Efter år av kamp

[Sar]

Sv: Efter år av kamp

Men så roligt att höra! Grattis!

 

[Inte_Ung]

Sv: Efter år av kamp

Grattis vad roligt.
Jag skall hålla en tumme för er.

 

[Inte_Ung]

Sv: Efter år av kamp

Detta fascinerar mig varje gang det hander
VARFOR har folk behovet av att framhava sin egen fertilitet till de som har kampat
Det ar ett ytterst vanligt fenomen och jag fattar fortfarande inte varfor...

Och det faschinerar mig att de som har fått kämpa på olika vis alltid och för resten av sina liv är alldeles överkänsliga mot allt sådant.

Kan man inte bara vara glad för det som man har i stället?
Klart är klart och över är över.

 

[vindvissla]

Sv: Efter år av kamp

Varför vi har behov att framhäva vår fertilitet? Tja antagligen för att det aldrig varit ett problem för oss. Och just som Mitten säger så får vi tänka till lite extra och kanske skatta oss extra lyckliga för att just det är lätt för oss. Om det är upsetting så ber jag om ursäkt, hade jag misstänkt det hade jag aldrig sagt nåt.

 

[Mitten]

Sv: Efter år av kamp

Och det faschinerar mig att de som har fått kämpa på olika vis alltid och för resten av sina liv är alldeles överkänsliga mot allt sådant.

Kan man inte bara vara glad för det som man har i stället?
Klart är klart och över är över.

Man skall inte underskatta sorgen i att ha problem med fertiliteten och hur det påverkar ens väsen. Man känner sig väldigt värdelös och 'okvinnlig'. Så det sitter nog alltid i, logiskt eller inte! Och TACKSAM för den bebis man ev har är man ju självklart!! Däremot kanske känslig för att folk tar det för självlart att få barn.
Men även om man reagerar får man ibland tänka ett varv till, se mitt förra inlägg.

 

[Inte_Ung]

Sv: Efter år av kamp

Däremot kanske känslig för att folk tar det för självlart att få barn.

Men just här så var det ju en kommentar om att det var en lärdom att så inte är fallet.
Inlägget handlade om att få förståelse för att andra kan ha det på ett annat vis.

Det måste ju finnas gränser på hur mycket man skall gräva ned sig i ett problem som är löst.
Det blir en massa offermentalitet på något som är över och förbi.

Jag kan dra ett exempel på någonting helt annat.
Jag hade jättesvårt att ta MC-körkort då jag hade haft en virus bl.a. på balansnerven.
Jag körde upp 5 gånger innan jag lyckades.
Skall jag då för evigt bli stött när andra berättar att de klarade utav det på första försöket?
Vi fick ju alla våra körkort.

 

[Mitten]

Sv: Efter år av kamp

Om du läste mitt förrförra inlägg så tycker jag i det här fallet precis som du.
Att meningen var att ta lärdom och reflektera. Det skrev jag ju.

Men jag förklarade bara att det ÄR för evigt känsligt med fertiliteten. Logiskt eller inte, så ÄR det så! Men att man kan ju välja att reagera på det eller inte. Att jämföra att få sitt efterlängtade BARN med att ta MCkort är ju faktiskt ganska larvigt tycker jag ... att ha svårt att få barn innebär en sorg som man bär med sig för alltid. Om du inte skulle fått ditt MCkort, påstår du att du skulle lida lika mycket som den som aldrig lyckades få barn? Det är helt olika nivåer på svårigheter.

 

[Inte_Ung]

Sv: Efter år av kamp

Om du inte skulle fått ditt MCkort, påstår du att du skulle lida lika mycket som den som aldrig lyckades få barn?

Du missade en sak i min berättelse.
Och det var varför det var svårt.

Att förlora sitt balans-sinne och att för livet bli handikappad av det skulle också vara en stor sorg.
Jag kunde gå på lina innan infektionen.
Det har jag inte kunnat efteråt.

Jag jämför kroppsliga tillkortakommanden med varandra.
I fall där man ändå till slut uppnåt sitt mål.

 

[Sar]

Sv: Efter år av kamp

Jag tycker nog att det är både okänsligt och onödigt att ta upp att man själv klarade mc-kort på första försöket när någon berättar om hur svårt de själva har. Att ta upp sin egen strålande fertilitet när någon annan berättar att de kämpat oerhört är rött kort direkt.

Det finns helt enkelt ingen som helst anledning att göra det. Att tala om svårigheter med fertiliteten är oftast ytterst känsligt och personligt (på ett helt annat plan än mc-kort) och det är antagligen ett problem som inneburit stor sorg. Då känns det väldigt underligt att man har har behovet att berätta om sin egen strålande fertilitet, det tillför verkligen ingenting, snarare tvärtom.

 

[Inte_Ung]

Sv: Efter år av kamp

Att tala om svårigheter med fertiliteten är oftast ytterst känsligt och personligt (på ett helt annat plan än mc-kort) .....

Missade du också den delen om viruset på balansnerven?
Att tala om en virus i hjärnan och en hjärnskada är också både mycket personligt och en stor sorg.
Infertilitetproblem är liksom inte det enda som kan vara personligt, känsligt eller ge sorg i en människas liv.

Även om vissa tycks tro det och vilja abbonera på känslan som mest synd om och som offer.
Jag förstår inte varför man skall sörja något som ju är ur världen?
Och det så till den milda grad att man omedelbart flyger på alla andra som inte är finkänsliga nog.

Kan man inte bara vara glad för sin egen skull att man lyckats och fått vad man vill ha?
Jag är jätteglad för alla som vill ha barn och som lyckats med att få barn.
Oavsett hur lång tid som det tagit.
Varför kan inte de som får barnen vara det?

 

[Rizto]

Sv: Efter år av kamp

Grattis till graviditeten! Snart börjar vi hoppas på lite magbilder!

 

[Golden_Heart]

Sv: Efter år av kamp

GRATTIS och Lycka till!
Håller tummarna för dig!

 

[Mitten]

Sv: Efter år av kamp

Jomen isåfall skulle jag kunna tänka mig en jämförelse, men inte med MCkortet?
Om du har fått en sjukdom och berättar om den, och det är känsligt för dig, kanske du inte uppskattar om jag börjar prata om hur PERFEKT mitt balanssinne är och att jag lever så onyttigt men ändå är jättefrisk JÄMT ... på något sätt är det inte relevant och får dig bara att känna dig ännu sämre, eller? Sen tycker jag iofs fortfarande att det är lite känsligare att inte kunna få barn, men jag är väl överkänslig kanske

Jag vill egentligen inget med diskussionen utan att säga att det ÄR känsligt oavsett logik och att jag tycker man kan respektera det från båda sidor - både inse själv att man är överkänslig och som utomstående kanske uppfatta om man sagt nåt känsligt och då kanske vara lite försiktigare.

Nu ska jag inte skriva mer om det, det är ju en grattistråd Förlåt, TS !! Och håll oss uppdaterade med bilder!

 

[Inte_Ung]

Sv: Efter år av kamp

Om du har fått en sjukdom och berättar om den, och det är känsligt för dig, kanske du inte uppskattar om jag börjar prata om hur PERFEKT mitt balanssinne är och att jag lever så onyttigt men ändå är jättefrisk JÄMT ... på något sätt är det inte relevant och får dig bara att känna dig ännu sämre, eller?

Nej jag skulle glädja mig med dig att i alla fall du slapp ha det som jag.
Jag vill nog helst höra att andra har det bättre om jag har det kasst.
Det anser jag dessutom vara att vara generös och inte visa avund.

Varför kan vi inte alla vara glada över vad andra har i en grattistråd?
Det var vad jag tyckte att Vindvissla var.
Men ändå så fick hon på taffsen.
Så trist!

 

[Mitten]

Sv: Efter år av kamp

Varför kan vi inte alla vara glada över vad andra har i en grattistråd?
Det var vad jag tyckte att Vindvissla var.
Men ändå så fick hon på taffsen.
Så trist!

Men inte av mig ju! Jag tycker OCKSÅ att det i det här fallet var en reflektion och en helt OK sådan. Det ENDA jag säger är att infertilitet är känsligt för de som råkar ut för det, och det håller i sig, oavsett om det är logiskt eller inte.

Jag har ju fått min bebis och lyckan är OÄNDLIG och jag tycker om att stötta andra som blir gravida, oavsett om de haft lätt eller svårt. Men en liten sorg kommer jag alltid bära med mig, jag är till exempel inte säker på att Elina kommer kunna få ett syskon sedan. Men jag glädjs makalöst för TS och för andra nygravida i min närhet!

 

[Bri]

Sv: Efter år av kamp

GRATTIS, vad härligt att läsa

 

[Lupino]

Sv: Efter år av kamp

Grattis!

Det är lätt att ta det för givet för oss som bara hade sex typ en gång ungefär runt ägglossningen och så blev vi gravida. Jag håller alla tummar och tår för att bebisen är så envis som den verkar och kommer ut hel och frisk om ett par månader!

Ja, det är lätt att ta för givet. Jag hade själv gjort det i din situation. Men efter att fått jobba en hel del på att bli gravid (jag blev gravid efter en spolning av äggledarna vilket gjordes efter ett års försök) så inser man att det inte är alla förunnat.
Man ska minnas att du kanske inte alls har lätt att bli gravid, det kanske slumpade sig så att ditt första ”försök” (?) var den gången din kropp släppte ett guldägg. Nästa försök kanske det dröjer innan guldägget kommer.
Man hör många historier om folk som haft svårt att få barn lyckas direkt när andra barnet ska till (t.ex bland oförklarligt barnlösa) , men det finns ju självklart de som lyckas snabbt på första men får vänta 3 år tills det lyckas på nästa… Eller om de som lyckas varje gång.

Summa summarum är barn en gåva som man inte ska ta för givet.

 

[Inte_Ung]

Sv: Efter år av kamp

Men inte av mig ju!

Det är sant.

Men jag glädjs makalöst för TS och för andra nygravida i min närhet!

Och just så skall det ju vara.
Eller hur?
Låt oss nu alla glädjas med Kattennizze och unna henne och alla andra att vara glada över sina barn och graviditeter!

 

[Sar]

Sv: Efter år av kamp

Missade du också den delen om viruset på balansnerven?

Nej, och det var anledningen till att jag inte började tala om min balans och hur många jag känner som klarade mc-kortet på första försöket. Av respekt helt enkelt....
Jag beklagar ditt virus och hoppas att balansen blir bättre eller att du i alla fall får lättare att leva med det.

 

[Mimsan]

Sv: Efter år av kamp

Det måste kännas alldeles fantastiskt. Grattis!