T
Tippan
Jag har två hundar som är olika som natt och dag. Vissa dagar är det tungt att ha en hund som inte är riktigt som andra. Periodvis så har jag varit nära att ge upp. Periodvis så har jag trott att det alltid är så att vara hundägare. Jag har när hon var ung slitit dag och natt och många tårar har fallit. Ibland är jag riktigt stolt över vad jag åstadkommit och jag grät första gången vi startade på lydnadsprov för jag trodde aldrig att vi skulle komma så långt. Efter det har det lossnat en hel del och hon är nu en rolig tränings- och tävlingskamrat, även om man alltid får ligga ett steg före.
Vaknar på morgonen. S sprätter upp och kör upp ett gossedjur i ansiktet på mig. Jag har varit tvungen att rulla ut mattan nedaför sängen eftersom att hon går så mycket runt runt och jag tror att grannen under ska klaga snart. L vill hoppa upp i sängen och står bara still och väntar. Hoppar upp, rullar ihop sig och lägger sig med en suck. S trampar runt runt, frustar och visar upp sitt gossedjur.
Jag går upp. Duschar. Ut från badrummet. S sprätter upp igen och börjar cirkla runt runt med gossedjuret samtidigt som hon viftar på svansen så att hon håller på att gå av på mitten. L sträcker på sig, kommer fram med bakåstrukna öron och slickar lite i luften. *gomorron matte*
Hundarna får mat. Jag fikar. S är klar på 20 sek. Hon tar upp gossedjuret och kommer fram till mig och ska tacka för maten, viftar på svansen så att hon nästan går av på mitten. Jag äter vidare. L är klar, kommer fram till mig, viftar lite på svansen och slickar lite i luften och vill ha en klapp *tack för maten*
Sen tog jag först ut L. Hon kissade snabbt utanför huset och sen gick vi till bankomaten. Det står en kille och plockar skräp precis brevid oss när jag ska plocka ut pengar. Men hon bryr sig inte om honom ett dugg. Jag är glad att hon blivit så lugn mot folk. För ett par månader/veckor sedan så hoppade hon 1 m upp i luften mot alla människor
Sen går vi vidare, hon bajjar hon vi går in. Inget annat hände.
Släpper in henne och S får komma ut. S rusar ut i trappuppgången och jag smackar lite med läpparna för att hon ska komma tillbaka. Hon tvärtnitar så att hon glider 50 cm och så ser hon ut som Bambi på hal is när hon ska komma tillbaka till mig. Kopplar henne utifall att vi träffar nån i trappan. Går ut.
Runt hörnet kommer det en cyklist som hon inte tittar på. Efter nån meter så ligger det ett vitt papper. Det är läskigt så svansen står rätt upp och hon reser ragg. När vi kommer närmare pappret så ser hon vad det är och så struntar hon i det.
När vi går ut från gården så är det runt ett hus och vi möter hastigt en människa runt hörnet. Hon reser svansen och spänner ögonen i henne utan att göra tempoväxling men tycker väl att hon ser snäll ut så hon sänker svansen och går vidare som att inget har hänt.
I backen upp mot skogen så möter vi två cyklister. Efter mötet med inlinesåkaren igår så blir hon rätt så upprörd när hon ser dessa. De kommer rätt emot oss så hon ser inte riktigt om det är cykel eller inlines. Nu blir jag förbannad på henne och ber henne att skärpa sig och lägga av och det säger jag åt henne med låg röst. Då lägger hon av och raggen går ned.
Jag släpper henne i skogen, men efter mötet med cyklisterna som hon trodde var nått annat så kan hon inte bajsa. Jag får säga åt henne tre gånger och köra ut henne i riset för att hon ska klara av att bajsa. Hon bara nosar som hon ofta gör efter att hon varit lite "upprörd". Men hon bajsar till slut efter att ha trampar runt på fyra olika ställen.
Vi går ut mot vägen och jag kopplar henne vid vägen utifall att det kommer några andra åkare. Man vet aldrig trots att det är tidig timme... Så går vi hem och möter en del folk som hon inte bryr sig om. Väl hemma konstaterar jag att det är en helt vanlig promenad med henne
Jag åker iväg till vårdcentralen. Husse ligger hemma sjuk. L går och lägger sig i hallen. S kan inte slapna av. Vandrar runt runt med gossedjuret och trycker upp det i ansiktet på honom gång på gång samtidigt som hon gnäller.
Jag kommer hem efter ca 1 h. S bli superglad, kastar sig efter den stora fällen som är 1*1 m och börjar bära runt på den. Inte fällen säger jag och lägger tillbaka den. Då tar hon nästa fäll som ligger på andra bädde. Suck inte fällen tänker jag och lägger tillbaka den. Då ser hon äntligen gossedjuret och rusar och hämtar det. Går med det runt runt runt runt samtidigt som hon viftar på svansen så att hon nästan går av. L står snett bakom mig och viftar på svansen och vill ha en liten klapp. Jag pussar på henne och är så glad att hon tar det lugnt och gossar lite. S har vi det här laget lugnat sig så pass så att jag kan lugnt kan stryka henne på halsen. Hon låter *hrf hrf hrf* när hon andas in eftersom att hon är så stolt och uppspelt över vad hon bär och visar för mig.
Jag kommer in. Båda hundarna lägger sig *pang* och nu ligger de nog bara och sover till 12 skulle jag tro. De är programerade att vi inte gör något mellan morgonprom och lunch
*pust*
Jag har gjort MT på henne för att få lite hjälp på vägen, och där i ligger väl svaren också. Jag har också bra koll på hennes hel- och halvsyskon eftersom att mycket har varit så jobbigt. Jag har hitills inte träffat nån som inte haft mer eller mindre problem med sin hund efter samma tik. Det finns de som är "bättre" och "sämre", men alla har sååå mycket gemensamt i sitt beteende, så det kan bara inte vara en slump. Många är heller inte föstagångshundägare utan har fört fram hundar med framgång på jaktprov och så.
Hade jag vetat mer när jag fick henne så hade jag kunnat göra andra saker annorlunda. Men det är lätt att vara efterklok. Jag har heller inte träffat på någon som kunnat ge mig hjälp eftersom att ingen förstått problemet. Hon har bra allmänlydnad och är väldigt lättsam så länget inget upprör henne. Hon är klok och har lätt för att lära sig. Älskar att arbeta och det finns inget slut eller botten. Har aldrig sett henne trött.
Vad som gör henne upprörd är olika från dag till dag. Ibland kan det vara nån som tittar i ett skyltfönster eller en affisch som fladdar från en vägg. Andra dagar så går hon bara och viftar på svansen och är allmänt cool vad som än händer. Å det vet man inte innan...
Nu ska jag dricka lite kaffe och fika. Måste ta igen mig efter det längsta jag skrivit på Buke ever!! Sen ska jag ta ut S och träna lydnad en timma eller så. Hon behöver verkligen en genomkörare så att hon slipper tänka på så mycket annat.
Vaknar på morgonen. S sprätter upp och kör upp ett gossedjur i ansiktet på mig. Jag har varit tvungen att rulla ut mattan nedaför sängen eftersom att hon går så mycket runt runt och jag tror att grannen under ska klaga snart. L vill hoppa upp i sängen och står bara still och väntar. Hoppar upp, rullar ihop sig och lägger sig med en suck. S trampar runt runt, frustar och visar upp sitt gossedjur.
Jag går upp. Duschar. Ut från badrummet. S sprätter upp igen och börjar cirkla runt runt med gossedjuret samtidigt som hon viftar på svansen så att hon håller på att gå av på mitten. L sträcker på sig, kommer fram med bakåstrukna öron och slickar lite i luften. *gomorron matte*
Hundarna får mat. Jag fikar. S är klar på 20 sek. Hon tar upp gossedjuret och kommer fram till mig och ska tacka för maten, viftar på svansen så att hon nästan går av på mitten. Jag äter vidare. L är klar, kommer fram till mig, viftar lite på svansen och slickar lite i luften och vill ha en klapp *tack för maten*
Sen tog jag först ut L. Hon kissade snabbt utanför huset och sen gick vi till bankomaten. Det står en kille och plockar skräp precis brevid oss när jag ska plocka ut pengar. Men hon bryr sig inte om honom ett dugg. Jag är glad att hon blivit så lugn mot folk. För ett par månader/veckor sedan så hoppade hon 1 m upp i luften mot alla människor
Sen går vi vidare, hon bajjar hon vi går in. Inget annat hände.Släpper in henne och S får komma ut. S rusar ut i trappuppgången och jag smackar lite med läpparna för att hon ska komma tillbaka. Hon tvärtnitar så att hon glider 50 cm och så ser hon ut som Bambi på hal is när hon ska komma tillbaka till mig. Kopplar henne utifall att vi träffar nån i trappan. Går ut.
Runt hörnet kommer det en cyklist som hon inte tittar på. Efter nån meter så ligger det ett vitt papper. Det är läskigt så svansen står rätt upp och hon reser ragg. När vi kommer närmare pappret så ser hon vad det är och så struntar hon i det.
När vi går ut från gården så är det runt ett hus och vi möter hastigt en människa runt hörnet. Hon reser svansen och spänner ögonen i henne utan att göra tempoväxling men tycker väl att hon ser snäll ut så hon sänker svansen och går vidare som att inget har hänt.
I backen upp mot skogen så möter vi två cyklister. Efter mötet med inlinesåkaren igår så blir hon rätt så upprörd när hon ser dessa. De kommer rätt emot oss så hon ser inte riktigt om det är cykel eller inlines. Nu blir jag förbannad på henne och ber henne att skärpa sig och lägga av och det säger jag åt henne med låg röst. Då lägger hon av och raggen går ned.
Jag släpper henne i skogen, men efter mötet med cyklisterna som hon trodde var nått annat så kan hon inte bajsa. Jag får säga åt henne tre gånger och köra ut henne i riset för att hon ska klara av att bajsa. Hon bara nosar som hon ofta gör efter att hon varit lite "upprörd". Men hon bajsar till slut efter att ha trampar runt på fyra olika ställen.
Vi går ut mot vägen och jag kopplar henne vid vägen utifall att det kommer några andra åkare. Man vet aldrig trots att det är tidig timme... Så går vi hem och möter en del folk som hon inte bryr sig om. Väl hemma konstaterar jag att det är en helt vanlig promenad med henne
Jag åker iväg till vårdcentralen. Husse ligger hemma sjuk. L går och lägger sig i hallen. S kan inte slapna av. Vandrar runt runt med gossedjuret och trycker upp det i ansiktet på honom gång på gång samtidigt som hon gnäller.
Jag kommer hem efter ca 1 h. S bli superglad, kastar sig efter den stora fällen som är 1*1 m och börjar bära runt på den. Inte fällen säger jag och lägger tillbaka den. Då tar hon nästa fäll som ligger på andra bädde. Suck inte fällen tänker jag och lägger tillbaka den. Då ser hon äntligen gossedjuret och rusar och hämtar det. Går med det runt runt runt runt samtidigt som hon viftar på svansen så att hon nästan går av. L står snett bakom mig och viftar på svansen och vill ha en liten klapp. Jag pussar på henne och är så glad att hon tar det lugnt och gossar lite. S har vi det här laget lugnat sig så pass så att jag kan lugnt kan stryka henne på halsen. Hon låter *hrf hrf hrf* när hon andas in eftersom att hon är så stolt och uppspelt över vad hon bär och visar för mig.
Jag kommer in. Båda hundarna lägger sig *pang* och nu ligger de nog bara och sover till 12 skulle jag tro. De är programerade att vi inte gör något mellan morgonprom och lunch
*pust*
Jag har gjort MT på henne för att få lite hjälp på vägen, och där i ligger väl svaren också. Jag har också bra koll på hennes hel- och halvsyskon eftersom att mycket har varit så jobbigt. Jag har hitills inte träffat nån som inte haft mer eller mindre problem med sin hund efter samma tik. Det finns de som är "bättre" och "sämre", men alla har sååå mycket gemensamt i sitt beteende, så det kan bara inte vara en slump. Många är heller inte föstagångshundägare utan har fört fram hundar med framgång på jaktprov och så.
Hade jag vetat mer när jag fick henne så hade jag kunnat göra andra saker annorlunda. Men det är lätt att vara efterklok. Jag har heller inte träffat på någon som kunnat ge mig hjälp eftersom att ingen förstått problemet. Hon har bra allmänlydnad och är väldigt lättsam så länget inget upprör henne. Hon är klok och har lätt för att lära sig. Älskar att arbeta och det finns inget slut eller botten. Har aldrig sett henne trött.
Vad som gör henne upprörd är olika från dag till dag. Ibland kan det vara nån som tittar i ett skyltfönster eller en affisch som fladdar från en vägg. Andra dagar så går hon bara och viftar på svansen och är allmänt cool vad som än händer. Å det vet man inte innan...
Nu ska jag dricka lite kaffe och fika. Måste ta igen mig efter det längsta jag skrivit på Buke ever!!
Sen ska jag ta ut S och träna lydnad en timma eller så. Hon behöver verkligen en genomkörare så att hon slipper tänka på så mycket annat. 
till min fantastiska pappa som är den enda i min släkt som stöttat mig från dag med den här hunden. De andra tycker att jag skulle sålt henne på blocket för länge sedan... 
