ako
Trådstartare
Hej gänget!
Jag är förkyld och har för mkt tid och därför passar jag på att ställa en fråga /göra em tråd .
Som några vet så skaffade vi ju en lite äldre cockervalp i somras. Han mår fint, är numer rumsren och efter envis träning funkar det bra att lämna honom ensam en timme eller två (längre känns inte aktuellt och behövs inte heller). Tack för all pepp i somras när ensamhetsträningen gick trögt!
Vi har ju innan honom haft en springer och en cocker och de första fyra åren av den första cockerns liv hade vi två hundar. De trivdes bra i hop och hade ju sällskap av varandra men när springern dog (bara 9 år, av hjärtfel) skaffade vi aldrig någon mer hund, och Tassa (som gamla cockern hette) var aldrig egentligen jätteintresserad av lek eller umgänge med andra hundar även om hon alltid var snäll mot dem.
Lurvas däremot älskar kompisar! Han leker emellanåt med en annan hund på mitt jobb och har också en återkommande lekkompis på promenaden. Ibland tänker jag att vi kanske skulle skaffa en till (i så fall tveklöst cocker) om ett år eller så (vill i så fall att Lurvas är ordentligt vuxen först men å andra sidan fortfarande ung) så att han fick en vän. Fördel med två hundar är ju att de har varandra och om man någongång vill lämna på pensionat e d (typ 1 -2 gånger om året…) så har de varandra.
Nackdel är att det förstås tar mer tid, även om det är rolig tid, och att det nog är svårare med ”vanlig” hundvakt till två, samt att man måste skaffa en gigantisk bilbur som gör att ingen annan packning får plats .
Så vad säger ni? Tankar, input mm?
Vad jag har förstått brukar inte cockers ha problem med könsbunden ilska så jag tänker nog en hane till i så fall, för enkelhetens skull. Lurvas är visserligen krypt och ska ju någon gång ta bort i alla fall den testikel som inte kommit ner, men A-planen är inte att kastrera honom utan att den andra får vara kvar.
Eller så kanske han har ett precis lika bra liv som ensamhund men med kompislek några ggr i veckan…
Jag är förkyld och har för mkt tid och därför passar jag på att ställa en fråga /göra em tråd .
Som några vet så skaffade vi ju en lite äldre cockervalp i somras. Han mår fint, är numer rumsren och efter envis träning funkar det bra att lämna honom ensam en timme eller två (längre känns inte aktuellt och behövs inte heller). Tack för all pepp i somras när ensamhetsträningen gick trögt!
Vi har ju innan honom haft en springer och en cocker och de första fyra åren av den första cockerns liv hade vi två hundar. De trivdes bra i hop och hade ju sällskap av varandra men när springern dog (bara 9 år, av hjärtfel) skaffade vi aldrig någon mer hund, och Tassa (som gamla cockern hette) var aldrig egentligen jätteintresserad av lek eller umgänge med andra hundar även om hon alltid var snäll mot dem.
Lurvas däremot älskar kompisar! Han leker emellanåt med en annan hund på mitt jobb och har också en återkommande lekkompis på promenaden. Ibland tänker jag att vi kanske skulle skaffa en till (i så fall tveklöst cocker) om ett år eller så (vill i så fall att Lurvas är ordentligt vuxen först men å andra sidan fortfarande ung) så att han fick en vän. Fördel med två hundar är ju att de har varandra och om man någongång vill lämna på pensionat e d (typ 1 -2 gånger om året…) så har de varandra.
Nackdel är att det förstås tar mer tid, även om det är rolig tid, och att det nog är svårare med ”vanlig” hundvakt till två, samt att man måste skaffa en gigantisk bilbur som gör att ingen annan packning får plats .
Så vad säger ni? Tankar, input mm?
Vad jag har förstått brukar inte cockers ha problem med könsbunden ilska så jag tänker nog en hane till i så fall, för enkelhetens skull. Lurvas är visserligen krypt och ska ju någon gång ta bort i alla fall den testikel som inte kommit ner, men A-planen är inte att kastrera honom utan att den andra får vara kvar.
Eller så kanske han har ett precis lika bra liv som ensamhund men med kompislek några ggr i veckan…