- Svar: 7
- Visningar: 1 670
Jag kom iväg på en road trip i alla fall. Tur var det. Resan har varit helt fantastisk. Jag har haft en lite lös plan på vad jag ville se och göra, men inget var ristat i sten så jag kunde improvisera hur som helst. En dag i början av resan fick jag ett plötsligt sms. Det var från en person som jag tydligen pratat med för några år sedan och nu frågade hon om jag hade lust att bli bjuden på både middag och kajaktur. Mitt minne svek mig om vem det var men jag var inte direkt svårflörtad. Erbjudandet lät fantastiskt. Så jag åkte dit och hade en supertrevlig kväll med middag, kajakpaddling, bad och glass, och till slut ramlade även polletten ner vem hon var.
Jag har åkt kors och tvärs. Det har varit både Tiveden och Kinnekulle. Jag har promenerat i olika naturreservat. Höjdpunkten var nog vandringen på Hindens rev, en smal udde rakt ut i Vänern. Från parkeringen var det 4 km till udden och jag gick hela vägen. Sen har jag badat en massa. I packningen har jag haft med mig ett broderi, som jag har ägnat mig åt lite då och då. Sen köpt jag pärlor och lite andra tillbehör både på Slöjddetaljer och Panduro, så jag har suttit och gjort pärlarmband och pärlhalsband också. Jag har också träffat folk lite här och där, en del Bukefalister, men även annat folk jag träffat längs vägen. Jag har sovit i mitt tält men har haft lite problem med min luftmadrass som fick punktering. Punkteringen lagades, men efter några dagar pyste luften ut igen, så efter det sov jag bara i bilen, på mitt liggunderlag som också var med i packningen. Det gick utmärkt. Min bil är tillräckligt stor och jag är tillräckligt kort, för att det ska fungera. Efter att ha snurrat omkring i Västra Götaland en dryg vecka, styrde jag bilen österut. Jag gjorde ett besök hos mitt ex som flyttat till Småland. Där fick jag låna gästrummet och sova i riktig säng. Jag stannade i två dagar och vi hade det jättetrevligt. I närheten fanns en sjö där vi badade ett par gånger. Sen tyckte jag det var dags att åka norrut igen. Jag börjar ju jobba på onsdag och sen var det bäst att åka därifrån medan det fortfarande var trevligt. Men en natt till tänkte jag spendera ute.
Sista nattplatsen hittade jag i närheten av Malexander. Det var en riktigt bra plats, men jag sov oroligt. Jag har sovit väldigt bra under hela resan men nu vaknade jag till då och då. På morgonen kom mina hjärnspöken ikapp. Tråkiga tankar samlades i mitt huvud och till frukost kom några tårar. Det kändes inte alls bra.
På hemvägen tänkte jag besöka Omberg, vilket jag också gjorde, men jag kände ingen inspiration till att vara där. Jag var inte heller sugen på att bada på någon av de badplatser jag passerade på vägen dit.
Jag hade ingen lust att åka hem men det var ändå dags att göra det. Vad det betyder har jag nog anledning att fundera på. Jag har liksom mått så otroligt bra under den här resan och det är ett antal gånger som jag tänkt att "fan, vad jag har det bra", men sen blev det bara deppigt när jag skulle hem. Och den känslan ändrades inte när jag klev innanför dörren hemma.
Jag har åkt kors och tvärs. Det har varit både Tiveden och Kinnekulle. Jag har promenerat i olika naturreservat. Höjdpunkten var nog vandringen på Hindens rev, en smal udde rakt ut i Vänern. Från parkeringen var det 4 km till udden och jag gick hela vägen. Sen har jag badat en massa. I packningen har jag haft med mig ett broderi, som jag har ägnat mig åt lite då och då. Sen köpt jag pärlor och lite andra tillbehör både på Slöjddetaljer och Panduro, så jag har suttit och gjort pärlarmband och pärlhalsband också. Jag har också träffat folk lite här och där, en del Bukefalister, men även annat folk jag träffat längs vägen. Jag har sovit i mitt tält men har haft lite problem med min luftmadrass som fick punktering. Punkteringen lagades, men efter några dagar pyste luften ut igen, så efter det sov jag bara i bilen, på mitt liggunderlag som också var med i packningen. Det gick utmärkt. Min bil är tillräckligt stor och jag är tillräckligt kort, för att det ska fungera. Efter att ha snurrat omkring i Västra Götaland en dryg vecka, styrde jag bilen österut. Jag gjorde ett besök hos mitt ex som flyttat till Småland. Där fick jag låna gästrummet och sova i riktig säng. Jag stannade i två dagar och vi hade det jättetrevligt. I närheten fanns en sjö där vi badade ett par gånger. Sen tyckte jag det var dags att åka norrut igen. Jag börjar ju jobba på onsdag och sen var det bäst att åka därifrån medan det fortfarande var trevligt. Men en natt till tänkte jag spendera ute.
Sista nattplatsen hittade jag i närheten av Malexander. Det var en riktigt bra plats, men jag sov oroligt. Jag har sovit väldigt bra under hela resan men nu vaknade jag till då och då. På morgonen kom mina hjärnspöken ikapp. Tråkiga tankar samlades i mitt huvud och till frukost kom några tårar. Det kändes inte alls bra.
På hemvägen tänkte jag besöka Omberg, vilket jag också gjorde, men jag kände ingen inspiration till att vara där. Jag var inte heller sugen på att bada på någon av de badplatser jag passerade på vägen dit.
Jag hade ingen lust att åka hem men det var ändå dags att göra det. Vad det betyder har jag nog anledning att fundera på. Jag har liksom mått så otroligt bra under den här resan och det är ett antal gånger som jag tänkt att "fan, vad jag har det bra", men sen blev det bara deppigt när jag skulle hem. Och den känslan ändrades inte när jag klev innanför dörren hemma.
Senast ändrad:
