Förlorad vän..

[Jenkoo]

Antar att många av er har förlorat en trogen vovve...
Min älskade springer spaniel somnade för över ett halvår sen.
Ångrar inte beslutet att ta bort honom, för jag ville inte att han skulle gå på mer mediciner och få en långsam bortgång.
Men däremot har jag problem med sorgearbetet efter honom.

Min sambo är väldigt alergisk mot hundar och det är inte tal om en ny hund.
Och jag saknar det så hemskt mycket. Att ut och gå och leka med en hund. Ligga på golvet och mysa och bli väckt av ett blött tryne i ansiktet.

finns det fler som går runt och sörjer sin vän och inte kan släppa taget och gå vidare på den biten?

vet att det "bara" var en hund.. ,men efter att han gick bort blev det ett så stort hål i hjärtat och jag vet inte vad jag ska fylla ut det tomrummet med..

 

[Purjo_den_vilde]

Sv: Förlorad vän..

Min schäfertik fick cancer och jag lät henne somna in för fyra månader sedan.... Jag sörjer henne varje dag!

En hund är inte bara en hund, dom är ens trogna vän som älskar dig för den du är!!

Jag han skaffa mig en liten Border Collie 5 veckor innan min Schäfer blev dålig... Men jag saknar min "Melfa" endå.... Varje kväll när vi går och lägger oss så lyssnar jag efter hennes små snarkningar, hon låg alltid under sängen. Hon var verkligen mitt allt!! Hela mitt liv stannade till och jag gick som i en dvala i flera veckor innan jag långsamt började bli som vanligt igen.... Det är ett så stort hål i mitt hjärta som kommer ta flera år att läka!!

Försök att minnas tillbaka på allt roligt ni gjort tillsammans och gråt!! Det är viktigt att gråta, det är en del av sorgearbetet!!

En bamse kram till dig Jenkoo.....