envis isläning

[2 isisar]

Hej på er ! min ena isläning är helt hopplös att lasta har inte haft honom så länge, jag skulle vilja börja kursa med honom men det går inte att lasta honom.
Det känns som om man har provat allt vi fick ge honom lugnande en gång och ändå var vi fyra stycken på honom och mer eller mindre fick lyfta in honom.
Är det någon som har tips eller ideèr hur man kan få honom att acceptera transporten?

 

[Moniq]

Sv: envis isläning

Om du söker på ordet "lasta" och liknande, under hästhantering, så hittar du hundratals olika trådar om just detta.

 

[FrittePower]

Sv: envis isläning

Mitt tips är att ta hjälp av en duktig person, det finns flera stycken som gör "hembesök" och hjälper och ger tips.
iallafall, lycka till och träna gärna varje dag 5min om du har tillgång till kärra.

 

[Silverkedjan]

Sv: envis isläning

Om han accepterar dig som ledare så följer han dig var som helst, även upp på transporten.

Alltså har du ett ledarskapsproblem. Testar han bara dig för att du är "ny" eller har han aldrig fått lära sig?

 

[Boj]

Sv: envis isläning

Jag har nog lite tendens att hålla med Silverkedjan om ledarskapsproblem, har själv en pålle som egentligen är livrädd för transporter och att åka. De flesta som ser honom tror inte att han skall gå på, men pållen har alltid gått in i kuppen även fast han har skakat och sprutlackerat transporten på insidan.

Det är verkligen synd om honom då, men han gör som man ber om även om det är obehagligt. Att han inte gör det med andra människor, har han bevisat, så ledarskapsproblem kan säkert vara en orsak. Men sen kan det tyvärr ha förstärkts genom andra sämre erfarenheter, typ lastning med våld samt drogad.

Massor med träning, dels genom ledarskap men även lastträning.

 

[josse]

Sv: envis isläning

Det finns hästar som går in även om inte ledarskapet fungerar, det är ju först när saker verkligen ställs på sin spets som det visar sej hur stort förtroende hästen har för sin ledare. Så om hästen har dåliga erfarenheter så krävs det ju verkligen ett stort förtroende och att man inte missbrukar detta. Enligt min mening handlar inte ledarskap om att visa vem som betämmer utan att få hästen att förstå att den kan vara trygg när den lyssnar på dej, och följer med dej.

Det tråkiga är ju att det blir en ond cirkel när det inte fungerar, hästen får ju ännu sämre erfarenheter efter att ha tvingats in på fel sätt, och det blir ännu värre nästa gång osv.

Det enda jag tror fungerar är träning träning och åter träning och ett oändligt tålamod. Hyr en transport, och träna små steg vaje dag. Första dagen gå runt tranpsorten och beröm att den går nära, innan hästen tvekar backa den bakåt, så att det är du som fått den att göra det, inte att den kommit på detta själv. Inget tvång att få den att gå framåt, bara beröm när den gör minsta framsteg. Sluta övningen medans det går bra. Öka svårighetsgraden när första övningen fungerar utan problem. Upp med benen på rampen backa bakåt innan hästen gör det själv osv osv. Detta sätt innebär ju att det kanske kan ta 40 dagar innan hästen överhuvudtaget går in i transporten, men det kan ju också gå fortare. Det viktiga är att hästen känner att det är OK att faktiskt backa ur, inte hålla emot, och sedan få den att gå ett steg fram innan du avbryter övningen. Att använda godis som belöning är ju en omdiskuterad metod, men det kan ju funka, inte locka med godis, men att den väl får det efter att den gjort rätt.

Att vara flera personer eller att använda linor osv visar ju bara hästen att det inte räcker med en ledare, naturligtvis finns det krissituationer när hästen bara måste in, då får man ju använda det som krävs.

Förutom att träna just tranportlasnintgsmomnetet så kan man ju träna andra övningar från marken som gör att hästen förstår ditt kroppsspråk och litar på dej, och att ni båda kan kommunicera.

Lycka till!

 

[Roheryn]

Sv: envis isläning

Jag hade för några år sedan en riktig problemhäst. Han var rädd för ALLT människor gjorde, hade en enorm flyktinstinkt och var i många lägen faktiskt farlig. Jag hade honom i drygt ett år, och tränade under den perioden nästan enbart ledarskap från marken - NH-övningar, skogspromenader, normal hantering m.m. Vi gick inte i närheten av en transport under hela den tiden, utan det var först när han skulle åka ifrån oss till en ny ägare som jag provade att lasta honom. Döm om min förvåning när han bara promenerar rakt in efter mig, på slakt grimskaft!!! Det tolkar jag som att det där med lastningen mycket är en ledarskapsfråga, och därför kanske det kan vara läge att "ledarskapsträna" lite innan du t.ex. hyr en transport. Tror att lastträningen går mycket fortare om ledarskapet är befäst innan!!!

 

[2 isisar]

Sv: envis isläning

jag är ny på forumet och jag skrev en ny tråd fast jag skulle svara tillbaka till er alla som har skrivit om tipps och ideer det tackar jag för! Jag vet att han respekterar mig men ännu inte accepterar mig som sin ledare jag har trotts allt bara haft honom i 3-4 månader, han har helt klart dåliga erfarenheter av transporten eftersom han svettas och skakar efter en åk tur.
Jag var tvungen att droga honom när vi skulle till häst sjukhuset eftersom han är hallt, när vi skulle hem hade vi inget val än att droga honom igen och lyfta in honom och det tog en och en halv timme.
Har hört att man kan ställa in transporten i hagen och låta honom äta sitt hö där är det någon som har provat det?
Är det någon som har ideer på övningar som man kan göra på marken även med en hallt häst? så jag lär känna honom bättre och han mig.

Tacksam för svar

 

[ang]

Sv: envis isläning

Jag tror inte att transporten i hagen är till nån större hjälp - det är som flera redan skrivit en ledarskapsfråga till syvende och sist.

Vi har också haft en "problembekantskap" i en av hästarna som bott hos oss och från metoden med flera människor + plegg till att han själv skuttade inte var det inte en transport eller ens lastträning, utan enbart umgänge, förtroende och raka direktiv om ledarskapet.

 

[Korven]

Sv: envis isläning

Träna att gå med honom på det mest konstiga ställen för att visa att du inte gör nåt som skadar honom. Han kommer att tycka jaha en annan konstig grej, men det brukar gå bra så varför inte?

 

[2 isisar]

Sv: envis isläning

Hej har följt många råd ni gett mig, när jag först fick hem honom så var han inte riktigt den hästen jag ville ha, andra red honom hela tiden, jag la alldrig så mycket tid på honom.
Skulle sälja honom men han blev hallt o nu har jag bestämt att han ska bli kvar, tycker mer o mer om honom.(självklart har han känt detta)

Sedan blev alla problem med transporten o jag håller på med honom varje dag lite mark arbete o transport träning allt har gått jätte bra, med ledarskap osv.

Vi har tränat varje dag steg för steg upp för rampen, men så idag hade han bara en sån där dag (han bara var riktigt dum)

Har alldrig sett denna sida hos honom, han har alltid varit urgullig alldrig plockat på respekt inte ens ledarskap (har liksom fått börja om med ledarskapet på nytt)
Han har ju stått still i snart 3-4 veckor o att han är uttråkad kan ju vara en faktor.( måste liksom hitta på sattyg)

Jag vet inte! han har blivit från en urgullig häst som alldrig vågat göra nånting, till att bara testa gränserna hela tiden.
Jag känner inte igen honom längre!

Kände att jag behövde skriva av mig!(hoppas det är ok)

Vad tror ni!!!!!!!

 

[Korven]

Sv: envis isläning

Du har inte haft pållen så länge egentligen. Det tar tid innan man hittar varann på riktigt och befäst ledarskapet. Det kan hända även efter flera år att det börjar knaka i fogarna om det blir en omställning i livet. Min började mopsa upp sig när vi bytte stall och han började gå ute dygnet runt! Men det har löst sig mycket bra. Så ha tålamod i massor.

 

[sambaengi]

Sv: envis isläning

Du har inte haft pållen så länge egentligen. Det tar tid innan man hittar varann på riktigt och befäst ledarskapet. Det kan hända även efter flera år att det börjar knaka i fogarna om det blir en omställning i livet. Min började mopsa upp sig när vi bytte stall och han började gå ute dygnet runt! Men det har löst sig mycket bra. Så ha tålamod i massor.

Kloka ord! Särskilt det där med tålamod. Jag skulle vilja säga att tid och tålamod är en stor faktor. Vi stressar för mycket och har för bråttom. Det känner hästarna. Men om du beväpnar dig med tålamod och tid så kan du få enorma resultat. Jag hade 3en mycket dominant men ung hingst som jag red först och mina kompisar red två lite mer erfarna valacker efter mig, båda lägre i rang. Men när vi kom til ett stort dike vi skulle över så lät jag dem gå förbi för att han skulle få se att det inte var farligt att gå över diket. Han blev mycket förnärmad och det gick inte att rubba honom. Inte brydde han sig om att de andra hästarna gick iväg heller. Han försökte vända hem, men det tillät jag inte. Vad jag gjorde då var att jag envist satt och väntade på hästryggen. Jag sade högt att "Antingen går vi den här vägen så vi kommer vidare och hem eller så står vi här. Jag har gott om tid!" Han försökte vända hem några ggr men det tillät jag inte utan vände honom tillbaka mot diket. Efter 20 min gick han lugnt över diket och vi red ikapp de andra. Sammanlagt hade vi försökt få över honom i 45 min.

Med denna historia vill jag tala om att man måste behålla sitt lugn, annars förlorar man, man måste ha större envishet, tålamod och tid än hästen, annars förlorar man. För hästen har övertaget i fysisk styrka. Ett spö är en förlängd hand, en hjälp. Den skall inte vara ett elakt redskap. Det ger bättre effekt att stampa i marken än att slå. Du kan ändå aldrig slå så hårt som en häst kan sparka och hästen känner din fysiska svaghet i samma ögonblick du slår. Så fort man börjar använda fysisk styrka eller våld, då har man förlorat. Det är bara känsliga hästar som reagerar på spöslag med rädsla och dem behöver man inte slå på och skall inte heller. Tuffa hästar blir arga ännu envisare. De respekterar inte ett aggressivt rovdjur som slåss som sin ledare. En ledare är klok, tålmodig och påhittig. Därför är linor som gör dig starkare bättre om de används lugnt och med förnuft än att skrämma in hästen med våld som en del gör.

Därför, skall ni verkligen genomföra en sak, se till att ni är på rätt humör, behåller lugnet, har tålamod och GOTT om tid! Annars är det ingen idé att ens försöka något den gången. Så börja lasta några timmar i förväg. Hästen tröttnar nog på att stå där och glo. säkert blir han hungrig också. Det gäller bara att med hela sitt kroppsspråk visa att "jag är cool och har alltid i världen". Man kan vila på ett ben och stå och hänga mot transportväggen eller sätta sig ner och vänta, kanske tom käka en macka och fika i transporten. Man kan nonchalera hästen så mycket det går, kanske säga "ja stå du där bara men du får inte något fika förrän du gåt in" osv. Mest säger man det för sig själv men hästen känner andemeningen.

Våld föder bara obehag och förvärrar problemet. Och så glöm inte rösten! Rösten skall dränka hästen i tillit och lugn, den skall säga ett kort, bestämt men lugnt "nej" när hästen gör fel och ett utdraget, varmt berömmande "braaaaa" när hästen gör rätt. Jobba positivt, tänk positivt, ha en avslappnad, positiv, lugn och självsäker attityd och utstrålning. Det gäller hela ditt kroppsspråk, din hållning, dina rörelser och din röst. Försök hitta dig själv som ledare. Får du panik att det inte kommer att gå, då är det kört på fläcken.

Lycka till att finna din väg att möta just denna hästen!

Anette

 

[Tuxana]

Sv: envis isläning

hejsvejs
jag har hafft precis samma problem med min islandshäst.
antingen vägrade han gå in el så stod han på bakbenen el så vinchade vi in honom..
men nu har ja hittat den perfekta lösningen för honom och mig..
natural horsmanchip.. alltså ledarskap som flera nämnen..
jag har hållt på med det ett tag nu från och till iofs..
men jag skickar in min häst i transporten... alltså ja ber honom gå in i transporten...
hästar har juh klaustrofobi som förhoppningsvis alla vet... (mer eller mindre har dom) min häst tyckte de va läskit me att ställa bakbenen på rampen... så ja..
skicka hästen (longera) fram och tbaka mellan dig o transporten (med rampen stängd) gör så tills han går lungt mellan dig och transporten sen minskar du avståndet så mycket du kan mellan dig o transporten (ta steg för steg) å låt hästen gå mellan dig o transporten.. o du slutar inte förrän han går lungt... visst de kan ta sin tid.. men de funkar.
sen gör du samma sak när rampen är nere du longerar han över rampen så han får gå på den ...
sen försöker du o ställer dig på andra sidan(motsatta sidan som hästen ska in på) lägger repen(förhoppningsvis ett halvlångt rep el grimmskafft) på mellan väggen med din arm och visar att "här ska du in" du skickar in hästen.. jäckta inte utan låt han få ta steg för steg... om du känner att han tvekar ganska mycket så backar du ut honom igen åså gör du samma sak om o om igen.. går han in halvvägs så backar du går han in helt så låt han stå där en stund åså backar du ut han igen .. så fortsätter du så tills hästen står lungt och stilla i transporten.. som sakt de kan ta tid men de funkar offtast.. ja e lite dålig på att förklara men de funkar...
annars gå in på forumet "horsemanchip" el va de heter åså kan du läsa där..
MVH //Annakarin

 

[2 isisar]

Sv: envis isläning

Hej tack för tipsen ! håller på med horsemanship varje dag han svarar bra, men testar mig till dom ytersta gränserna.(ibland)
Han har alldrig varit så här när man red honom o han blev aktiverad men däremot så höll jag alldrig på med honom heller.
På det här sättet)

Han har nu stått i snart en månad o har minst 3 veckor till (suck)
därför tänkte jag att detta var en utmärkt idè att transport träna honom när han ändå ska stå stilla.

Vi har tagit det steg för steg när han har gått ett steg längre så har jag backat ut honom o sen har fått gått ut till hagen.

Men igår kände jag på mig att det var en sån dag att han skulle bråka (men jag fick horn i pannan) o tänkte han ska inte vinna.

Han var rent av jävlig! rädd för allt skulle inte göra nånting, han bara vänder huvudet o går hem, jag visar direkt att jag inte accepterar detta. (men det glömmer han snart)

Som nån skrev! att jag antagligen skulle låta honom stå den dagen
det har man fått lära sig nu.

Jag ska tömköra honom lite, vi får gå ca 10 minuter om dan då får man verkligen ha tålamod och en övertalnings förmåga.

trodde alldrig denna häst kunde vara så här, kan han ha fått bättre självförtroende? eller kanske för att det är enbart jag som håller på med honom?(har varit turhäst i ett halv år) är han uttråkad ? så han måste förgylla dagen.
Testar han mig om jag är en bra ledare?

Är tacksam för tipsen!!

 

[Korven]

Sv: envis isläning

Är det nån annan i din närhet som kan hantera honom om du vill kolla ditt eget ledarskap? Jag har också en fd turhäst och lektionshäst. Gissa vad han tycker om paddocken? Men han har bara hanterats av mig och han är inte speciellt jobbig egentligen. Men han verkar använda hjärnan mer än har betalt för sas. Han har mycke åsikter om saker o ting , men för det mesta vinner jag . 99%. Men man måste lura lite för att få honom att göra som jag vill, det har tagit tid till det. Ingen ide att bli arg , bara tålamod.

 

[2 isisar]

Sv: envis isläning

Tålamod har jag men vet inte varför han bråkar helt plötsligt, när han kom till mig så hade hans ägare o jag bestämt att vi skulle byta hästar.
Självklart över en prövotid, men jag bestämde att jag inte ville ha honom , han var liksom inte den hästen jag ville ha.
Så hans ägare tog hem honom o då vägrade han gå in i transporten dom gav honom lugnande o lyfte in honom.

Dom bestämde att dom ville ha min häst ändå o skulle köpa honom, jag skulle åka till dom o skriva papper.
När allt var klart så skulle jag gå ut i hagen o säga hejdå till min häst, men han struntade i mig men han såg ut att trivas bra.

När vi stod där i grinden i en jätte stor hage alla hästar var allra längst ner i hagen .
Men den hästen som kom när han såg mig var den hästen som jag inte ville ha, han kom fram till mig o la huvudet mot mig .

Då tänkte jag att han trivdes nog hos mig o med mig, så jag bestämde mig för att ta hem honom igen.
Det gick bättre med transporten men långt ifrån bra.

När han kom tillbaka kände jag forfarande att det inte var hästen för mig o skulle sälja honom, sedan blev han hallt jag hade många som ville ha honom.
Jag har inte ridit honom så mycket själv men när jag har gjort det har han litat på mig o jag har fått honom att prestera till max.
Han är väldigt slö att rida men mer o mer för varje dag så tycker jag om honom.
Jag håller enbart på med honom själv nu har tömkört honom det gick jätte bra han tyckte det var lite kul (tror jag)

Jag gjorde som nån skrev ställde mig i transporten o brydde mig inte om honom det funkade bra tillslut blev han nyfiken o funderade varför jag bara stod där o gick nästan in men backar direkt.
Det är ju ett steg på vägen o jag kom på det att vi har haft älgar hos grannen därför har han kanske varit xtra orolig (tror jag)

Jag ger honom all tid jag har, igentligen så är han en urgullig o lätt hanterlig isläning med hjärta av guld, men jag vet inte varför han gör revolt, han är väldigt känslig o jag har fått lärt mig att vara lugn med honom.

Tack för alla tips dom har varit guld värda!!