Erfarenheter av travare med spikraka haser?

[Rikkan]

Vad gör man med en sådan?

Korv?

Skrittar på platt mark och plogad väg?

Rider -för att förhoppningsvis kunna rida skolor och stärka ryggen och länga steget?

Slutar träna för trav och ägnar sig åt annat?

 

[evis]

Fast frågan är om det ÄR ett så stort problem egentligen?

Det jag kan tänka mej är att det viktiga är att bygga upp muskulaturen runt haserna (skanken?) samt i bakdelen så den är stark och kan ta belastningen. Att haserna är raka när hästen står stilla, behöver ju inte innebära att den inte kan bära vikt på dem vinklade i rörelse - det är musklerna som tar det värsta jobbet då.

Tror faktiskt inte det är att länga steget en rakhasad häst mår bäst av - när hästen "skjuter på" mer bakom sej så öppnas haserna upp och som bekant är det jobbigare för leder att bära vikt när de är "raka" än när de är vinklade.

Men det är bara en liten reflektion

(ramlade in på frågan från första-sidan, trav har jag ju ingen erfarenhet av, men en travar-dam med spikraka haser har jag i stallet :-))

 

[martha]

det hoppas jag verkligen inte för min Guldklimp är väldigt rak i haserna 14 segrar och 13,2 vinnar rek är väl inte helt fel...dessutom älskar ju Sören Nordin de raka hasorna...själv gillar jag rakhasiga hästar och har flera stycken såna..."Klimpen" har dessutom aldrig varit direkt skadad, men jag får hålla efter bakknäna på honom, han är dessutom otroligt bred i gången bak och kräver därför både fäste och att vara välmusklad och stark i bakpartiet
Inget således att gråta över

 

[Rikkan]

Ja, snälla vänner kan vi fortsätta denna diskussion? -för jag vet varken in eller ut...

Ja, det verkar helt klart som att det är ett stort problem, iallfall för Trolla.
Det verkar som om musklerna blir överansträngda på henne, på grund av att hon ska skjuta på med bak när hon springer.

Hon blir rent dårlig av att gå i djupsnö, hovslagaren menar att det beror på hennes spikraka haser, att hon inte kan få benen under sig på samma sätt som dom andra. Som att själv plumsa i djupsnö med raka knän!

Stämmer det så förstår jag varför hon blir så trött och sliten av att plumsa. Ja, hon blir sjuklig av det. Belastningen på muskulaturen blir för stor. Hon blev så öm i ryggen och ELAK!
Han menade att den belastningn som ryggen/haserna utsätts för är mer än vad hon klarar.
Men detta är inte en svag stackare, utan en mycket stark ung dam, så det förvånar mig.

Han menar att hon aldrig kan få ett _långt_ steg, utan kommer att ta två steg när andra tar ett steg och däremed bli trött fortare. Måste vara mer tränad än alla andra och kommer att orka mindre oavsett.
Att dra är hennes specialitet, inte att springa....

Så att veta vad om det överhuvudtaget är lönt att fortsätta träna är mitt dilemma just nu.
Funderar därför på att endast rida henne framöver.

Jag har ju alltid undrat vad fan det är med henne på vintern, varför hon i perioder blir fruktansvärt elak mot omgivningen.
Efter jag dragit min slutsats att smärtan kommer i från musklerna, överansträngning runt haserna när hon plumsar i snön så är hon harmonisk, trots att jag ser att hon sliter med att gå i snön i hagen -vilket dom gör varje dag.
Klok häst!
Jag har kommit till en insikt om henns situation, som hon har förtvivlats över länge. Hon kan vara lugn nu...

Klimpen-> Kör du så att han får dra eller kör du lätt?

 

[martha]

men har hon inte ont av spatt el dyligt då?? Tror inte det är haserna i sig, att dom är raka, för jag har haft massa rakhasiga hästar utan de problem du räknar upp..däremot hade jag en så var ung som din, hon var rakhasig , men det visade sig senare att hon hade ont av spatten(INTE samma som isisarna brukar ha) det går att behandla med blister eller ännu bättre magneter(hasskydd)
ju mer du tränar ju mindre spattig bli dom(fast dom kan ha symptom ändå), så fort dom får vila blir dom stela och ovilliga
att dom får kort steg av raka haser stämmer inte alls i normalt fall...förr får dom ett längre steg då dom kan skjuta ut bakbenen i sin fulla längd, så det måste vara nåt annat knas på din Trolla.....

 

[Rikkan]

Hon blir inte stel och ovillig, bara förbannad.(Ilska=lever=muskler?)
Ser själv inte något förkortat steg på henne.
Jag har nu varit ute och ridit Rikkan och haft både Flingan och Trolla lösa runt oss, vi har gått i snön i 20 minuter. Hon ser hur läcker ut som helst. Glad och pigg. Sprang t o m i trav.
Jag börjar undra om det handlar om att hovis inte gillar henne efter att hon sparkade honom...?

Fast att gå med vagn i snön funkar inte för henne, men att gå utan belastning verkar vara bättre.

Ja, visst verkar det vara nåt annat, eller kanske en komb av överansträngning i bakkärran generellt?

Hon står ofta med mag paddarna när hon gått hårdare, aldrig dårlig dagen efter.

Det var bara nu när vi plumsat med speedcart som hon visade att det inte funkade för henne.
*suck*

 

[evis]

håller med Martha om att det korta steget inte är något utmärkande för rakhasiga hästar - snarare tvärtom.
Lite "kort" steg kommer nog snarare från höfter/bäcken? Men behöver inte vara något fel! Jag har ju sett Trolla och det förvånar mej inte att hon inte kan springa fort . En sån rund länd och sånt vinklat bäcken svarar självklart för att hästen har mycket lätt för samling, och kanske också lite svårt för att "öppna upp" bäckenet och skjuta på bakom sej?

EJ ("min" tränare) har sagt det någon gång, att de kallblod med den form som din Trolla har ofta får lite "problem" när de ska trava fort/"stort". Jag vet inte varför, men i min omgivning stämmer det - grannens hästar har allihop mycket runda (starka) ländryggar och vinklade bäcken. Funkade bra för 10 år sedan - men idag hänger de inte med i farterna längre?? Men det är väl jag glad för - det är ju just de här hästarna som blir kanon ridhästar!

Däremot har ju hovslagaren rätt i att när de är såna att de gärna hellre samlar sej än "skjutsar på" - så får de ta 2 steg när andra tar 1, och det blir jobbigare för musklerna. Hon är stark, men på sitt eget vis, och det går kanske inte jämföra henne med andra hästar på det viset?

Nå, bara några funderingar.

 

[Rikkan]

Det är just det som är det tråkiga, att hon har ridhäst egenskaper som jag inte kan utnyttja på travbanan.
Hon är en gammeldags typ. Har en styrka, bärkraft, som gör att hon med lätthet piafferar (när hon är friskt) men saknar den skjutkraft som en travare måste ha.

Nu har jag dock kommit ett steg längre på vår väg. Det ser ut som om hon har dragit upp delar av sin fläkskada igen. Troligen har det varit halvrisigt en stund men hon har bitit ihop, och med snöpulsningen så brast det.

Nu vilar hon och är oerhört lättad för att jag äntligen lyckats förstå var det sitter. Eller ungefär vad det sitter.
Det är inte lätt. Magneterna har varit till stor hjälp, Arnican oxå.

Hon har tappat mycket i vikt och ser inte lika bullig (mullig) ut längre.