En påse skit

Alla människor har har 24 timmar per dygn och 168 timmar per vecka. Vissa människor kan använda dygnets timmar mer "effektivt" än andra. Så som samhället ser ut idag premieras dessa människor som klarar av att använda sin tid så effektivt som möjligt.

Sen finns den gruppen som jag tillhör, vi kämpar på med att upprätthålla en vardag med jobba och fritid. Hur mycket jag än kämpar på blir livet inte enklare. Tillslut kommer jag till en punkt där det inte går att prioritera bort eller effektivisera livet. Jag vill jobba för att kunna leva, inte leva för att jobba. Det är +40 år kvar tills det är dags pension, vilket just nu känns som en evighet.

Jag vill inte känna mig som en påse skit hela tiden. Men det har på något sätt blivit ett normaltillstånd. Jag är ständigt mentalt slutkörd, vilket är svårt att vila bort. Ibland undrar jag varför jag fortsätter att kämpa, när livet aldrig blir enklare.

 

[grodan21]

Men det finns ju mycket som räknas som styrketräning, du kan ju fråga sjukgymnast om övningar som kan vara lämpliga att göra hemma. Sen kan det ju vara lämpligt att införskaffa vikter eller liknande men det borde ju sjukgymnasten kunna ge råd om.

Gym passar mig mycket bättre än att träna hemma, plus att jag har gymkort låst i ytterligare ett år.

 

[grodan21]

hur länge har du varit trött ? Är alla dina värden kollade?

//Kroniskt trött men det har blivit bättre ju fler värden som vi kommer underfund med.

För något år sedan kollades alla värden som gick, vilka som är tagna de senaste gångerna vet jag inte. Sist var det ett värde som avvek något, så ska tillbaka och ta nya prover. Tydligen kan medicinen jag äter påverka det värdet.

Jag vet egentligen orsaken till tröttheten, men det är svårt att acceptera att det "alltid" kommer vara så här.

 

[Pudlan]

Alla människor har har 24 timmar per dygn och 168 timmar per vecka. Vissa människor kan använda dygnets timmar mer "effektivt" än andra. Så som samhället ser ut idag premieras dessa människor som klarar av att använda sin tid så effektivt som möjligt.

Sen finns den gruppen som jag tillhör, vi kämpar på med att upprätthålla en vardag med jobba och fritid. Hur mycket jag än kämpar på blir livet inte enklare. Tillslut kommer jag till en punkt där det inte går att prioritera bort eller effektivisera livet. Jag vill jobba för att kunna leva, inte leva för att jobba. Det är +40 år kvar tills det är dags pension, vilket just nu känns som en evighet.

Jag vill inte känna mig som en påse skit hela tiden. Men det har på något sätt blivit ett normaltillstånd. Jag är ständigt mentalt slutkörd, vilket är svårt att vila bort. Ibland undrar jag varför jag fortsätter att kämpa, när livet aldrig blir enklare.

Min tanke är vad tar musten ur dig? Jobb, hemma sysslor? Kanske försöka gå ner i atbetstid en period och se om det kan hjälpa ? Träningen kan vara otroligt seg o jobbig i början. Men väldigt gott när det ger resultat och det går lättare. Kan du få någon som hjälper dig att se till hästen någon dag i veckan? Så kan du gymma den dagen? Bara en fundering.

Jag har fått hjälp av min sjukgymnast med gummi bands övningar och en del övningar gar som jag hör i stallet, samt giogng några ggr i veckan för att få rensat hjärnan och får lite mer energi.
Hoppas du finner en väg som passar för dig.

 

[MiaMia]

Minns jag rätt så skrev du tidigare i en tråd om stökig miljö i delat arbetsrum.
Har något bättrats där? Kan läkare/Fk annars hjälpa dig att ligga på om anpassningar?

Det kan äta upp jättemycket av ens resurser med sådan extrabelastning om man redan innan har utmaningar med kognitiva funktioner. Även om det inte når upp till nivåer där man aktivt reagerar på det som medvetna störningar hela tiden.

 

[grodan21]

Minns jag rätt så skrev du tidigare i en tråd om stökig miljö i delat arbetsrum.
Har något bättrats där? Kan läkare/Fk annars hjälpa dig att ligga på om anpassningar?

Det kan äta upp jättemycket av ens resurser med sådan extrabelastning om man redan innan har utmaningar med kognitiva funktioner. Även om det inte når upp till nivåer där man aktivt reagerar på det som medvetna störningar hela tiden.

Har eget kontor sedan i våras. Frågan är hur mycket man kan anpassa ett kontorsjobb?

 

[Hyacinth]

Har eget kontor sedan i våras. Frågan är hur mycket man kan anpassa ett kontorsjobb?

Rätt mycket. Om arbetsgivaren vill.
Har inte du en diagnos av något slag också,, eller blandar jag ihop det?
Oavsett tycker jag man ska försöka vara snäll mot sig själv, good enough är bra.
Jag blir också trött av jobbet, men jag tycker det år roligt. Tycker du ditt jobb är kul?

 

[grodan21]

Rätt mycket. Om arbetsgivaren vill.
Har inte du en diagnos av något slag också,, eller blandar jag ihop det?
Oavsett tycker jag man ska försöka vara snäll mot sig själv, good enough är bra.
Jag blir också trött av jobbet, men jag tycker det år roligt. Tycker du ditt jobb är kul?

Du blandar inte ihop, jag har en diagnos.
Men frågan är vart man kan vända sig för att få hjälp med ider om hur det går att anpassa arbetsplatsen?
Jag tycker om att att jobba, men när hjärnan stänger av är det inte roligt att jobba.

 

[MiaMia]

Du blandar inte ihop, jag har en diagnos.
Men frågan är vart man kan vända sig för att få hjälp med ider om hur det går att anpassa arbetsplatsen?
Jag tycker om att att jobba, men när hjärnan stänger av är det inte roligt att jobba.

Arbetsterapeut med NPF-inriktning. De borde egentligen kunna ge dig råd om att fungera med vardagslivet hemma också. Men det varierar nog hur det går att få tillgång till beroende på var man bor (habiliteringen, psykiatrin eller i praktiken inte alls?)

 

[grodan21]

Arbetsterapeut med NPF-inriktning. De borde egentligen kunna ge dig råd om att fungera med vardagslivet hemma också. Men det varierar nog hur det går att få tillgång till beroende på var man bor (habiliteringen, psykiatrin eller i praktiken inte alls?)

Jag var tydligen för välfungerande för att få hjälp därifrån.

 

[MiaMia]

Jag var tydligen för välfungerande för att få hjälp därifrån.

Sjukskriven och kan inte jobba = för välfungerande?
Har inget bra att säga. Det är så trist att för många inte får hjälp som ibland kan göra stor skillnad.

 

[grodan21]

Sjukskriven och kan inte jobba = för välfungerande?
Har inget bra att säga. Det är så trist att för många inte får hjälp som ibland kan göra stor skillnad.

Detta var dock innan sjukskrivning. Sökte hjälp för att slippa bli sjukskriven. Men då jag har fixat grundskola, gymnasiet, universitetet och sedan fixa ett jobb var det inte något de kunde hjälpa mig med.

 

[MiaMia]

Detta var dock innan sjukskrivning. Sökte hjälp för att slippa bli sjukskriven. Men då jag har fixat grundskola, gymnasiet, universitetet och sedan fixa ett jobb var det inte något de kunde hjälpa mig med.

Kan vara väldig skillnad på att klara ett jobb och klara skolarbete.
Och att klara vardag i hemmet parallellt med det.
Beroende på vilken profil man har på sina svårigheter och hur de yttrar sig. Visst jag kan skriva en doktorsavhandling, men det är inte till hjälp när jag inte kan diska hemma

Om man hela tiden kompenserar en massa under lång tid och använder mer än 100% av sina resurser utan att tillgodose det extra stora behov man har av återhämtning så tappar man till slut kapaciteten att kunna kompensera så mycket.
Jag vill påstå att man kan bli utsliten av att långsiktigt överkompensera.
Det kanske är för att du har klarat dig själv innan som du behöver (mer) hjälp nu.

 

[Hyacinth]

Jag var tydligen för välfungerande för att få hjälp därifrån.

Jag hade pratat med företagshälsovården och Hr om det var jag, men jag har en stor arbetsplats.
Annars kontaktat min läkare och bett att få skriftligt vad jag behöver för att kunna be arbetsgivaren om hjälp.

 

[grodan21]

Kan vara väldig skillnad på att klara ett jobb och klara skolarbete.
Och att klara vardag i hemmet parallellt med det.
Beroende på vilken profil man har på sina svårigheter och hur de yttrar sig. Visst jag kan skriva en doktorsavhandling, men det är inte till hjälp när jag inte kan diska hemma

Om man hela tiden kompenserar en massa under lång tid och använder mer än 100% av sina resurser utan att tillgodose det extra stora behov man har av återhämtning så tappar man till slut kapaciteten att kunna kompensera så mycket.
Jag vill påstå att man kan bli utsliten av att långsiktigt överkompensera.
Det kanske är för att du har klarat dig själv innan som du behöver (mer) hjälp nu.

Jag sökte hjälp för att kunna få en balanserad vardag! Där jag inte riskerar att bli sjukskriven, men det är svårt, speciellt efter som kunskaperna om min diagnos är låg.

 

[grodan21]

Jag hade pratat med företagshälsovården och Hr om det var jag, men jag har en stor arbetsplats.
Annars kontaktat min läkare och bett att få skriftligt vad jag behöver för att kunna be arbetsgivaren om hjälp.

Får prata med chefen och se vad denne säger. Vi är inte många tjänstemän på min arbetsplats, men koncernen är stor.

Det ultimata för mig vore antagligen att sitta i ett rum utan glasväggar, för att slipa se springet i korridoren plus få lugn och ro på rasterna.

 

[Hyacinth]

Får prata med chefen och se vad denne säger. Vi är inte många tjänstemän på min arbetsplats, men koncernen är stor.

Det ultimata för mig vore antagligen att sitta i ett rum utan glasväggar, för att slipa se springet i korridoren plus få lugn och ro på rasterna.

Ett par gardiner kan ju inte vara svårt att fixa.

 

[Raderad medlem 6459]

Det ultimata för mig vore antagligen att sitta i ett rum utan glasväggar, för att slipa se springet i korridoren plus få lugn och ro på rasterna.

Jag bad om (och fick) tunna gardiner som fortfarande släpper in ljus men som blockerar mycket av det som pågår utanför i korridoren. Har gjort stor skillnad för mig .

 

[grodan21]

Jag bad om (och fick) tunna gardiner som fortfarande släpper in ljus men som blockerar mycket av det som pågår utanför i korridoren. Har gjort stor skillnad för mig .

Har du fönster i ditt kontor? Jag har inget fönster, så är rädd att det blir som att sitta i en bunker

 

[Raderad medlem 6459]

Har du fönster i ditt kontor? Jag har inget fönster, så är rädd att det blir som att sitta i en bunker

Ja, jag har stora fönster utåt.

Mina gardiner ser man dock igenom, de dämpar lite bara men stänger inte ute allt.