Sånthär är väldigt komplicerat tycker jag. Försöker hästen, när den inte har nosgrimma på, att säga att den inte gillar bett alls? Och med nosgrimma har denne lärt sig att det inte är någon idé att försöka? Hur vet vi helt säkert att det inte handlar om inlärd hjälplöshet?
Vad händer om vi sätter på ett bettlöst alternativ istället? Är den lika orolig då?
Och, givetvis, har den gamla skador i munnen som kan ha satt sig psykiskt hos hästen?
Jag har själv haft en häst som var väldigt knepig. Han gick och högg så det ekade i ridhuset när vi var själva. Oavsett bett/nosgrimma/bettlöst. Vi hittade så småningom att han hade ett bettfel och troligen haft ont länge, och han slutade aldrig hugga ihop tänderna ens när jag hade ridit flera år bettlöst.
Jag tror inte heller på förbud riktigt. Men jag vill heller inte säga tvärsäkert att hästarna skulle vara tryggare med nosgrimma bara för att det är så det ser ut.