Era mest värdefulla föremål

Jag är inte så sentimentalt lagd. Men jag har ett halsband i guld och en safir som var min farmors. Hon gick bort strax efter sin äldsta son, som dog i cancer. Aortan sprack. Jag tror inte att hennes kropp klarade av sorgen.

Ett par år senare dog farfar. Faster och farbror hanterade det inte väl. En av dem försvann i alkoholism, den andre blev utåtagerande och bröt med alla. Kvar står pappa, själv. Han gav mig halsbandet när jag fyllde 25 och berättade att farmor alltid brukade bära det när hon ville känna sig fin. Jag brukar inte fästa mig vid föremål, men just det halsbandet betyder mycket.

Farmor broderade mycket. I stugan har vi ett brodyr som hon gjort. Det står ”Lär dig livets stora gåta. Älska, glömma och förlåta”. Det är daterat 1992. Hennes son dog i slutet av 1991 och hon i början av 1992.
 
Jag har en del saker från mina mor- och farföräldrar, något minne från en semesterresa som barn, tavlor som mina föräldrar har målat/tryckt osv. De gamla hundarnas halsband och aska. Men om jag var tvungen att fly hade jag bara tagit med mig praktiska saker. Jag tycker om saker som framkallar fina minnen, men de betyder inte sådär jättemycket.
 
Jag har ett körhuvudlag som en vän gjorde till min förra häst. Det betyder mycket för mig.
Jag har även en liten flaska i keramik som jag gjort som jag värderar högt då den rymmer så många minnen.
 
Mina foton är det viktigaste jag har i "ägodelar", och de är ordentligt backupade. Porträtten på gammelfarmor och gammelfarfar skulle jag försöka rädda om jag kunde, en sagobok från min barndom, och några smycken jag fått och ärvt. Inget av det är värt något i pengar, men i minnen.

IMG_20190124_181133_861.webp
 
IMG_20240205_145306.webp

Här är mormors brosch och gammelmormors ring. Ringen är extremt tunn, som synes. Och lite för liten för mitt lillfinger. Hennes ringfinger måste varit minimini!

Dessa två damer betydde otroligt mycket för mig när de var i livet, så att ha två av deras mest älskade ägodelar, känns väldigt värdefullt för mig. ❤️
 
Förutom lite teckningar och sånt som dottern ritat så har jag inget direkt av sentimentalt värde. Vi har inte heller några jättedyra saker hemma,jag och maken brukar skämta om att hundarna är det dyraste vi äger 😂 (både emotionellt, i inköp och i underhåll)..


20240123_142328.webp

Sagda hundar efter sin prehab simning på vibbplatta 😁.
 
Jag har ett gosedjur jag fick när jag föddes (det första jag fick - mamma jobbade på förlossningen då och jag fick den av hennes jobbarkompisar direkt när jag ploppade ut). Denna hund var från den stunden min absoluta superfavorit. Inget annat spelade roll så länge den var med. Den är nu mycket sliten och mamma fick rädda livet på den med en påsydd ”overall” (eftersom kroppen hotade att dela sig på mitten redan någon gång när jag var liten). Den väl undanpackad nu. Planerar att ta med den i graven när det blir dags för det… :o

Har en dagbok om min barndom skriven av farmor (de passade mig mycket från att jag var pytteliten till skolåldern ungefär). Hon har skrivit om händelser, både vardagliga och mer speciella, som hände. Vad jag gjorde/tyckte om/sa mm. Den är viktig för mig.

Sedan har jag ett par smycken från farmor och mormor, ett par ärvda småmöbler och lite foton som jag tycker om, men skulle inte riskera livet i en brand för dem.

Hundarna räknar jag inte. De är ju självklara.
 
Senast ändrad:
Jag har en lång, bred tjock halsduk som mamma stickat åt mig

Har också en del typ incl virkade gardiner från mormors dödsbo - de kommer jag hänga upp när jag flyttar till egen lägenhet - kommer kännas fint att ha något stt hedra hennes minne vid. Jag tror inte mormor någonsin åkte utomlands, jag tror hon hade tyckt det varit jättespännande att ha sina gardiner hängande i London
 
Jag har ett litet, grönblått väggskåp daterat 1809. Enligt uppgift snickrat av min morfars farfar. Själva skåpet är ju inte alls märkvärdigt och hantverket är inget särskilt, men det hängde på väggen hemma hos mormor och morfar, ovanför gungstolen där mormor och jag brukade sitta. Mina allra första minnen är starkt förknippade med det skåpet och det var det enda jag bad att få i arv efter mormor o morfar, så jag skulle bli ledsen om det försvann. Å andra sidan skulle jag ändå överleva den förlusten, liksom. Saker är inte det som är mest betydelsefullt för mig.
 
Jag har några sk. "Minneslådor". Är inget av direkt fysiskt värde just däri, men minnen över vad man gjort.
Sen har jag lite handdukar i lin som ligger i förrådet. Tror dom kommer från gammelfarmor då jag själv tog dom från min farbror som skulle kasta.

När jag var och träffade farmor sist så fick jag med mig smycken och lite andra minnessaker som tex farfars brickor från militären.
Även ringar som hon fått från farfar när han levde. Nu kan hon inte ha dem längre så jag fick dom och lite annat som bara låg i en låda och "skräpade".
Det hon brukar använda och lite annat har hon kvar. "Men du vet var dom finns när den tiden kommer." ♥️
20240205_151018.webp
 
Jag gillar prylar och nostalgi så ja det finns en hel del även om jag försöker enbart spara sånt som ger positiv energi:o

Flertalet böcker. Barnböcker, signerade eller bara med minnen kopplade till köpet. Högt älskade gosedjur. Foton. Den där lilla rosa plasthatten som påminner om underbara städerskan på min lågstadieskola. Handskrivna brev från en som jag träffade via Buke :love1: Keramikdjur som jag ärvt. Kläder som jag ärvt.

Omöjligt att rangordna. Mina trasmattor som ligger förrådet som är gjorda av min mormor där minst en är gjord med mig i åtanke. En möbel som jag inte har plats med. Ja...nu svävar jag iväg :D
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp