Foderhäst och AR

[Majen]

Hur är efterfrågan på foderhäst bland ryttare inom AR? Man vill kanske ha en häst som man vet att man inte blir av med när man tränat tillsammans i ett år eller så? Jag har fått känslan att man hellre köper outbildad häst och sen utbildar sig tillsammans, än att ta häst på foder som man utbildar sig med.

Lite funderingar bara, vad säger ni?

 

[emindy]

Det är ju alltid osäkert oavsett inriktning hur länge man får ha hästen om man tar den på foder!
Poängen med att ta den på foder är ju att "prova på" att ha häst och inte ha samma "livstidsansvar" som när man äger hästen. Det behövs nog även inom AR!

Däremot verkar det inte finnas tillräckligt många som kan tänkas att låna ut utbildade AR-hästar på foder eftersom det finns en viss rädsla att allt arbete man lagt ner skall bli förgäves...

Som parantes kan jag säga att jag har tagit en häst på foder utöver min alldeles egna och när jag arbetar honom sker det enligt mina principer.

 

[svea]

Jag skulle kunna tänka mig att ta en foderhäst under en kortare period om jag förväntade mig att lära mig något speciellt av den. T ex en islandshäst för att få möjlighet att lära mig rida tölt.

 

[Indiana_Jones]

Jag är just nu i situationen att jag skulle behöva "bli av" med en av mina hästar ett tag p.g.a. osäkerhet i min arbetssituation. Två helinackorderade hästar blir då för mycket att bära rent ekonomiskt när jag inte vet om jag har jobb om ett par månader. Egentligen vill jag inte sälja någon och hade därför lånat ut min trotjänare på prov, men det funkade inte riktigt så han kommer hem igen. Detta innebär att jag nu får sälja den andra hästen.

Visst skulle jag kunna tänka mig att låna ut henne på foder till någon som tränar för en i mina ögon sett bra tränare + har schysst hästhållning alternativt till avel/promenadridning, men som läget är nu vågar jag inte riskera att låna ut på foder för risken finns ju alltid att hästen kommer hem igen och då i ett läge när jag verkligen inte har råd med detta.

Så jag är egentligen inte så oroad över att hästen skall bli "förstörd" hos en annan ryttare (eftersom jag skulle vara petnoga med att välja denna ryttare), snarare vill jag inte riskera att få hem hästen i förtid. Foderhästar är alltid foderhästar och även om fodervärden skall ha hästen som sin egen är min erfarenhet att om veterinärräkningar dyker upp eller saker blir jobbiga så blir den "egna" hästen inte sällan någon annans (=ägarens) ansvar.

Om jag skulle kunna tänka mig att låna en häst...tja, jag skulle nog inte VÅGA att ha en foderhäst p.g.a. ansvaret, men rent hypotetiskt: man kan lära sig något på de allra flesta hästar. Den jag står i begrepp att sälja nu har jag bara haft i två år, men jag ångrar inte att jag köpte henne för jag har lärt mig otroligt mycket tillsammans med henne.

Anneli

 

[Majen]

Jag kan tänka mig att man, som Svea skriver, tar en foderhäst som kan något man själv vill lära sig. Och jag kan förstå att man helst inte lämnar sin häst på foder om man kämpat länge med att utbilda den, t ex inom AR. Jag har tidigare resonerat som så, att det är bättre att hästen får gå på lösdrift och ha semester om man inte har möjlighet att träna den en period. Men det kostar ju också.

Jag är i ungefär samma situation som Anneli, en häst måste ut på foder/säljas. Nu vill jag verkligen inte sälja min häst och det är heller ingen panik om han kommer tillbaka mitt i vintern, därför överväger jag att låna ut honom på foder. Jag är inte oroad över att mitt arbete ska förgås, dels för att han (och jag) inte har kommit så långt och dels för att jag skulle vara petnoga över vem som får äran.

Jag är mer orolig över att ingen ska vilja ha honom, eftersom han har så många brister och jag har så många krav.