Ensamhetsträna en skällare

[Lordofthestrings]

Hej!
Här kommer ännu en tråd om ensamhetsträning

Har en snart 6 månader gammal valp av vallhundsras som jag ensamhetstränar för fullt. Började med träningen så fort jag kände att han var trygg här hemma (typ efter två veckor), då började jag med att stänga dörren när jag duschade. Utökade till att sitta längre stunder i ett annat rum med stängd dörr emellan oss. I början pep han lite men nu för tiden säger han inte ett ljud och går och lägger sig direkt. Nästa steg var att skärma av vardagsrummet med kompostgaller och gå ut korta stunder. Då lämnade jag honom med en fylld kong och leksaker framme, trött och rastad och alltid med samma musikspellista på. Har alltid använt kamera så jag ser och hör honom och det var inga problem. Handlade då i början om enstaka minuter som jobbades upp till 15-20 min på några veckor. Men sen plötsligt funkade det inte längre, han började strunta i kongen och vandrade runt, kunde inte lägga sig och slappna av och pep. Det blev värre för varje gång, trots att jag minskade tiden till 5-7 min, och när han började yla nästan non-stop vände jag mig till bla min uppfödare och andra bekanta med samma ras.
Samtliga rekommenderade att börja burträna honom. Är väl medveten om att det inte är lagligt och tanken är ju inte att han ska ha den hela tiden, men i hans fall tror jag att det är rätt väg att gå nu när vi tränar. Hur som helst, började helt om ensamhetsträningen med buren. Att han ska vara trygg i buren när han ser mig > lugn när jag är i ett annat rum korta stunder > annat rum längre stunder > gå ut ur lägenheten korta stunder osv. Har buren förtäckt så han inte ser mig, upplever att han bara ligger och tittar efter mig och stressar upp sig om jag inte gör det.

Hur som helst, jobbade oss upp till 30 min ensam där han visserligen inte sov hela tiden men ändå var på god väg att bli avslappnad större delen av tiden. Vid det här laget har jag alltså tränat i stort sett varje dag sedan har var 10 veckor. Men så för nån vecka sen så funkar inte detta heller. Det är lite från gång till gång om det bara är lite pip med 5 minuters mellanrum eller om det är yl/skäll med några minuters mellanrum. Började direkt att använda adaptil som jag sprayar i buren lagom tills att han ska tränas. Har också provat med typ "isglassar" som tar längre tid för honom att äta upp men så fort de tar slut börjar gnället. Känner inte att det gör nån skillnad om han är trött eller inte, adaptil eller inte, musik på eller inte. Han får tid till att varva ner och slappna av innan jag går också. Vad sjutton gör jag för fel? Har ni några tips eller känner igen er?

Har också fått tipsen Thundershirt eller Zylkene som jag inte provat ännu. Han är avslappnad här hemma annars, och när jag kommer hem tystnar han direkt och somnar. Skället och ylet är av samma karaktär som när han blir frustrerad/taggad och tex måste vänta på att få börja söka eller vänta på att få börja leka med sin bästa hundkompis. Känns inte som ångest utan mer som att han högljutt protesterar mot att jag "glömt" honom, men känslan hos honom är ju inte go oavsett Varvar också fortfarande med att han bara ska vara ensam i ett rum vilket är fortsatt noll problem.

 

[Bulldoozer]

Jag har aldrig haft problem med ensamträningen men spontana tankar är:
Är han verkligen tillräckligt stimulerad i vardagen? Vallhundar kan kräva rätt mycket stimulans för att vara nöjda. Enda gången jag haft en ylande hund hemma var när jag separerade och tyvärr inte hann ge hunden den träning han egentligen behövde.
Hjälpte verkligen musiklistan? Känns som om det kan bli stressade och en tydlig signal att nu kommer du lämnas ensam.
Har du provat att gömma mat/godis på olika ställen i huset?

Jag tycker att du faktiskt ska fundera på om han passar hos dig, jag tycker att det låter som du provat en del och även lösningar jag själv aldrig skulle ta till (bur och adaptil) på en hund som bara är sex månader. Dock har jag som sagt själv aldrig stött på problem med ensamträningen, det har oftast bara gått av sig självt så att säga och kanske med en extra god tuggis i början..

 

[animalasia]

Hej!
Här kommer ännu en tråd om ensamhetsträning

Har en snart 6 månader gammal valp av vallhundsras som jag ensamhetstränar för fullt. Började med träningen så fort jag kände att han var trygg här hemma (typ efter två veckor), då började jag med att stänga dörren när jag duschade. Utökade till att sitta längre stunder i ett annat rum med stängd dörr emellan oss. I början pep han lite men nu för tiden säger han inte ett ljud och går och lägger sig direkt. Nästa steg var att skärma av vardagsrummet med kompostgaller och gå ut korta stunder. Då lämnade jag honom med en fylld kong och leksaker framme, trött och rastad och alltid med samma musikspellista på. Har alltid använt kamera så jag ser och hör honom och det var inga problem. Handlade då i början om enstaka minuter som jobbades upp till 15-20 min på några veckor. Men sen plötsligt funkade det inte längre, han började strunta i kongen och vandrade runt, kunde inte lägga sig och slappna av och pep. Det blev värre för varje gång, trots att jag minskade tiden till 5-7 min, och när han började yla nästan non-stop vände jag mig till bla min uppfödare och andra bekanta med samma ras.
Samtliga rekommenderade att börja burträna honom. Är väl medveten om att det inte är lagligt och tanken är ju inte att han ska ha den hela tiden, men i hans fall tror jag att det är rätt väg att gå nu när vi tränar. Hur som helst, började helt om ensamhetsträningen med buren. Att han ska vara trygg i buren när han ser mig > lugn när jag är i ett annat rum korta stunder > annat rum längre stunder > gå ut ur lägenheten korta stunder osv. Har buren förtäckt så han inte ser mig, upplever att han bara ligger och tittar efter mig och stressar upp sig om jag inte gör det.

Hur som helst, jobbade oss upp till 30 min ensam där han visserligen inte sov hela tiden men ändå var på god väg att bli avslappnad större delen av tiden. Vid det här laget har jag alltså tränat i stort sett varje dag sedan har var 10 veckor. Men så för nån vecka sen så funkar inte detta heller. Det är lite från gång till gång om det bara är lite pip med 5 minuters mellanrum eller om det är yl/skäll med några minuters mellanrum. Började direkt att använda adaptil som jag sprayar i buren lagom tills att han ska tränas. Har också provat med typ "isglassar" som tar längre tid för honom att äta upp men så fort de tar slut börjar gnället. Känner inte att det gör nån skillnad om han är trött eller inte, adaptil eller inte, musik på eller inte. Han får tid till att varva ner och slappna av innan jag går också. Vad sjutton gör jag för fel? Har ni några tips eller känner igen er?

Har också fått tipsen Thundershirt eller Zylkene som jag inte provat ännu. Han är avslappnad här hemma annars, och när jag kommer hem tystnar han direkt och somnar. Skället och ylet är av samma karaktär som när han blir frustrerad/taggad och tex måste vänta på att få börja söka eller vänta på att få börja leka med sin bästa hundkompis. Känns inte som ångest utan mer som att han högljutt protesterar mot att jag "glömt" honom, men känslan hos honom är ju inte go oavsett Varvar också fortfarande med att han bara ska vara ensam i ett rum vilket är fortsatt noll problem.

Jag är ingen hundtränare utan svarar bara utifrån egen erfarenhet. Jag tycker det låter alldeles för tidigt att träna en 10 veckors valp på att vara ensam. Den har lämnat tryggheten från mamma och syskon, är i en helt ny miljö och jag förstår om den blir jättestressad av att tvingas vara ensam.

Jag tror att du har lagt för mycket träning på att den skall vara ensam så det har blivit ett stort stressmoment som den förväntar dig skall hända varje dag. En hund har ingen tidsuppfattning på det sättet som du beskriver utan jag tror att för en trygg hund spelar det ingen roll ifall den är själv en minut eller femton men för en en stressad hund blir tom en minut övermäktig.

 

[Bulldoozer]

@animalasia jag säger tvärtom att mina valpar oftast ensamtränats från första veckan, man går till tvättstugan nån minut, man går på toa (vilket sker med stängd dörr och utan valp hos mig) man går och hämtar posten osv osv. Det har liksom bara blivit utan att man tänkt så mycket på det hos oss och då har man inte heller krånglat till det.
Jag har numera flera hundar så de har bra sällskap av varann, dessutom är oftast nån hemma men det händer att nån av hundarna lämnas hemma själv ibland ändå utan problem.

 

[animalasia]

@animalasia jag säger tvärtom att mina valpar oftast ensamtränats från första veckan, man går till tvättstugan nån minut, man går på toa (vilket sker med stängd dörr och utan valp hos mig) man går och hämtar posten osv osv. Det har liksom bara blivit utan att man tänkt så mycket på det hos oss och då har man inte heller krånglat till det.
Jag har numera flera hundar så de har bra sällskap av varann, dessutom är oftast nån hemma men det händer att nån av hundarna lämnas hemma själv ibland ändå utan problem.

Jag upplever stor skillnad i vad du beskriver, när ensamhetsträning blir en del i vardagen och att som i ts fall träna varje dag från valpen var 10 veckor. När valpen dessutom blir oroligare, anser jag att man har gått för fort fram.

Jag anser att en hunds förmåga att klara ensamhet är till stor del sammankopplad med mognad/utveckling, valpar är inte gjorda för att vara ensamma, en endaste liten stund.

 

[Nota]

Jag upplever stor skillnad i vad du beskriver, när ensamhetsträning blir en del i vardagen och att som i ts fall träna varje dag från valpen var 10 veckor. När valpen dessutom blir oroligare, anser jag att man har gått för fort fram.

Jag anser att en hunds förmåga att klara ensamhet är till stor del sammankopplad med mognad/utveckling, valpar är inte gjorda för att vara ensamma, en endaste liten stund.

Fast det är inte vuxna hundar heller om man ska se det så, det är flockdjur.
Jag lämnar mina valpar direkt jag har aldrig velat göra det till en träningsfråga utan det ska bara ingå i vardagen. Jag har aldrig förberett eller sagt något när jag går ut utan jag bara stänger dörren och går och kommer tillbaka likadant, inget hälsade och fjantade och beröm för valpen varit ensam.

 

[Lordofthestrings]

#2 Tack för dina tankar! Jag är säker på att han är tillräckligt stimulerad i vardagen, då vi tränar lydnad, spår och sök. Bara grunder och på en nivå lagom för en valp såklart, men understimulerad är han inte. Men som jag skrev så ser jag ingen tydlig röd tråd i om vi har varit ute och spårat innan eller om han har haft en av sina vilodagar. Han har köpts just för träning och tävling, men det får ju vara en balansgång också iom att han är liten ännu så det inte blir träning varje dag. Tanken har slagit mig att han kanske får för mycket stimulans och istället "är på tå", men jag tror ändå vi ligger på en rimlig nivå. Är säker på att han är en individ och ras för mig, allt annat flyter på riktigt fint och jag hoppas och tror att vi kan lösa det här tillsammans också Och jo, tänkte att listan kanske stressade honom också, därför har jag också satt på den utan att jag går hemifrån och bara haft den rullandes. Där ser jag ingen reaktion alls hos honom. Har också provat annan musik, poddar med bara prat och om ljudet kommer fån TVn eller min Google home som står längre bort. Och att bara ha det tyst, men då såg jag på honom att han lyssnade mer efter ljud utomhus.

#10 Vid 10 veckor var det alltså då jag började med "ensamhetsträning" som att han inte fick följa med in när jag duschade, fick vara i hallen när jag var i köket osv. Senare kom att stänga dörren till ett annat rum lite längre stunder och SEN kom gå ut och slänga sopor. Vi är oftast två här hemma så det har aldrig varit bråttom att lämna honom ensam. Även om det är en del av vardagen så blir det ju en utmaning och träning för valpen, i olika grad beroende på individ förstås. Har också ibland låtit det gå några dagar utan att han behöver vara ensam alls, men ser ingen skillnad där heller.

Kan tillägga att jag heller aldrig gjort nån grej av att jag kommer eller går. Inget hej eller hejdå:ande, inte att han ska rastas så fort jag kommer tillbaka och inte att musiken stängs av direkt osv. Igår hade vi 30 min av att han slickade ur sin och sen somnade, jätteskönt att se!

 

[animalasia]

Fast det är inte vuxna hundar heller om man ska se det så, det är flockdjur.
Jag lämnar mina valpar direkt jag har aldrig velat göra det till en träningsfråga utan det ska bara ingå i vardagen. Jag har aldrig förberett eller sagt något när jag går ut utan jag bara stänger dörren och går och kommer tillbaka likadant, inget hälsade och fjantade och beröm för valpen varit ensam.

Jag är jättetydlig med att signalera till mina hundar om det är aktuellt att de skall följa med. Eller rättare sagt, de läser av vilka kläder som vi tar på; stallkläder = inget kul, jag ( hund) går och lägger mig igen, jobbklädet =samma här, fritidskläder = kul, något på gång, kanske promenad, jaktkläder = jag håller stenkoll, jag ska med!

 

[_Taggis_]

Min hund har varit liknande men hon vande sig fort vid att vara i bur i bilen. Är han trygg i en sådan situation? Min är också en vallhundsras, en lancashire heeler. Vet ej vad du har, men vad jag hört under tidens gång är att min heeler inte är den enda med liknande bekymmer. Hur är din ras generellt?

Min hund är rätt trygg i sig själv. Jag upplevde tidigt att hennes skällande i första hand var protester för att hon ville följa med. Jag gick mkt kurser med henne under hennes första 1,5 år och jag hade såklart mkt samtal med hundpsykolog om hennes beteende. Därför vågade jag tänja på gränser, vänta ut henne osv. Eftersom hon i grunden var en trygg hund och att hennes beteende var mer missnöje än direkt separationsångest. Obs att jag inte skulle vågat laborera så mkt utan att ha stöd från tränaren.

Jag har inga konkreta råd men i mitt fall har min hund blivit bättre med tiden. Hon är 2 år nu och hon går bättre och bättre att lämna. Bäst går det på jobbet, där går hon ibland inte ens upp ur soffan om jag går ut men hon har även stunder då hon gapar av missnöje över att inte få följa med. Jag upplever hennes skällande direkt kopplat till hennes förväntningar. Om jag har tvättstugan tex är hon tyst och går att lämna långa stunder utan oljud. Om jag går ut med gå-ut-kläder blir hon jättesur och skäller högt i flera minuter. Är alltid tyst och lugn och ligger på mattan då jag kommer hem.

I sommar bodde jag en period i hus och då är det mkt lättare. Antagligen för att jag har mer is i magen själv, då inga grannar störs av hennes skällande. Jag har medvetet inte lämnat henne så mkt hemma då vi bor i lgh och jag vill inte störa grannarna. Jag tror att om jag bodde i hus skulle problemet snabbt gå över då jag inte själv stressar upp inför ev skällande, det ligger nog rätt mkt undermedvetet hos mig eftersom det är så stor skillnad på att lämna henne på jobbet/ i huset jämfört med hemma i lgh...
Trots att jag tränat enligt kosntens alla regler med tydliga beteendemönster för lämnande, lämna med kong, skärma av osv osv så har faktiskt det bästa mest varit att säga åt henne att "nu får du vara här" och sen gå gå ut som om inget speciellt vore med det. Varken mer eller mindre. Jag säger inte att det är därför det funkar för oss, men det har iaf inte hjälpt oss att ha ett tydligt system och göra det till en stor grej. Det är nog olika för alla.

 

[Tuggben]

Jag hade (har fortfarande till viss del) liknande problem. I februari flyttade en 6-månaders valp hem till mig och sambon. Valpen hade aldrig tidigare varit ensam och ganska omgående började han yla när han lämnades ensam. I början klarade han inte ens av att vi gick ut och slängde sopporna. Vi började träna på samma sätt som vi ensamtränat vår 3-åring men detta fungerade inte alls på valpen. Tog därför kontakt med uppfödare som gav oss rådet att göra på det sätt som du gjort ovan. Hennes råd var dock att inte träna för ofta utan några gånger i veckan och göra stegringen långsamt, precis som du gjort. Samt inte ha för stora krav och förväntningar på en valp och kommande unghund.

Kanske har du tränat lite väl för mycket och för ofta, så att hunden istället kopplar ihop träningen med obehag och därmed går upp i stress? Tror däremot att din första metod är helt rätt (inte buren). Hunden är dessutom bara 6-månader så mitt råd är att ta det lugnt, både med träningsfrekvensen och din förväntan. Ibland behöver man backa i sin träning, så blir det ibland. Det är inget att känna misslyckande över. Valp- och unghundstiden är en knepig period där hunden upptäcker världen, hormonerna sprutar, hjärnan utvecklas, hunden hamnar i spökåldern mm.

Så mitt råd till dig är främst - ta det lugnt, träna lagom och ha inte för höga förväntningar. Det handlar om att skapa en grundtrygghet och när den väl är befäst så vet hunden inte skillnaden på 15 minuter och 45 minuter.

 

[Lordofthestrings]

#9 Vi äger ingen egen bil för tillfället utan hyr några gånger i veckan när vi ska nånstans. Så nja han blir uppspelt/stressad av bilen eftersom han vet att vi ska nånstans. Många som jag pratat med som har rasen tycker att de är jobbiga att ensamhetsträna eftersom de alltid vill vara med där det händer saker. Den åsikten är även uppfödaren av och tryckte på att det är viktigt att inte börja för sent ensamhetsträning. Men å andra sidan vet jag också många som åtminstone i vuxen ålder inte har problem. I hans kull på sex valpar har det varit han och en bror som allmänt är högljudda när de är ensamma hemma. Resterande har inte brustit ut i sång på samma sätt.

Jag har precis som du tänkt i en längre tid att det handlar om protester och inte ångest i den bemärkelsen. Baserar det på hans agerande under tiden eftersom jag filmar honom och att han tystnar så fort han hör oss, samt att det är samma ljudande som när han väntar på att få söka etc. Han har aldrig visat ångest genom att att tugga eller riva på något. Jag ska titta extra efter om det är något litet som stressar upp honom, vet redan nu att han får förväntningar av att jag tar på mig byxor så det gör jag inte så han ser Sitter kvar från allt spring ut och in innan han var rumsren tror jag. Skönt att höra att det går bättre nu och tack för dina tankar!

 

[Lordofthestrings]

#10 Tack för din input! Jag funderade lite på det du skrev om att ifall det kan vara så att han kopplar ihop förtäckt bur med att han "inte får vara med" och blir frustrerad över det. Därför provade jag att byta från buren till att han får vara i sovrummet med stängd dörr. Och utan att jinxa det så var han MYCKET lugnare, sa inte ett ljud och tuggade på ben som han ignorerat i buren! Han verkar också där känna lite sällskap i katterna som tidigare inte var värda skiten under skorna när han var ensam Tror vi kan vara något på spåren. Vi ska åka bort några dagar snart så då pausar vi träningen, sen ska han få tid att landa ordentligt när vi är hemma igen innan vi ensamhetstränar.

 

[Blandrastik]

Jag tror absolut på fel spellista! Nä, jag skoja bara.
Tycker du har fått bra tips. En fråga bara, har det någonsin lönat sig att gnälla och pipa? Har ni släpp ut eller gett uppmärksamhet på något sätt när hunden har ljudat? Vallhundar lär sig, det är inte vi som lär ut. Och de är snabba att snappa, grymt snabba. Kan mycket väl vara så att gnällandet är inlärt. En tanke bara.

 

[russinbulle]

Jag har en gapig ras och jag ensamhetstränar alltid på samma sätt - det ska vara kul/trevlig att vara själv. Rutiner. Jag klär på mig ytterkläder, sätter på radion, och ger valpen/unghunden (även dom vuxna hundarna när dom är själva allihop) något gott - till valpar och unghundar något som räcker en stund, så dom har något mysigt lugnande att hålla på med

Jag har en oerhört verbal valp just nu, som gärna använder sin röst när hon vill något eller är missnöjd. Jag gör med henne som jag gör med alla valpar här när dom ska lära sig vara själva.
Hon får en Kong (just denna är en platt kong i form att ev gris med hålor i) fylld med halva sin frukost blandat med lite leverpastej - det ska vara extra gott när man är helt själv.
Hon reser sig gäspandes när vi kommer hem, för hon somnar när hon har ätit färdigt.

Så fundera ut något som är superdupergott och som kan ges i något som tar lite tid. Förr använde jag köttben, men bara till småvalpar som inte fått nya tänder än - efter det lämnas inga hundar med ben själva. Nu är Kongen enklare.
Ma kan göra ännu mer rutiner. Lägga fram en filt t ex som det goda läggs på och som används enbart när hunden ska vara själv. Ibland får man modifiera lite - en av dina gamla använda tröjor som trygghet osv. Radio har jag nyligen börjat med då ja inser det dränker ljud utifrån bra - jag bor väldigt lyhört, så det är toppen med musik

 

[Lordofthestrings]

#13 Han gillar inte Toto helt enkelt, hur svårt ska det vara att förstå!? Skämt åsido, jag har verkligen försökt ignorera honom när han gnäller. Men det kan mycket väl vara så att tyckte att det lönade sig nån gång och därför eskalerade. Han är ju väldigt snabblärd i allt, som du säger, på gott och ont.

#14 Han är allmänt gapig när han är väldigt frustrerad eller exalterad. Även om han sällan skäller i vardagen. Han har också fått det gälla skallets gåva, så det låter mer som att han skriker än något annat Jag började så som du beskriver med honom. Funderar på om han i början fick för mycket utrymme, inte kunde slappna av och sedan liksom aldrig kunde det riktigt även om jag begränsade mer. Åtminstone när det gäller vardagsrummet.

Sedan min förra post har jag nämligen låtit honom vara i sovrummet, och det är en helt annan hund jag lämnar där. Han har en fryst kong med skinkost och lite mat i, sin goa fäll och en leksak ifall begäret skulle falla in. Katterna har fått hålla honom sällskap där inne också. Och så har han hans musik såklart. Förutom när han råkade se mig genom fönstret, har han aldrig sagt ett pip där inne och är lugn på ett sätt som han inte ens kom i närheten av i vardagsrummet eller buren. Visst, det tar en stund innan han somnar och riktigt kommer till ro, men det är stora framsteg. Jag ska se om han inte kan slappna ännu om jag lägger fram någon tröja till honom, tack för det tipset! Idag kunde jag faktiskt få till mitt första gympass sedan han kom