Förlikning eller genomförande av rätt till reklamation

[prinsessfeminist]

Hur resonerar ni? Har någon erfarenhet av att faktiskt ha fått reklamera? Hur funkar det med privatperson kontra företag, i praktiken?

Jag har fått anledning att verkligen fundera kring säljarens ansvar vid försäljning och köparens plikt att låta undersöka noggrannt.

Vi köpte en läromästare tidigare i år, lite äldre men i mycket fin form för sin ålder. Hästen var klippt då vi köpte den, men efter ett par månader var pälsen utväxt så mycket att det var onormalt för årstiden.

PPID-prov togs, som bekräftade farhågan.

Nu blev läromästaren plötsligt sjuk, med behov av medicinering och att tävla blev uteslutet.

Som ett brev på posten kom funderingar på hur man nu gör? Reklamera till en privatperson, eller förlikas, eller stå sitt kast för att inte ha undersökt hästen mer?

Vilka erfarenheter har ni att dela med er av?

 

[Ajda]

Har inga direkta erfarenheter. En bekant fick slita som ett djur för att reklamera en häst de köpt pga skada. Hon gick inte plus eller ens plus minus noll. Även om de fick tillbaka en viss del av köpeskillingen. Tog lång tid också innan allt var klart. Säkert 6 månader. Men då var det en rättsprocess.

Men det är ju inte lätt att undersöka om den har ppid om den är klippt. Om den inte har andra uttalade symtom.
Säljaren visste säkerligen att den hade onormal pälsväxt.
Hoppas det löser sig för dig.

 

[prinsessfeminist]

Har inga direkta erfarenheter. En bekant fick slita som ett djur för att reklamera en häst de köpt pga skada. Hon gick inte plus eller ens plus minus noll. Även om de fick tillbaka en viss del av köpeskillingen. Tog lång tid också innan allt var klart. Säkert 6 månader. Men då var det en rättsprocess.

Men det är ju inte lätt att undersöka om den har ppid om den är klippt. Om den inte har andra uttalade symtom.
Säljaren visste säkerligen att den hade onormal pälsväxt.
Hoppas det löser sig för dig.

Tack, det har faktiskt redan lösts sig, tack vare en mycket resonabel säljare, och kanske också på grund av mig, om jag får säga det själv.

Men innan vi kom till en överenskommelse så dryftades mitt långtgående ansvar att besikta (jag hade endast klinikbesiktning, och ingen röntgen eller blodprov).

Det resonerades om när sjukdomen faktiskt uppkommit, och sedan lusläste jag vilket ansvar försäljaren har att upplysa om allt den borde veta om hästen.

Nu kom vi inom en vecka överens, men jag inser att detta kunde varit en mardröm för oss båda. Jag har ju själv sålt häst, och därför reflekterar jag nu över hur jag gjorde när jag var säljare.

Vilka samtal kan jag tänkas få om saker jag inte kände till? Vad borde jag ha kontrollerat innan?

PPID, även om det inte fanns symptom?

Något annat som är bra att veta?

Alltså, det är tung ansvarsbörda på båda parter vid ett hästköp.

Det du skriver om din bekant verkar tyvärr vara det "vanliga" scenariot. Rättegångskostnader, tid och oro är kostsamt!

Fick din bekants motpart betala alla Rättegångskostnader?

 

[Ajda]

Tack, det har faktiskt redan lösts sig, tack vare en mycket resonabel säljare, och kanske också på grund av mig, om jag får säga det själv.

Men innan vi kom till en överenskommelse så dryftades mitt långtgående ansvar att besikta (jag hade endast klinikbesiktning, och ingen röntgen eller blodprov).

Det resonerades om när sjukdomen faktiskt uppkommit, och sedan lusläste jag vilket ansvar försäljaren har att upplysa om allt den borde veta om hästen.

Nu kom vi inom en vecka överens, men jag inser att detta kunde varit en mardröm för oss båda. Jag har ju själv sålt häst, och därför reflekterar jag nu över hur jag gjorde när jag var säljare.

Vilka samtal kan jag tänkas få om saker jag inte kände till? Vad borde jag ha kontrollerat innan?

PPID, även om det inte fanns symptom?

Något annat som är bra att veta?

Alltså, det är tung ansvarsbörda på båda parter vid ett hästköp.

Det du skriver om din bekant verkar tyvärr vara det "vanliga" scenariot. Rättegångskostnader, tid och oro är kostsamt!

Fick din bekants motpart betala alla Rättegångskostnader?

Vad skönt att det löste sig smidigt för er.

Kommer jag sälja någon av hästarna är min plan att behålla pengarna ett år i allafall. Man vet aldrig…

 

[prinsessfeminist]

Vad skönt att det löste sig smidigt för er.

Kommer jag sälja någon av hästarna är min plan att behålla pengarna ett år i allafall. Man vet aldrig…

Det är nog en klok tanke! Nu blev det förlikning för vår del och vi fick i princip hela köpeskillingen tillbaka, och vi behåller hästen och ger den en chans.
Vi konstaterade båda två att rättsprocess var något vi ville undvika.

När jag nu läst om olika fall, med betydligt dyrare hästar, i och för sig, så förstår jag att reklamation inte är solklart, även om man tycker det vore uppenbart.

Att ha rätt att reklamera och att få rätt att reklamera är sannerligen inte samma sak!

Jag har nu lärt mig av detta att jag vid nästa försäljning kommer att vara extremt noggrann med att upplysa köparen om precis allt jag kan komma på. Kanske kommer jag också låta klinikbesiktiga och exportröntga själv, för att äga all dokumentation. I alla fall om det är en dyrare häst.

Sedan, såklart, välja köpare med omsorg, så man inte står där med en galenpanna (fast det är svårt att veta), om det skulle bli problem.

Vidare kommer jag noggrant skriva redan i annonsen om eventuella brister, så att det aldrig blir oklart om att jag informerat.

Slutligen, utifrån vad du skriver, så är det ingen dum idé att behålla pengarna i ett år. Man vill inte stå där och behöva ta ett lån, eller tömma semesterkassan, om det skulle gå åt skogen.

När jag tänker på allt som kunde gått fel för oss nu, så tackar jag min lyckliga stjärna för den underbara människa vi köpte vår häst av. Vi har haft en kort men saklig och rättvis dialog där var och en kunnat sätta sig in i den andres perspektiv. Framförallt har vi båda varit angelägna att finna en lösning som blir så bra som möjligt för hästen.

 

[Ajda]

Det är nog en klok tanke! Nu blev det förlikning för vår del och vi fick i princip hela köpeskillingen tillbaka, och vi behåller hästen och ger den en chans.
Vi konstaterade båda två att rättsprocess var något vi ville undvika.

När jag nu läst om olika fall, med betydligt dyrare hästar, i och för sig, så förstår jag att reklamation inte är solklart, även om man tycker det vore uppenbart.

Att ha rätt att reklamera och att få rätt att reklamera är sannerligen inte samma sak!

Jag har nu lärt mig av detta att jag vid nästa försäljning kommer att vara extremt noggrann med att upplysa köparen om precis allt jag kan komma på. Kanske kommer jag också låta klinikbesiktiga och exportröntga själv, för att äga all dokumentation. I alla fall om det är en dyrare häst.

Sedan, såklart, välja köpare med omsorg, så man inte står där med en galenpanna (fast det är svårt att veta), om det skulle bli problem.

Vidare kommer jag noggrant skriva redan i annonsen om eventuella brister, så att det aldrig blir oklart om att jag informerat.

Slutligen, utifrån vad du skriver, så är det ingen dum idé att behålla pengarna i ett år. Man vill inte stå där och behöva ta ett lån, eller tömma semesterkassan, om det skulle gå åt skogen.

När jag tänker på allt som kunde gått fel för oss nu, så tackar jag min lyckliga stjärna för den underbara människa vi köpte vår häst av. Vi har haft en kort men saklig och rättvis dialog där var och en kunnat sätta sig in i den andres perspektiv. Framförallt har vi båda varit angelägna att finna en lösning som blir så bra som möjligt för hästen.

Så du får pengarna tillbaka samt får behålla hästen?

Jag försökte häva köpet på en häst då den kom hem och var inte alls den hästen jag provred. Veterinären hävdade att hon var ofräsch. Men säljaren var inte mottaglig alls. Jag gav upp ganska omgående. Vi åkte till klinik och hästen var enligt dem bara svag, inte halt. Så jag tog hem den och började om helt. Försökte stärka i skritt. Jätte länge. Det blev bra tillslut. Det hela berodde sannolikt på att hon var lite sen i kroppen, lite för hårt tagen från början (var en unghäst) i samband med inridningen och att jag inte alls var lika duktig som hon som förmedlade hästen.

Det blev bra ändå. Men det blev ju inte den ridningen jag tänkt från början. I och med att jag fick backa rejält.

 

[Eloise]

Jag sålde nyss en häst jag bara haft sen i vintras. Vi matchade inte och jag var noga med att berätta allt jag vet om, men även friskriva mig i avtalet för att slippa ev reklamation. Just eftersom jag faktiskt inte känner hästen till 100% heller.

En bekant reklamerade häst de som privatpersoner köpt av företag. Det blev en långdragen historia med advokater/jurister indraget. De fick tillbaka köpeskillingen men fick också lägga massor pengar på juridiskt ombud.

 

[Malibu_Stacy]

Jag sålde nyss en häst jag bara haft sen i vintras. Vi matchade inte och jag var noga med att berätta allt jag vet om, men även friskriva mig i avtalet för att slippa ev reklamation. Just eftersom jag faktiskt inte känner hästen till 100% heller.

En bekant reklamerade häst de som privatpersoner köpt av företag. Det blev en långdragen historia med advokater/jurister indraget. De fick tillbaka köpeskillingen men fick också lägga massor pengar på juridiskt ombud.

Rent rättsligt tror jag inte att det går att friskriva sig från reklamation. En köpare har alltid rätt att reklamera.

 

[Görel]

Det är nog en klok tanke! Nu blev det förlikning för vår del och vi fick i princip hela köpeskillingen tillbaka, och vi behåller hästen och ger den en chans.
Vi konstaterade båda två att rättsprocess var något vi ville undvika.

När jag nu läst om olika fall, med betydligt dyrare hästar, i och för sig, så förstår jag att reklamation inte är solklart, även om man tycker det vore uppenbart.

Att ha rätt att reklamera och att få rätt att reklamera är sannerligen inte samma sak!

Jag har nu lärt mig av detta att jag vid nästa försäljning kommer att vara extremt noggrann med att upplysa köparen om precis allt jag kan komma på. Kanske kommer jag också låta klinikbesiktiga och exportröntga själv, för att äga all dokumentation. I alla fall om det är en dyrare häst.

Sedan, såklart, välja köpare med omsorg, så man inte står där med en galenpanna (fast det är svårt att veta), om det skulle bli problem.

Vidare kommer jag noggrant skriva redan i annonsen om eventuella brister, så att det aldrig blir oklart om att jag informerat.

Slutligen, utifrån vad du skriver, så är det ingen dum idé att behålla pengarna i ett år. Man vill inte stå där och behöva ta ett lån, eller tömma semesterkassan, om det skulle gå åt skogen.

När jag tänker på allt som kunde gått fel för oss nu, så tackar jag min lyckliga stjärna för den underbara människa vi köpte vår häst av. Vi har haft en kort men saklig och rättvis dialog där var och en kunnat sätta sig in i den andres perspektiv. Framförallt har vi båda varit angelägna att finna en lösning som blir så bra som möjligt för hästen.

När jag sålde en häst med en utläkt skada och lite annat gjorde jag en bilaga till kontraktet med den infon i där köparen fick signera att denne fått del av infon.

 

[MiniLi]

När jag sålde en häst med en utläkt skada och lite annat gjorde jag en bilaga till kontraktet med den infon i där köparen fick signera att denne fått del av infon.

Det vet jag folk som gjort även med lite knepiga hästar. Bilaga där de radar upp typ allt hästen någonsin gjort och olika reaktioner. Allt för att få på papper att köparen tagit del av all information.

 

[Eloise]

Rent rättsligt tror jag inte att det går att friskriva sig från reklamation. En köpare har alltid rätt att reklamera.

Ja, rätten att reklamera finns ju kvar. Men frågan är hur långt man kommer med det när följande står i avtalet?
Köpet är gjort mellan två privatpersoner.

Befintligt skick med fullständig friskrivning för fel
Säljaren överlåter Hästen i befintligt skick med friskrivning för alla fel, såväl synliga som dolda. Köparen godtar Hästens skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot Säljaren på grund av fel och/eller brister i Hästen av vilket slag det vara må. Köpeskillingen har fastställts med hänsyn därtill.

 

[Malibu_Stacy]

Ja, rätten att reklamera finns ju kvar. Men frågan är hur långt man kommer med det när följande står i avtalet?
Köpet är gjort mellan två privatpersoner.

Befintligt skick med fullständig friskrivning för fel
Säljaren överlåter Hästen i befintligt skick med friskrivning för alla fel, såväl synliga som dolda. Köparen godtar Hästens skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot Säljaren på grund av fel och/eller brister i Hästen av vilket slag det vara må. Köpeskillingen har fastställts med hänsyn därtill.

Jag är ingen jurist så kan inte svara på det. Bara att man väl alltid har rätt att reklamera ändå, sen om det leder någon vart är väl en annan fråga

 

[Ketrawzc]

Jag är ingen jurist så kan inte svara på det. Bara att man väl alltid har rätt att reklamera ändå, sen om det leder någon vart är väl en annan fråga

jag tänker lika som du och det är nog att man inte kan friskriva sig från köplagen/konsumentköplagen.

 

[Eloise]

jag tänker lika som du och det är nog att man inte kan friskriva sig från köplagen/konsumentköplagen.

Köplagen (köp mellan två privatpersoner) är dispositiv. Dvs går att avtala bort eftersom vi är två jämbördiga parter. Så vi hade kunnat avtala vad vi ville egentligen.

Konsumentköplagen går inte att avtala bort, då är det t ex köp mellan företag-privatperson.

 

[prinsessfeminist]

Så du får pengarna tillbaka samt får behålla hästen?

Jag försökte häva köpet på en häst då den kom hem och var inte alls den hästen jag provred. Veterinären hävdade att hon var ofräsch. Men säljaren var inte mottaglig alls. Jag gav upp ganska omgående. Vi åkte till klinik och hästen var enligt dem bara svag, inte halt. Så jag tog hem den och började om helt. Försökte stärka i skritt. Jätte länge. Det blev bra tillslut. Det hela berodde sannolikt på att hon var lite sen i kroppen, lite för hårt tagen från början (var en unghäst) i samband med inridningen och att jag inte alls var lika duktig som hon som förmedlade hästen.

Det blev bra ändå. Men det blev ju inte den ridningen jag tänkt från början. I och med att jag fick backa rejält.

Ja, i princip hela köpeskillingen (symbolisk summa för hästen betalade jag).

Vi kom överens om detta då en häst med dessa bekymmer är svår att ens "ge bort", i och med medicinering och att vi faktiskt i nuläget inte vet hur framtiden kommer att se ut.

Säljaren hade ingen större möjlighet att ta tillbaka hästen då uppstallning kunde bli ett dilemma, samt ingen som kan rida och motionera den, sköta medicinering och så vidare.

Jag å min sida, vill egentligen inte ha en häst med denna sjukdom men är ändå beredd att ge henne en chans. Det kan ju gå bra också.

 

[prinsessfeminist]

Ja, rätten att reklamera finns ju kvar. Men frågan är hur långt man kommer med det när följande står i avtalet?
Köpet är gjort mellan två privatpersoner.

Befintligt skick med fullständig friskrivning för fel
Säljaren överlåter Hästen i befintligt skick med friskrivning för alla fel, såväl synliga som dolda. Köparen godtar Hästens skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot Säljaren på grund av fel och/eller brister i Hästen av vilket slag det vara må. Köpeskillingen har fastställts med hänsyn därtill.

Enligt det jag läst mig till så är man inte ens säker för detta. Det handlar om vad syftet med hästen är också.

Hästen skall kunna nyttjas enligt syftet. Ridhäst skall kunna ridas så att säga.

Dessutom bör en häst med dessa friskrivningar vara billig. Det skall ju i så fall kosta säljaren något att slippa allt ansvar.

 

[prinsessfeminist]

Jag sålde nyss en häst jag bara haft sen i vintras. Vi matchade inte och jag var noga med att berätta allt jag vet om, men även friskriva mig i avtalet för att slippa ev reklamation. Just eftersom jag faktiskt inte känner hästen till 100% heller.

En bekant reklamerade häst de som privatpersoner köpt av företag. Det blev en långdragen historia med advokater/jurister indraget. De fick tillbaka köpeskillingen men fick också lägga massor pengar på juridiskt ombud.

Det är sådana historier man blir helt förskräckt av! Företagaren kan dessutom vara på obestånd med många fordringsägare, om det vill sig illa, och då står man vackert där i kö, för sina pengar.

Men det kan givetvis vara detsamma med en privatperson.

Lisen Bratt-Fredricson lär ha uttryckt att man skall vara beredd att kunna spola ned alla pengar som hästen kostat i inköp i toaletten.

Det låter drastiskt, men är säkert en bra inställning.

Det skulle till exempel stoppa mig från att köpa en för dyr häst.

 

[prinsessfeminist]

Jag är ingen jurist så kan inte svara på det. Bara att man väl alltid har rätt att reklamera ändå, sen om det leder någon vart är väl en annan fråga

Ja, att HA rätt och FÅ rätt är som sagt två skilda ting.

Plus, i hästvärlden, så är det så enormt mycket känslor och/eller ekonomiska förutsättningar som spelar roll.

 

[prinsessfeminist]

Det vet jag folk som gjort även med lite knepiga hästar. Bilaga där de radar upp typ allt hästen någonsin gjort och olika reaktioner. Allt för att få på papper att köparen tagit del av all information.

När jag sålde min häst så skrev jag om hästens egenskaper utifrån att han uppvisar tittighet vid uteritt och kräver lugn och konsekvent ledning.

Vet inte om det håller juridiskt om det skulle knipa, då "konsekvent ledning" är ytterst diffust.

Men ryttaren fick också på provridningen, testa på uteritt i mörker.

Men, framförallt vet jag att jag sålde till hästkunnig familj, som i generationer hade vana att äga både tävlingshästar och trotjänare.

Det var väsentligt för mig att känna mig trygg med affären.

En häst som är "lite speciell" att hantera, säljer man inte till nybörjaren.

 

[MiniLi]

När jag sålde min häst så skrev jag om hästens egenskaper utifrån att han uppvisar tittighet vid uteritt och kräver lugn och konsekvent ledning.

Vet inte om det håller juridiskt om det skulle knipa, då "konsekvent ledning" är ytterst diffust.

Men ryttaren fick också på provridningen, testa på uteritt i mörker.

Men, framförallt vet jag att jag sålde till hästkunnig familj, som i generationer hade vana att äga både tävlingshästar och trotjänare.

Det var väsentligt för mig att känna mig trygg med affären.

En häst som är "lite speciell" att hantera, säljer man inte till nybörjaren.

Det fallet jag tänkte på var mer detaljerat. Nu minns jag inte exakt men i stil med ”hästen har en gång blivit rädd under uteritt och galopperat iväg” etc. Alltså på detaljnivå beskriva saker som hästen gjort, reaktioner etc. Det var nog egentligen ingen konstig häst men säljaren hade redan tagit tillbaka den en gång och ville inte riskera att samma sak hände igen.