- Svar: 6
- Visningar: 1 059
She grows silent, the light falls
Does it scare you?
Does it chew you to the bone?
I’m sorry, I didn’t know
Then I won’t put the lights out
Though you hate to undress before my eyes
For your pale skin is in need of summerlight
I say: You need to eat
She says: I’ll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I’ll be dead
I need some sleep
but I can’t let her alone
and if I leave
I’d be afraid of coming home
She grows silent, the light falls
Cause it scares you
and I can’t help but smile
And your best friend has to be the morninglight
I say: You need to eat
She says: I’ll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I’ll be dead
I need some sleep
but I can’t let her alone
and if I leave
I’d be afraid of coming home
I need some sleep
but I can’t let her alone
I’m losing you
I’m aware of the words I’m using
Losing you…
If you really have to know
I’m sorry but I have to let you go
I say: You need to eat
She says: I’ll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I’ll be dead
I need some sleep
but I can’t let her alone
and if I leave
I’d be afraid of coming home
Vet att dom i min närhet som jag har/har hållit som gisslan genom mitt mående och mina sjukdomar inte läser här, antar jag. Önskar att dom visste att det är helt okej att lämna mig, vad jag än säger i ren desperation när dom hintar om det. Det är inte deras fel om något händer mig. Önskar så att dom i det läget bara kunde gå vidare, det svåraste blir nog för min hund som är otroligt fäst vid mig. Hur skulle han förstå varför jag inte kommer hem, dom andra förstår iallafall.
Does it scare you?
Does it chew you to the bone?
I’m sorry, I didn’t know
Then I won’t put the lights out
Though you hate to undress before my eyes
For your pale skin is in need of summerlight
I say: You need to eat
She says: I’ll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I’ll be dead
I need some sleep
but I can’t let her alone
and if I leave
I’d be afraid of coming home
She grows silent, the light falls
Cause it scares you
and I can’t help but smile
And your best friend has to be the morninglight
I say: You need to eat
She says: I’ll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I’ll be dead
I need some sleep
but I can’t let her alone
and if I leave
I’d be afraid of coming home
I need some sleep
but I can’t let her alone
I’m losing you
I’m aware of the words I’m using
Losing you…
If you really have to know
I’m sorry but I have to let you go
I say: You need to eat
She says: I’ll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I’ll be dead
I need some sleep
but I can’t let her alone
and if I leave
I’d be afraid of coming home
Vet att dom i min närhet som jag har/har hållit som gisslan genom mitt mående och mina sjukdomar inte läser här, antar jag. Önskar att dom visste att det är helt okej att lämna mig, vad jag än säger i ren desperation när dom hintar om det. Det är inte deras fel om något händer mig. Önskar så att dom i det läget bara kunde gå vidare, det svåraste blir nog för min hund som är otroligt fäst vid mig. Hur skulle han förstå varför jag inte kommer hem, dom andra förstår iallafall.