L
lilla_mamma
Tänk så här:
Utgångspunkten i all ridning och hästhantering är eftergiften. Eftergift innebär frånvaron av inverkan, alltså inget stöd på tygeln, ingen skänkel, stå still vid markarbete osv. Om man vill åstadkomma något är sekvensen följande:
1) eftergift (=normalläget)
2) inverkan (skänkel, smackning eller vad det nu kan vara)
3) reaktion
4) eftergift (=tillbaka till normalläget=belöning)
Sekvensen skall ALLTID vara EXAKT så, vad man än gör. Får man ingen reaktion får man förstärka inverkan tills man får det. Är man obönhörligt konsekvent med detta får man till slut en häst som kan ridas med blotta tanken.
Att ge en häst en morot gör hästen positivt inställd till arbetet och skapar en trevlig atmosfär, men det är ingen belöning, dvs det förstärker inte hästens tendens att svara på en inverkan på önskat sätt. Det är helt enkelt inte möjligt, eftersom det kommer alldeles för sent. Det finns bara en belöning, och det är eftergift.
Att befinna sig i eftergift är något man måste lära sig aktivt, det faller sig inte naturligt för de flesta människor. Vi är så himla inriktade på att vi alltid måste göra något, när det ofta är mycket mer effektivt att inte göra någonting alls.
Utgångspunkten i all ridning och hästhantering är eftergiften. Eftergift innebär frånvaron av inverkan, alltså inget stöd på tygeln, ingen skänkel, stå still vid markarbete osv. Om man vill åstadkomma något är sekvensen följande:
1) eftergift (=normalläget)
2) inverkan (skänkel, smackning eller vad det nu kan vara)
3) reaktion
4) eftergift (=tillbaka till normalläget=belöning)
Sekvensen skall ALLTID vara EXAKT så, vad man än gör. Får man ingen reaktion får man förstärka inverkan tills man får det. Är man obönhörligt konsekvent med detta får man till slut en häst som kan ridas med blotta tanken.
Att ge en häst en morot gör hästen positivt inställd till arbetet och skapar en trevlig atmosfär, men det är ingen belöning, dvs det förstärker inte hästens tendens att svara på en inverkan på önskat sätt. Det är helt enkelt inte möjligt, eftersom det kommer alldeles för sent. Det finns bara en belöning, och det är eftergift.
Att befinna sig i eftergift är något man måste lära sig aktivt, det faller sig inte naturligt för de flesta människor. Vi är så himla inriktade på att vi alltid måste göra något, när det ofta är mycket mer effektivt att inte göra någonting alls.