ett superirriterande monster

[Graendal]

är vad jag har till syster.

hänsynslös, skrikig, oförskämd och utan några gränser alls. dessutom är hon väldigt misstänksam, så allt som kan ses som kritik mot henne reagerar hon direkt på - dvs vrålar.

hon är yngst av tre - nu nio år - och dendär lite borttappade. jag och den äldsta var rätt strängt uppfostrade, men minstingen orkade/hann dom inte riktigt med. hon är osäker, jag vet. på det sättet som gör att hon blir en värsting istället. än så länge har hon kompisar i skolan (byter iofs hela tiden), men folk är nog lite rädda för henne.

ett utmärkt exempel är väl igår, på nyårsmiddagen, när vi pratar nyårslöften. systers kommentar är "jag ska mobba någon varje dag". hon säger det som ett skämt, men ändå. hon pratar knappt om något annat än allt hon hatar och ogillar. vi säger "men, så illa kan det väl inte vara?", "men hallå, du tyckte ju att det var jätteroligt?" och försöker liksom avleda henne. vilket inte går så jättebra.

alltså, vad ska man göra? när förstår hon att man inte blir cool för att man är elak?

 

[Jadzia]

Sv: ett superirriterande monster

Varför avleda?
Säg som det är istället och visa att det hon gör inte är tillåtet. Skriker hon och beter sig illa, tala om för henne att du inte tänker uppmärksamma henne förrän hon kan uppföra sig. Gå därefter därifrån eller igonerar henne. När hon fäller kommentarer om att mobba, säg då rent ut att det inte är coolt att vara elak med klart konstaterande stämma.

Överslätande kommentarer hjälper ingen. Om hon nu uttrycker ogillande för något som du vet att hon gillar så svara bara att hon kan låta bli det om det är så hemskt.

Surt och otrevligt beteende ska inte få någon uppmärksamhet, medan glatt och uppfostrat beteende ska få mycket uppmärksamhet. Det betyder inte att din syster inte ska tillåtas att bli arg eller ledsen. Hon måste bara lära sig att hantera det bättre och uttrycka det på annat sätt.

 

[Graendal]

Sv: ett superirriterande monster

hm, fel ordval. inte avleda, snarare försöka omvända.

men tack!

 

[havreflinga]

Sv: ett superirriterande monster

är "jag ska mobba någon varje dag". hon säger det som ett skämt, men ändå.

Jag tycker att ni gör fel när ni tar det som ett skämt. Det är förhoppningsvis inte så allvarligt menat, men för att hon ska inse vad hon säger och hur det uppfattas av andra måste ni reagera ändå (även om ni tror att hon inte kommer att göra allvar av sina hot).

Jag hade sagt: Men varför då? Varför vill du mobbas? Hur tror du att det känns att bli mobbad? Hur skulle du känna?

Och när hon försvarar sig med att det är ett skämt:

Jaha, vad är det roliga i själva skämtet? Vem tror du tycker att det är roligt sagt? Hur tror du de flesta reagerar när de hör dig säga så? Vill du veta hur jag ser på någon som skämtar om att han/hon ska mobbas?