sky_fly
Trådstartare
Min hjärna går på högvarv och jag har ingen aning om hur jag ska tänka eller göra. Ni som allt för ofta kommer med den svidande sanningen och peppande kommentarer får nu hjälpa mig! 
Jag bor i Arboga och pluggar på en högskola i Eskilstuna - cirkus 4mil enkel resa och jag tar min bil för bekvämlighetens skull.
Här i Arboga har jag i stort sett hela min familj i närheten, alla mina vänner och dessutom stallet med medryttarhästen i som jag nu haft i över åtta år! Hon som äger hästarna är en klippa i mitt liv och som det ser ut idag så vet jag inte hur ett liv utan henne kommer te sig.
Pojkvännen bor och arbetar i Södertälje vilket är från Arboga cirka 12mil, ifrån Eskilstuna blir det 8mil.
Hos honom är jag så ofta jag bara kan vilket blir ca fyra-fem dagar i veckan då jag inte går i skolan oftare just nu.
Han bor i en liten etta som man blir galen i under en helg för man springer över varandra hela tiden. Vi sitter båda i bostadskö för en större lägenhet och då hade jag tänkt flytta dit.
MEN! Nu har jag fått erbjudande på två studentlägenheter i Eskilstuna. Mitt i centrum så max två minuter ifrån skolan, helt okej hyra på 3300:- under 10mån. Dock enbart 24 alt 26kvm.
Många av mina kursare (dom som festar till det osv) har flyttat till Etuna och jag ser ständigt att dom hittar på massa roligt, dom har en sammanhållning. Jag som är den enda som bor åt 'fel håll' (många kursare bor i sthlm, södertälje osv) och känner mig lite utanför då jag gärna inte slaggar över hos folk, speciellt inte när jag blir bakfull.
Vore perfekt att flytta men då hamnar jag ju inte speciellt nära pojkvännen heller.. Jag vet inte om jag är redo att ge upp hela mitt liv jag har här heller.
För att röra till det hela ÄNNU mer så sökte jag till Socionomprogrammet i Södertälje nu till hösten också. Svar på det i juni eller juli. Och detta för att jag känner det är mer inriktat på det jag vill arbeta med i framtiden än Beteendevetenskap, plus att då kan jag ju bo med pojkvännen.
Är det dumt att tacka ja till en lägenhet med dessa utgångspunkter?
Jag vill intala mig själv med att då är det bara flytta, igen!
Jag bor i Arboga och pluggar på en högskola i Eskilstuna - cirkus 4mil enkel resa och jag tar min bil för bekvämlighetens skull.
Här i Arboga har jag i stort sett hela min familj i närheten, alla mina vänner och dessutom stallet med medryttarhästen i som jag nu haft i över åtta år! Hon som äger hästarna är en klippa i mitt liv och som det ser ut idag så vet jag inte hur ett liv utan henne kommer te sig.
Pojkvännen bor och arbetar i Södertälje vilket är från Arboga cirka 12mil, ifrån Eskilstuna blir det 8mil.
Hos honom är jag så ofta jag bara kan vilket blir ca fyra-fem dagar i veckan då jag inte går i skolan oftare just nu.
Han bor i en liten etta som man blir galen i under en helg för man springer över varandra hela tiden. Vi sitter båda i bostadskö för en större lägenhet och då hade jag tänkt flytta dit.
MEN! Nu har jag fått erbjudande på två studentlägenheter i Eskilstuna. Mitt i centrum så max två minuter ifrån skolan, helt okej hyra på 3300:- under 10mån. Dock enbart 24 alt 26kvm.
Många av mina kursare (dom som festar till det osv) har flyttat till Etuna och jag ser ständigt att dom hittar på massa roligt, dom har en sammanhållning. Jag som är den enda som bor åt 'fel håll' (många kursare bor i sthlm, södertälje osv) och känner mig lite utanför då jag gärna inte slaggar över hos folk, speciellt inte när jag blir bakfull.
Vore perfekt att flytta men då hamnar jag ju inte speciellt nära pojkvännen heller.. Jag vet inte om jag är redo att ge upp hela mitt liv jag har här heller.
För att röra till det hela ÄNNU mer så sökte jag till Socionomprogrammet i Södertälje nu till hösten också. Svar på det i juni eller juli. Och detta för att jag känner det är mer inriktat på det jag vill arbeta med i framtiden än Beteendevetenskap, plus att då kan jag ju bo med pojkvännen.
Är det dumt att tacka ja till en lägenhet med dessa utgångspunkter?
Jag vill intala mig själv med att då är det bara flytta, igen!
