A
avslutat medlemskap
Jag anser att det du gjort är det viktigaste, dom ska vara med överallt och få upptäcka världen.Min första häst hade jag från det att hon var föl. Jag hanterade henne mycket, framför allt genom att promenera på alla möjliga och omöjliga ställen, och hon blev en stabil och orädd rid- och körponny som gick fram överallt. Likaså hennes två söner. Min nuvarande häst är också mycket hanterad under föltiden, är snäll och lydig och lär nu små knattar att rida. Om jag köper en ny häst efter honom är det inte osannolikt att det blir ett föl.
Häst i huset, häst i verkstan, häst i svinstallet lös bland 800 grisar vid morgonskötseln, häst i kostallet lös, häst som lös får undersöka tröskan som står och går på tomgång, ja min lista kan göras hur lång som helst med vad mina hästar fått vara med om. Bus och lek helt fritt har också förekommit och det finns inget som är så kul som att kicka boll med hästen eller brottas och småbråka bara-för-att, och jag kan lova att dom lätt skiljer på lek och allvar för dom är smartare än vi tror.
Börjar dom gå på bakbenen i protest så uppmuntra det och låt dom gå på bakbenen, dom är som barn, får dom göra det så är det inget roligt längre och då lägger dom ner den protesten. Lär man dom istället att gå på bakbenen kontrollerat så kan man ta det längre senare och göra en kul grej av det.