dvs det ger honom inte den positiva upplevelse jag vill att det ska vara och 2) det är fruktansvärt farligt att rida ut ensam på en häst som när som helst kan slänga av en (även om det inte är med vilje), tänk om man slår huvudet i ett träd och tuppar av i -15 grader...

Så istället kompromissar vi, när vi har sällskap rider vi ut, då har jag en pigg och glad kille som älskar att gå först. När vi rider själva håller vi oss på ridbanan (som förvisso är 30x70 meter, men ändå inhägnad) och tränar lösgörande arbete.

Känns det som att det inte är genomförbart för dig (tex att du bara skulle få sällskap 1-2 gånger/månad) så har jag full förståelse för att du säljer hästen. Du köpte en häst du hade vissa drömmar med, nu funkar det inte och då mår ni bägge två bättre av att skiljas åt. Om vi säger att du drömmer om att hoppa 1,20 men hästen visade sig avsky hoppning, då skulle det inte vara någon tvekan om att du skulle sälja, eller hur?

Stort lycka till oavsett vad du väljer!

Tack så mycket! Ja precis och jag vill ju inte skuldbelägga häst eller säljare heller.
Jag skulle såklart gått igenom hennes tidigare liv bättre!

Ja, planen är att hålla oss till promenader och paddock nu denna månad för att få henne trygg.
Sen är det inte optimalt i mörker men jag slutar 16.30 så det är svårt att hinna innan mörkret.
Då blir det paddock kvar och jag tröttnar lätt där.

Jag har frågat kompisar om de inte vill komma och rida på en av araberna tillsammans men folk har inte tid/lust.
Har faktiskt fått erbjudande av @Bison här att komma och rida ut med mig! Och det är jättesnällt men det blir inte så kontinuerligt...

När jag pratar med stallägaren så märker jag på henne att hon och hennes dotter gärna rider de två, lite spontant när de vill. De bor ju vid stallet. Och då vill jag inte tränga mig på o fråga för ofta.

 

[Trissa]

Ja det är väl därför jag funderat på att sälja, det är ju för hennes skull med.
Jag vill ju att hon ska tycka om mig, det vi gör ihop och sitt liv.

Var så inrutad på innan hur stallet skulle vara utetider, lugn och ro, fasta rutiner, bra foder, stor hage mm
Men så när vi vände på detta förra gången (min tråd) inser jag ju att det kanske inte alls är hennes bästa.

Jag menar, nu har jag fått reda på att hon knappt ridits ut alls. Utan 5 dagar i ridhus/paddock (mest ridhus)
Sen vet jag att hon inte gick ute i hagen mycket utan endast några timmar.

Då har du ju ändrat hennes liv (till det bättre), och en del hästar behöver tid för att vänja sig vid det ,medans andra lyfter inte ett ögonbryn när man ändrar deras miljö helt. Tyvärr verkar inte din vara den senare sorten, men det innebär ju inte att hon inte kan bli den där trevliga hästen du köpte igen, fast det kommer att ta lite tid och innebära lite jobb. Är du beredd på att lägga ner det? Som ett exempel så köpte jag en gång ett sto där jag fick lägga ett halvår på att lära henne att ta tyglarna inte var samma sak som att komma fram i trav.... Det var lätt värt den tiden, för jag tyckte så mycket om hästen.

 

[Trissa]

Ts, när jag läser ditt första inlägg så verkar det som att det är i mörkret hon blir nervös vid uteritter? Funkar det bra i dagsljus?

 

[Thrillie]

Åh gud inte provat! Men de kanske vore nått!

Märkte igår när hon började hoppa och titta på allt runtomkring i paddocken att när jag blev bestämd och satte fart på henne så slutade hon.

Är inte van vid att behöva ta i sådär men de kanske är det som behövs

Här hoppar jag in som gubben i lådan. Vet inget om dig och din häst men jag har en såndär. Livrädd för att ridas ut själv. Gick inte att lasta ensam utan man var tvungen att vara två osv. Har haft honom i över två år nu och nu kan jag lasta själv och åka på träningar. Men han är SÅ tittig ute. Livrädd för allt och gillar inte att ridas ut själv. Han har inga problem att vara inne själv nuförtiden, men det har krävts tålamod. In, ge nån god mat, sen ut innan han hinner stressa upp sig, sen förlänga tiden lite lite i taget.

Det där med att trava iväg har jag provat, det funkar ganska bra ibland, bättre än vad man tror! Men då brukar jag leda runt en stund innan jag ger mig iväg så han får värma upp i skritt först.
Jag har provat att leda honom samma runda varje dag en längre period, han går helt lugn och avslappnad men såfort jag hoppade upp blev han spänd. Efter ett tag (här talar vi om många månader, inte veckor ) gick det bra att gå första biten, sen hoppa upp och rida rundan.
Jag måste dock se till att ha honom sysselsatt HELA tiden när jag rider ut själv, inget mysigt skritt på långa tyglar här inte. Så jag förstår att man ger upp! Särskilt om man helst vill rida ut själv. Jag kan nu oftast rida ut själv i alla gångarter utan större problem, men som sagt, det blir inga "mysturer" utan det är fullt fokus hela tiden.

Jag tycker absolut inte att det är något fel i att bestämma sig för att sälja och köpa en annan häst som passar en bättre. Det är sån "prestige" i att man inte ska "ge upp", tycker det är helt onödigt faktiskt. Det är väl bättre att man säljer då om man vill, och köper en häst man passar bättre med! (önskar jag hade gjort det tidigare med en annan häst jag hade i fem år fast vi inte passade ihop).

Oj nu blev det en rejäl utläggning! Men kort och gott, det är inte fel att sälja om man vill andra saker än hästen passar till

 

[Nepenthe]

Du och din häst vill inte samma sak. Det kan hända att din häst kommer att vilja samma sak som du, men det kan också hända att hon är av typen som faktiskt trivs bäst inom de ramar som paddock och ridhus ger.

Då är frågan, hur mycket ska du arbeta med henne för att se om ni kommer att vara på samma bana? Är det värt att lägga den tiden och energin på någon som kanske eller kanske inte blir som önskat? Och hur kommer ni båda att må under tiden? Du uttrycker redan nu att du känner en viss osäkerhet och oro kring hanteringen, och som jag förstår det, oavsett om det är uppsuttet eller till fots. Kommer tilliten att komma tillbaka? Kommer det att kännas tillräckligt roligt och givande mitt i allt, för att lyckas fortsätta på ett bra vis?

Så som du uttrycker dig här och det jag läst i tidigare tråd så tycker jag att det inte faller någon skugga på dig om du väljer att sälja. Man ska inte forcera förhållanden, oavsett om det handlar om människor eller djur.

Det kommer alltid att finnas tankar i stil med "skulle/ska jag försökt/försöka längre?" och "kunde/ska jag inte gjort/göra mer?". Och jo, man kan nästan ALLTID göra mer, det är det som är så förbannat dumt. För det är liksom inget självändamål i att "alltid göra mer". Man måste ju VILJA lägga ner arbetet också. Ibland får man bara acceptera att det inte blir som man tänkt, på grund av anledningar, och att det finns bättre matchningar (åt båda håll) och då är det ju schysstast för alla inblandade att gå vidare.

Det ska liksom kännas mest bra, oavsett vad man väljer

Ja det är lite motigt att åka till stallet för jag tänker att jag borde träna på saker, få ur henne energi för att jag senare ska kunna rida ut eller som nu, gå en promenad.

Det är ju svårt att säga hur lång tid det kommer ta.. och jag hoppas ju då att tiden här kommer vara bra för henne. Så det inte bara blev kaos och vända upp o ner på vad hon är van vid.

Sen är hon ju så fruktansvärt glad och gullig.
Hon vill alltid komma och hon skulle aldrig med mening skada mig eller hunden. Hon är jätteförsiktig med hunden

Men jag vill nog vänta tills den här mörka tråkiga tiden är över! Så jag kan ge det en ärlig chans när det är ljust och underlaget är bättre.
Jag tror vi skulle ha roligt ihop, eller jag hoppas ju det!

 

[Nepenthe]

Ts, när jag läser ditt första inlägg så verkar det som att det är i mörkret hon blir nervös vid uteritter? Funkar det bra i dagsljus?

Nej uteritterna har jag provat i dagsljus
Promenader i dagsljus går bra men promenader i mörker går inte just nu

 

[Nepenthe]

Här hoppar jag in som gubben i lådan. Vet inget om dig och din häst men jag har en såndär. Livrädd för att ridas ut själv. Gick inte att lasta ensam utan man var tvungen att vara två osv. Har haft honom i över två år nu och nu kan jag lasta själv och åka på träningar. Men han är SÅ tittig ute. Livrädd för allt och gillar inte att ridas ut själv. Han har inga problem att vara inne själv nuförtiden, men det har krävts tålamod. In, ge nån god mat, sen ut innan han hinner stressa upp sig, sen förlänga tiden lite lite i taget.

Det där med att trava iväg har jag provat, det funkar ganska bra ibland, bättre än vad man tror! Men då brukar jag leda runt en stund innan jag ger mig iväg så han får värma upp i skritt först.
Jag har provat att leda honom samma runda varje dag en längre period, han går helt lugn och avslappnad men såfort jag hoppade upp blev han spänd. Efter ett tag (här talar vi om många månader, inte veckor ) gick det bra att gå första biten, sen hoppa upp och rida rundan.
Jag måste dock se till att ha honom sysselsatt HELA tiden när jag rider ut själv, inget mysigt skritt på långa tyglar här inte. Så jag förstår att man ger upp! Särskilt om man helst vill rida ut själv. Jag kan nu oftast rida ut själv i alla gångarter utan större problem, men som sagt, det blir inga "mysturer" utan det är fullt fokus hela tiden.

Jag tycker absolut inte att det är något fel i att bestämma sig för att sälja och köpa en annan häst som passar en bättre. Det är sån "prestige" i att man inte ska "ge upp", tycker det är helt onödigt faktiskt. Det är väl bättre att man säljer då om man vill, och köper en häst man passar bättre med! (önskar jag hade gjort det tidigare med en annan häst jag hade i fem år fast vi inte passade ihop).

Oj nu blev det en rejäl utläggning! Men kort och gott, det är inte fel att sälja om man vill andra saker än hästen passar till

Ja det är lite så jag är rädd att det ska bli, när vi väl kommer iväg kommer hon vara på tårna. Då kommer jag inte kunna skritta på långa tyglar och kanske ha svårt att trava/galoppera.

Mitt förra sto gick fram, eller backade o höll på endel. Trav funkade någorlunda, hon gjorde alltid några kasst.
Det är det jag inte vill ha tyvärr.. då sitter jag löst med min dåliga fot.
Såklart är det en häst och sånt kommer att hända men varje gång man travar blev lite för mycket.
Man fick verkligen hålla om henne och öka då reagera hon på 1 sekund men även bromsa, kasta åt sidan och sen fram igen.
Jag blev lite less på det.
Då red jag ändå samma runda flera månader

 

[prallan]

Har ni bondat ordentligt? Litar hon på dig? Det är ju steg ett. Om inte, backa tillbaka dit, om du tycker om hästen.

 

[Thrillie]

Ja det är lite så jag är rädd att det ska bli, när vi väl kommer iväg kommer hon vara på tårna. Då kommer jag inte kunna skritta på långa tyglar och kanske ha svårt att trava/galoppera.

Mitt förra sto gick fram, eller backade o höll på endel. Trav funkade någorlunda, hon gjorde alltid några kasst.
Det är det jag inte vill ha tyvärr.. då sitter jag löst med min dåliga fot.
Såklart är det en häst och sånt kommer att hända men varje gång man travar blev lite för mycket.
Man fick verkligen hålla om henne och öka då reagera hon på 1 sekund men även bromsa, kasta åt sidan och sen fram igen.
Jag blev lite less på det.
Då red jag ändå samma runda flera månader

Ja jag förstår dig precis, det är faktiskt inte kul att behöva sitta på "helspänn" hela rundan när man rider ut själv. Jag gillar verkligen att rida ut själv, skönt och avkopplande tycker jag! Men inte nu med denna häst Så när jag vill ha en lugn tur ensam lånar jag en stallkompis häst, tar ofta min egen häst som handhäst, då går det hur bra som helst om jag håller mig till skritt och trav.
Just det där med att de aldrig slappnar av, även om man rider samma runda varje dag i flera månader, det kan göra mig riktigt uppgiven

 

[Mia_R]

En häst jag hade i många år hatade att stå i små stall, hon var otroligt stressad och mådde väldigt illa av det och då hade jag haft henne i ca 10 år redan. Hon var en helt annat häst att hantera och rida när jag flyttade henne till ett större med fler hästar.

 

[Bonica]

Åh gud inte provat! Men de kanske vore nått!

Märkte igår när hon började hoppa och titta på allt runtomkring i paddocken att när jag blev bestämd och satte fart på henne så slutade hon.

Är inte van vid att behöva ta i sådär men de kanske är det som behövs

Prova !

 

[Bison]

Klart att du inte ska sluta.
Jag har haft många hästar under åren. Vissa har stannat länge andra kort. Ibland får man inse att man faktiskt inte passar ihop och vill samma sak. Då är det bättre att sälja, bättre för båda. Det är inget nederlag och inget att skämmas eller må dåligt över.

Jag har varit i din sits och eftersom jag vill ungefär samma saker som du så förstår jag dig. Det ska vara roligt och lustfullt att åka till stallet, inte tvärtom. Man investerar mycket i hästar, både pengar och känslor, det ska vara värt det.

Jag kommer gärna och rider

 

[Unafraid]

Har du provat rida ett pass på banan och avslutat med uteritt? Då har hästen fått jobba både psykiskt och fysiskt innan ni beger er ut.

 

[Miiikaela_]

Var så inrutad på innan hur stallet skulle vara utetider, lugn och ro, fasta rutiner, bra foder, stor hage mm
Men så när vi vände på detta förra gången (min tråd) inser jag ju att det kanske inte alls är hennes bästa.

Jag tror nog ändå att det du räknar upp är det bästa för de flesta hästar (inte alla men de flesta). Däremot tror jag att det kan ta mer eller mindre tid för dem att landa i en sådan förändring av miljö. Jag tänker ändå att du ska ta med dig att det du ville erbjuda (och erbjuder) är bra saker och ett bra hästliv

Om jag hade varit du, hade jag gett det lite mer tid, väntat ut våren lite grann. Det är enklare när det är ljust längre och motivationen kanske är lite bättre generellt. Om ni ändå inte "kommer överens" då är det kanske dags att gå vidare för bådas skull. Och självklart är det inte dags att ge upp det här med att ha häst om du vill ha det Om du säljer och vill köpa ny har du ju lärt dig ännu mer vad du vill ha och gör förhoppningsvis inte samma misstag igen! Ibland blir det inte alltid rätt, då kan det vara bättre att gå skilda vägar!

 

[Nepenthe]

Har ni bondat ordentligt? Litar hon på dig? Det är ju steg ett. Om inte, backa tillbaka dit, om du tycker om hästen.

Jag försöker. Ibland känns det som vi har det och hon litar på mig.
Men sen är det som vi inte får ihop det alls..
Hon kommer alltid fram men skiftar fokus fort. Utan sina kompisar är hon svår att få kontakt med.
Har svårt att tyda henne. Om hon är nervös och jag bara ska ignorera eller om vi ska gå tillbaka ett steg eller om jag ska bli lite sträng då hon ej lyssnar

 

[Nepenthe]

Jag tror nog ändå att det du räknar upp är det bästa för de flesta hästar (inte alla men de flesta). Däremot tror jag att det kan ta mer eller mindre tid för dem att landa i en sådan förändring av miljö. Jag tänker ändå att du ska ta med dig att det du ville erbjuda (och erbjuder) är bra saker och ett bra hästliv

Om jag hade varit du, hade jag gett det lite mer tid, väntat ut våren lite grann. Det är enklare när det är ljust längre och motivationen kanske är lite bättre generellt. Om ni ändå inte "kommer överens" då är det kanske dags att gå vidare för bådas skull. Och självklart är det inte dags att ge upp det här med att ha häst om du vill ha det Om du säljer och vill köpa ny har du ju lärt dig ännu mer vad du vill ha och gör förhoppningsvis inte samma misstag igen! Ibland blir det inte alltid rätt, då kan det vara bättre att gå skilda vägar!

Tack

Isåfall om det blir en ny häst så kommer jag vilja ha den prov eller iaf provrida flera gånger!

 

[Nepenthe]

Ja jag förstår dig precis, det är faktiskt inte kul att behöva sitta på "helspänn" hela rundan när man rider ut själv. Jag gillar verkligen att rida ut själv, skönt och avkopplande tycker jag! Men inte nu med denna häst Så när jag vill ha en lugn tur ensam lånar jag en stallkompis häst, tar ofta min egen häst som handhäst, då går det hur bra som helst om jag håller mig till skritt och trav.
Just det där med att de aldrig slappnar av, även om man rider samma runda varje dag i flera månader, det kan göra mig riktigt uppgiven

Ja förstår det det är lite ledsamt.
Man vill ju att de ska kunna slappna av och njuta av uteritten också!

 

[stjarnhimmel]

Förstår jag dig rätt att du inte har haft hjälp av någon som jobbar med problemlösning utan att det är utbildare av hästen med syfte att sälja som du är inne på?