Fång😥

[Jenca82]

Min häst fick fång i måndags. Veterinär kom ut ganska snabbt och sa att det var fång, precis som jag befarade. Han sattes på boxvila nu i 2 veckor med metacam i 10 dgr. Igår när jag var hos honom ( dag 2 i medicineringen) så verkade han sitt vanliga jag, lika stirrig och ivrig att iaktta när det pågår ngt spännande på utsidan. Förstår ju att medicinen gör att han inte känner smärtan lika väl. Men idag när jag kom nu ikv så upplevde jag mer obehag för honom att lyfta bakben när jag skulle kratsa hoven och sen när jag kände igenom honom så kände jag svullnad på bägge bakben. Han har ingen feber, äter och dricker och bajsar som vanligt. Brukar svullnaden komma efter några dagar lr nån som har haft samma liknande? För övrigt verkar han ganska till freds med att stå på box hela dagarna. Han hade inte hunnits släppts ut på sommarbete ens när det här hände. Har sådan ångest över detta med hur vi ska göra när/om han får ha utevistelse. Betesreducerare? Finns bara gräshagar, och ingen grusplan. Min stackars lilla pojke, mitt hjärta blöder av oro
Tacksam för tips, tankar, pepp, egna betättelser om ni vill dela med er

 

[MayGrace]

Haft en ponny hon lever inte längre men det beror inte på fång utan pga av andra orsaker. Hon hade ett par större anfall. Första gången stod hon i mindre hage i drygt 8 månader innan hon blev så pass friskförklarad att hon kunde få en större hage utan gräs. Andra gången vart det skogshage och där gick hon resten av sitt liv förutom ett par tre veckor sent på sommaren då kunde hon få gå med sina kompisar på nedbetat bete men då hade det gått flera år sedan sista anfallet. Beror helt på vad röntgen visar, det kommer avgöra hur lång tid det kommer ta att få tillbaka hästen är min erfarenhet.

Oftast går det bra bara man är strikt, inget socker onödan,inget gräs och inget onödigt överhuvudtaget. Visst låter inte så roligt för hästen men det kan ha ett bra liv. Motion var det som räddade henne när hon blev frisk.

 

[Cavallo]

Åh vad jobbigt din stackars häst, men du får vara glad att du upptäckte snabbt och innan betetssläpp åtminstone. Har försökt sakteliga vänja min häst vid gräs innan betet snart men har inte mycket erfarenhet vid fång. Om din häst inte klarar gräshage alls efter detta kanske tid att se dig om efter stall med grusad hage, eller omvänt sommarbeteflytt så att säga, många stall med tomma grushagar på sommaren.

 

[Hippocampus]

Antagligen är svullnaden för att han inte rör sig så mycket. Är det de benen han har fång i? Annars kan du sätta på back on track för att få lite cirkulation.
Fång är hemskt. Jag har en som fick det 2018 och regelbundna anfall efter det (fast nu tror vi inte de anfallen är fång längre men samma symtom, så vi vet inte).
Hon fick kraftig rotation och sänkning och var blockhalt. Röntgen hjälper till hur man ska sko hästen o rehaba den men den säger inte alltid något om utgången. Enligt bilderna kunde min dömas ut direkt o flera trodde inte att hon skulle klara det. Men hon finns kvar. Går i extremt nedbetad hage med tillgång till hö (analyserat) och är inne på nätterna (med hö).

 

[Jenca82]

Antagligen är svullnaden för att han inte rör sig så mycket. Är det de benen han har fång i? Annars kan du sätta på back on track för att få lite cirkulation.
Fång är hemskt. Jag har en som fick det 2018 och regelbundna anfall efter det (fast nu tror vi inte de anfallen är fång längre men samma symtom, så vi vet inte).
Hon fick kraftig rotation och sänkning och var blockhalt. Röntgen hjälper till hur man ska sko hästen o rehaba den men den säger inte alltid något om utgången. Enligt bilderna kunde min dömas ut direkt o flera trodde inte att hon skulle klara det. Men hon finns kvar. Går i extremt nedbetad hage med tillgång till hö (analyserat) och är inne på nätterna (med hö).

Ja det är bakbenen han har inte visat ngn hälta hittills mest stel dagen då vi upptäckte att ngt var knasigt

 

[Kristall10]

Inget gräs säger jag som har en del erfarenhet av fång. Har haft två hästar med PPID som därmed lätt fått fång. Samt att vår ponny fick fång i början på mars och fortfarande står i sjukhage.
Endast analyserat hö med låg sockerhalt i en mängd uträknad för din häst.
Nu i den akuta fasen och sedan under läkningsprocessen är det extra viktigt att inte utsätta hästen för onödiga risker. Lätt uppstår ett nytt fånganfall.
Greenguard hjälper inte enligt min erfarenhet. Hästen får ändå i sig mycket gräs och du har ingen aning om hur mycket socker och energi det är i det. Det varierar dessutom under dygnet.
Så mitt råd är att byta stall, eller se om det går att göra en grushage. Skogshage kan funka kommande somrar.

Viktigt att kyla hovarna och inte röra på honom alls, helst inte ta ut på stallgången ens.
Jag köpte såna hovsockar från Incrediwear, blöter man de med varmt vatten så blir kyleffekten maximal. Funkade bra.

 

[sassiball]

Vår ponny fick fång förra våren. Fick grusat upp en egen liten hage till henne där hon gick länge. Nu kan hon äta lite lite gräs. Får ändå mest hö och slänger in sly till henne så inget vanligt bete för henne.
Du har inte möjlighet att ordna en grushage/sandhage själv ? Jag beställde ett lass med sand och det blev jättebra!

 

[Sirap]

Du kan dessvärre inte ha honom på gräs alls - åtminstone inte den här sommaren.

 

[orientalkatten]

Benen ska kylas ordentligt vid fång för att bromsa sjukdomsförloppet.
Du kan inte kratsa hovarna nu när hästen har ont.
Bädden i boxen skall vara väldigt mjuk för att avlasta = mindre smärta samt undvika hovbensrotation.
Skulle tro att gräs inte kommer att fungera sen. Möjligtvis nedbetad skogshage med magert gräs nästa år.
Får hästen fångkänning igen så är man på ruta 1 och får börja om. Svarar hästen på behandling och man sköter den rätt så kan den börja ridas igen när hoven växt ut minst 75%. Givetvis skall den röntgas för att se om den fått hovbensrotation. Samt ok från VET.
Fång är en benämmning på sjukdom som kan ha olika orsaker. Kan tex vara bruten tåaxel som ger fel belastning.

 

[MiniLi]

Min häst fick fång i måndags. Veterinär kom ut ganska snabbt och sa att det var fång, precis som jag befarade. Han sattes på boxvila nu i 2 veckor med metacam i 10 dgr. Igår när jag var hos honom ( dag 2 i medicineringen) så verkade han sitt vanliga jag, lika stirrig och ivrig att iaktta när det pågår ngt spännande på utsidan. Förstår ju att medicinen gör att han inte känner smärtan lika väl. Men idag när jag kom nu ikv så upplevde jag mer obehag för honom att lyfta bakben när jag skulle kratsa hoven och sen när jag kände igenom honom så kände jag svullnad på bägge bakben. Han har ingen feber, äter och dricker och bajsar som vanligt. Brukar svullnaden komma efter några dagar lr nån som har haft samma liknande? För övrigt verkar han ganska till freds med att stå på box hela dagarna. Han hade inte hunnits släppts ut på sommarbete ens när det här hände. Har sådan ångest över detta med hur vi ska göra när/om han får ha utevistelse. Betesreducerare? Finns bara gräshagar, och ingen grusplan. Min stackars lilla pojke, mitt hjärta blöder av oro
Tacksam för tips, tankar, pepp, egna betättelser om ni vill dela med er

Har ni ingen sjukhage som det inte är gräs i?
Om det inte går att ordna utevistelse utan gräs när det väl är dags behöver du byta stall. Antingen bara över sommaren eller permanent.

 

[Ajda]

Går det göra en mindre hage åt hästen och sen släppa in andra hästar där som kan beta ner den riktigt hårt?

Haft ett par fånghästar och aldrig mer. Fångesten är vidrig om sommaren. En fick ett kraftigt anfall och stod på box och ruta. Röntgen var i princip ua. Men hon blev aldrig gelt bra i sina fötter. Alltid ömfotad trots skor på. Reagerade sen på höt, fast sockerhalten var låg och mycket motion. Hullet var bra. Åt metformin, det hade ingen effekt. Tog bort henne till slut. Då hade jag gett henne 1,5 år tror jag.
En annan fixk det pga för mycket gräs. Hon blev bra snabbt. Inget nytt anfall efter det. Min kompis äger henne nu.

Har ett islandssto som är min drömhäst och egna uppfödning. Går över eld för henne. Hon får nacke om hon blir tjock och jag är jätte försiktig med gräset. Aldrig haft fång men skulle förmodligen få om jag vande in på gräs som jag gör med våra andra hästar. Hon vänjs in lååååångsamt och sent. Får hon fång kommer jag ta bort henne. För jag kommer inte orka. Och jag kan inte ge henne ett värdigt hästliv då. Kan de inte gå på nått gräs öht tycker jag inte det är det, faktiskt.

 

[animalasia]

Min häst fick fång i måndags. Veterinär kom ut ganska snabbt och sa att det var fång, precis som jag befarade. Han sattes på boxvila nu i 2 veckor med metacam i 10 dgr. Igår när jag var hos honom ( dag 2 i medicineringen) så verkade han sitt vanliga jag, lika stirrig och ivrig att iaktta när det pågår ngt spännande på utsidan. Förstår ju att medicinen gör att han inte känner smärtan lika väl. Men idag när jag kom nu ikv så upplevde jag mer obehag för honom att lyfta bakben när jag skulle kratsa hoven och sen när jag kände igenom honom så kände jag svullnad på bägge bakben. Han har ingen feber, äter och dricker och bajsar som vanligt. Brukar svullnaden komma efter några dagar lr nån som har haft samma liknande? För övrigt verkar han ganska till freds med att stå på box hela dagarna. Han hade inte hunnits släppts ut på sommarbete ens när det här hände. Har sådan ångest över detta med hur vi ska göra när/om han får ha utevistelse. Betesreducerare? Finns bara gräshagar, och ingen grusplan. Min stackars lilla pojke, mitt hjärta blöder av oro
Tacksam för tips, tankar, pepp, egna betättelser om ni vill dela med er

Bra att du agerade snabbt! Min erfarenhet av fång är att det kan skilja sig ganska stort i hur känsliga hästarna bli efteråt. Min ponnyn hade fång för några år sedan och hon kan idag gå på bete med betesreduserare. Men, jag håller efter så att hon inte blir tjock, dvs begränsa maten året om, regelbunden motion med pulshöjande aktivitet, balanserad foderstat med makro och mikromineraler i balans och lågt socker. Lycka till med din häst!

 

[Lillgrådis]

Tyvärr gott om fångerfarenheter här också... fuxen på min bild fick ett kraftigt anfall första gången som sexåring, sedan uppehåll i fem sex år men sedan återkom det i mindre utsträckning varje försommar resten av livet (testades för PPID men negativt) och återkommande hovproblem/ömhet till och från under året trots ingen synlig röntgenpåverkan. Han fungerade ok med betesreducerare Greenguard.

Förra året fick även hans kompis, då fjorton år, fång. Han fick ju per automatik mer begränsat bete så länge han hade en fånghäst att gå med men nu blev jag för djärv och trodde jag kunde slappna av med honom. Jag hade fel. Lyckligtvis ingen hovbensrotation på honom heller, var mest påverkad bak och blev snabbt smärtfri när han kom från det gräs som han gick på när det bröt ut (ser inte mycket ut men hagen innehåller mycket vitklöver som jag misstänker är bidragande till eländet). Jag bytte hage till att successivt låta honom gå på en nyare vall där det tagits hö, och det fungerade problemfritt resten av den sommaren.

Men i år har (troligen) den eländiga klövern tippat honom över fångkanten igen trots mycket försiktigare betestider. Även detta år mest tydligt att han är stel/halt bak. Greenguarden funkar mycket sämre på honom, han får nästan panik och tillbringar oproportionerligt mycket tid med att få väck den. Fick också skav på mulen av den i fjol så funderar på att testa om "korgmodellen" kunde vara bättre för honom. Prövade en sådan på min förra häst, han hade ett massivt hat mot den och var mer accepterande mot Greenguarden.

Men jag instämmer i @Ajda s resonemang. Fångest är jävligt dränerande att leva med och påverkar mitt eget liv med en speciell oro som hänger över en långa perioder, nu också för hur de yngre hästarna ska klara sig kommande år. I mina värsta mardrömmar så står jag med tre fånghästar om några år och tillbringar somrarna med boxvila, röntgenbilder och veterinärbesök i stället för träningar och härliga ridpass.

Samtidigt som också jag anser att det är en hästlig rättighet att kunna gå på bete i någon utsträckning, och någonstans når man punkten där priset för att spärra in hästarna för att kunna hålla dem vid liv går ut för mycket över livskvaliteten.

 

[orientalkatten]

Tyvärr gott om fångerfarenheter här också... fuxen på min bild fick ett kraftigt anfall första gången som sexåring, sedan uppehåll i fem sex år men sedan återkom det i mindre utsträckning varje försommar resten av livet (testades för PPID men negativt) och återkommande hovproblem/ömhet till och från under året trots ingen synlig röntgenpåverkan. Han fungerade ok med betesreducerare Greenguard.

Förra året fick även hans kompis, då fjorton år, fång. Han fick ju per automatik mer begränsat bete så länge han hade en fånghäst att gå med men nu blev jag för djärv och trodde jag kunde slappna av med honom. Jag hade fel. Lyckligtvis ingen hovbensrotation på honom heller, var mest påverkad bak och blev snabbt smärtfri när han kom från det gräs som han gick på när det bröt ut (ser inte mycket ut men hagen innehåller mycket vitklöver som jag misstänker är bidragande till eländet). Jag bytte hage till att successivt låta honom gå på en nyare vall där det tagits hö, och det fungerade problemfritt resten av den sommaren.

Men i år har (troligen) den eländiga klövern tippat honom över fångkanten igen trots mycket försiktigare betestider. Även detta år mest tydligt att han är stel/halt bak. Greenguarden funkar mycket sämre på honom, han får nästan panik och tillbringar oproportionerligt mycket tid med att få väck den. Fick också skav på mulen av den i fjol så funderar på att testa om "korgmodellen" kunde vara bättre för honom. Prövade en sådan på min förra häst, han hade ett massivt hat mot den och var mer accepterande mot Greenguarden.

Men jag instämmer i @Ajda s resonemang. Fångest är jävligt dränerande att leva med och påverkar mitt eget liv med en speciell oro som hänger över en långa perioder, nu också för hur de yngre hästarna ska klara sig kommande år. I mina värsta mardrömmar så står jag med tre fånghästar om några år och tillbringar somrarna med boxvila, röntgenbilder och veterinärbesök i stället för träningar och härliga ridpass.

Samtidigt som också jag anser att det är en hästlig rättighet att kunna gå på bete i någon utsträckning, och någonstans når man punkten där priset för att spärra in hästarna för att kunna hålla dem vid liv går ut för mycket över livskvaliteten.

Min häst fick ångest av betesreducerare. Han rullade sig konstant. Till sist fick han kolik. Min förra häst fick fång. Han gick i stor skogshage med tillgång till box inne stallet. Tyvärr har inte alla den möjligheten till sina fånghästar.

 

[animalasia]

Min häst fick ångest av betesreducerare. Han rullade sig konstant. Till sist fick han kolik. Min förra häst fick fång. Han gick i stor skogshage med tillgång till box inne stallet. Tyvärr har inte alla den möjligheten till sina fånghästar.

Jag håller med, man får hitta individuella lösningar som passar både hästen och ägaren. Min ponny har aldrig brytt sig om sin betesreduserare (har hinkmodellen) men jag har 5-6 stycken som jag alternerar mellan, för att undvika skav och tryck. Tvättar också betesreduserarna ofta för jag tycker de snabbt blir smutsiga. Jag tar in henne ett par timmar varje dag för att hon ska kunna slicka på saltstenen och klia sig obehindrat, men för mig är det ganska enkelt eftersom jag har mina hästar hemma.

 

[Lillgrådis]

Nej jag hade ju mer än gärna haft en skogshage och fattar grejen med det på alla möjliga sätt, både vinter och sommar. Men det är en bristvara generellt där jag bor. Och det når någonstans gränsen också för mina uppoffringar, kommer det till valet att sälja min gård och tvingas flytta för att klara av att ha häst utan fång - då måste jag nog hålla fast vid gården och släppa hästarna. Eller behålla en och stalla upp hos någon annan, men det skulle också kännas som en tung inskränkning i hästägandet när man alltid har rått sig själv och har stall, hagar och ridbana hemma.

Men jag får börja med att försöka få plöjt upp klövervallen och så in den till ny vall för höskörd, och sedan hoppas att de andra hagarna kan balansera på rätt sida av den mycket svåra gränsen mellan för mycket nerbetat/skadligt ogräs och för kraftig vall.

 

[Ajda]

Tyvärr gott om fångerfarenheter här också... fuxen på min bild fick ett kraftigt anfall första gången som sexåring, sedan uppehåll i fem sex år men sedan återkom det i mindre utsträckning varje försommar resten av livet (testades för PPID men negativt) och återkommande hovproblem/ömhet till och från under året trots ingen synlig röntgenpåverkan. Han fungerade ok med betesreducerare Greenguard.

Förra året fick även hans kompis, då fjorton år, fång. Han fick ju per automatik mer begränsat bete så länge han hade en fånghäst att gå med men nu blev jag för djärv och trodde jag kunde slappna av med honom. Jag hade fel. Lyckligtvis ingen hovbensrotation på honom heller, var mest påverkad bak och blev snabbt smärtfri när han kom från det gräs som han gick på när det bröt ut (ser inte mycket ut men hagen innehåller mycket vitklöver som jag misstänker är bidragande till eländet). Jag bytte hage till att successivt låta honom gå på en nyare vall där det tagits hö, och det fungerade problemfritt resten av den sommaren.

Men i år har (troligen) den eländiga klövern tippat honom över fångkanten igen trots mycket försiktigare betestider. Även detta år mest tydligt att han är stel/halt bak. Greenguarden funkar mycket sämre på honom, han får nästan panik och tillbringar oproportionerligt mycket tid med att få väck den. Fick också skav på mulen av den i fjol så funderar på att testa om "korgmodellen" kunde vara bättre för honom. Prövade en sådan på min förra häst, han hade ett massivt hat mot den och var mer accepterande mot Greenguarden.

Men jag instämmer i @Ajda s resonemang. Fångest är jävligt dränerande att leva med och påverkar mitt eget liv med en speciell oro som hänger över en långa perioder, nu också för hur de yngre hästarna ska klara sig kommande år. I mina värsta mardrömmar så står jag med tre fånghästar om några år och tillbringar somrarna med boxvila, röntgenbilder och veterinärbesök i stället för träningar och härliga ridpass.

Samtidigt som också jag anser att det är en hästlig rättighet att kunna gå på bete i någon utsträckning, och någonstans når man punkten där priset för att spärra in hästarna för att kunna hålla dem vid liv går ut för mycket över livskvaliteten.

Jag resonerar likadant. Jag kan acceptera att inte ha hästarna på traditionellt sommarbete dygnet runt (som vi hade som standard förr, när jag var liten). Men nån jäkla form av gräs måste de kunna gå på. Folk menar på att de kan ha ett bra liv utan, men har man hanterat en häst som inte får beta på sommaren vet man att det enda som hägrar är att få tag i de där stråna.
I den bästa av världar skulle man ha en stor bra skogshage, men långt ifrån alla har möjlighet till det. Och fångesten hänger ändå över en.

Jag funderar mycket på vad som gör våra hästar känsligare för gräset nu för tiden. Vad gör vi annorlunda nu mot förut? Fång fanns då också, men inte alls lika uttalat som nu, är min erfarenhet. Eller är det internet och sociala medier som gör det lättare för oss att dela erfarenheter och man på så sätt når ut till fler människor på ett annat sätt. Att det var lika vanligt förr, men då fanns inte samma kontaktnät. Så man visste helt enkelt inte om alla som var drabbade?

 

[Ajda]

Svarar mig själv. När jag skriver att hästar bör kunna gå på nån form av gräs så menar jag inte någon form av bete. Men en hage där de får möjlighet att noppa och hålla sig sysselsatta med deras största drift i livet tycker jag ska vara en rättighet för varje häst.

Det finns en grupp på facebook som heter Ingen häst ska dö av fång. Vet inte vad jag tycker om det resonemanget. Jag hade personligen önskat att veterinärerna var hårdare med att döma ut fånghästar om ägaren är med på tåget.

Jag har ju själv haft tre fånghästar och gjort allt för dem. Två blev bra och kunde gå på gräs (ej bete) efter men den ena fick jag ta bort. Men som sagt, aldrig mer. Dock troe jag ju inte en veterinär dömmer ut en häst idag om den får fång, utan de lär vilja behandla den först. Och svarar den på behandlingen så lär de inte dömma ut såklart. Men då sitter man i saxen som ägare.

Sen beror det såklart på faktorer som varför en häst insjuknat. Smällfet och för snabbt invan på bete. Ja då är det väl dumt att vara för drastisk. Men en i fint hull, som motioneras väl som insjuknar. Njaaa oavsett ev bakomliggande sjukdom så hade jag inte velat fortsätta då.

 

[skiesabove]

Jag resonerar likadant. Jag kan acceptera att inte ha hästarna på traditionellt sommarbete dygnet runt (som vi hade som standard förr, när jag var liten). Men nån jäkla form av gräs måste de kunna gå på. Folk menar på att de kan ha ett bra liv utan, men har man hanterat en häst som inte får beta på sommaren vet man att det enda som hägrar är att få tag i de där stråna.
I den bästa av världar skulle man ha en stor bra skogshage, men långt ifrån alla har möjlighet till det. Och fångesten hänger ändå över en.

Jag funderar mycket på vad som gör våra hästar känsligare för gräset nu för tiden. Vad gör vi annorlunda nu mot förut? Fång fanns då också, men inte alls lika uttalat som nu, är min erfarenhet. Eller är det internet och sociala medier som gör det lättare för oss att dela erfarenheter och man på så sätt når ut till fler människor på ett annat sätt. Att det var lika vanligt förr, men då fanns inte samma kontaktnät. Så man visste helt enkelt inte om alla som var drabbade?

Feta hästar året runt, höet kommer från kraftig vall, betet är på kraftig vall.

Dvs hästar idag får för mycket mat, för kraftig mat, och för lite rörelse.

 

[skiesabove]

Svarar mig själv. När jag skriver att hästar bör kunna gå på nån form av gräs så menar jag inte någon form av bete. Men en hage där de får möjlighet att noppa och hålla sig sysselsatta med deras största drift i livet tycker jag ska vara en rättighet för varje häst.

Det finns en grupp på facebook som heter Ingen häst ska dö av fång. Vet inte vad jag tycker om det resonemanget. Jag hade personligen önskat att veterinärerna var hårdare med att döma ut fånghästar om ägaren är med på tåget.

Jag har ju själv haft tre fånghästar och gjort allt för dem. Två blev bra och kunde gå på gräs (ej bete) efter men den ena fick jag ta bort. Men som sagt, aldrig mer. Dock troe jag ju inte en veterinär dömmer ut en häst idag om den får fång, utan de lär vilja behandla den först. Och svarar den på behandlingen så lär de inte dömma ut såklart. Men då sitter man i saxen som ägare.

Sen beror det såklart på faktorer som varför en häst insjuknat. Smällfet och för snabbt invan på bete. Ja då är det väl dumt att vara för drastisk. Men en i fint hull, som motioneras väl som insjuknar. Njaaa oavsett ev bakomliggande sjukdom så hade jag inte velat fortsätta då.

Jag tycker inte att någon häst ska behöva dö av fång (eftersom det alltid är vårt fel, vi som inte haft koll på varningssignalerna och åtgärdat innan det blir allvar, metabolisk fång kommer aldrig som en blixt från klar himmel om man vet vad man ska leta efter), men jag tycker också att det är helt ok att avliva när man väl står där med en fångis.

Det är inte ett värdigt liv för en häst att stå i grusruta hela sommaren. Alla har inte möjlighet att ordna skogsbete, stripbeta skuggat gräs/på mulna nätter, eller ordna en berikad grushage (alltså en hage med varierat innehåll, finns flera olika koncept ex paddock paradise).

Och finns det fler diagnoser så kan det vara extremt svårt. Jag hade en med PSSM+EMS. Den kombon är verkligen inte kul, till sist reagerade han på blåbärsris och sly. Hästar med PPID som inte svarar bra på medicineringen/tappar livslusten känns inte heller rimliga att ha kvar.

Men själva fånganfallet dödar inte hästen, och hovar växer ut.