Duvor

[Scandi]

Fina Charmör:

 

[Scandi]

Och det bästa idag - älskade Kakan kom förbi!!! Här ser man hennes trådskadade fot rätt bra, fina rosa tår tycker jag och hon går bättre på den också.

 

[Scandi]

Hon är bara så himla, himla gullig! Borta så länge men ska ändå sitta såhär i knäet som om vi sågs igår:

 

[Scandi]

Den andra söta favoritdamen i "halta-tant-trion", Pinglan:

 

[Scandi]

Och den tredje, underbara Khali.
Hon fick sina frön tillslut!

 

[Scandi]

Det kom en ung duva med toffs!? Inte sett detta på vilda duvor innan!

 

[pepp]

Det kom en ung duva med toffs!? Inte sett detta på vilda duvor innan!
Visa bifogad fil 97412

Punkduva!

 

[Scandi]

Det är en väldigt orädd och arg ungdom det här, gulliga toffsen visade sig vara små djävulshorn!

I mitt huvud heter den redan Horn-Per. Vildvittran passar iofs också om det skulle vara en hona.

 

[Scandi]

Påminner lite om en Harpy Eagle!

 

[Scandi]

Att ge sig på och hota Charmör var en dum idé, speciellt när Charmör inte ens hade något emot att toffsungen delade på maten:

Men toffsungen var tvungen att väcka den sovande björnen och åkte av på två röda.

 

[Scandi]

Dumbebbe på time-out:

 

[Scandi]

Det kom även en ung duva med jättelurviga fötter. Den var lite blygare så det blev inte lika bra bilder men man ser iaf hur mycket fjädrar den har på fossingarna:

 

[Scandi]

Stilig grizzlekille:

 

[Scandi]

Finbebben är så söt:

 

[Scandi]

Vackra Noel har massa nya små fjädrar på gång i ansiktet:

 

[Scandi]

"Jag får också plats!"

 

[Scandi]

Persson och jag har tränat på att lyckas få i honom mer mat på olika sätt. För även om han kanske ser bred ut så är han ganska tunn. Livet är tufft för en halt duva.
Han är för långsam och obalanserad jämfört med de andra, så han blir bortknödd så fort och han kan inte bara sitta och vänta bakom mig och hoppas, speciellt inte när det blir vinter sen.

Han kan ju det här med att flyga till handen, men han tycker det är krångligt. Timingen måste vara perfekt, och även om han är jätteduktig på att vänta på att jag är beredd att ta emot honom på ett bra sätt är tillfällena för det få och han tycker det är obehagligt om jag stöttar upp honom för snabbt när han tappar balansen för att andra duvor knör sig in.

Kom på att jag kan hålla fram frö med ena handen och skopa honom bakifrån med andra - så att han hamnar med fötterna och rumpan i min hand och jag kan stödja honom med ett löst grepp om gumpen och snabbt få in honom i skydd mot kroppen så att han kan äta ifred utan att riskera balansen. Det har funkat väldigt bra faktiskt! Nu när jag sträcker mig mot honom och får ögonkontakt lyfter han till och med vingarna rätt upp, vilket gör att jag kan göra bakifrån-skopningen ännu lättare och han kan hjälpa sig själv med balansen bättre med vingarna utfällda. De lär sig saker helt otroligt snabbt!

 

[Scandi]

De lär sig dock saker man inte vill att de ska göra precis lika snabbt.

Ballerinan flyger ju direkt till mina axlarna när hon ser mig, hon får några välkomstfrön och sen sitter hon kvar där, vaktar axlarna från andra duvor och får lite frön då och då. So far, so good.

Men ibland känner hon sig bortglömd när hon sitter där och då har hon kommit på att om hon pickar mig på sidan av ansiktet så får hon uppmärksamhet igen och dum som jag är har jag ju gett henne frön då och förstärkt beteendet. Försöker lära henne av med det nu men det är lättare sagt än gjort!

Vaktande och pickande Ballerinaskrälle:

 

[Scandi]

Det här var något nytt:

Spoiler: Lite lagom äcklig duvrumpa

Blev väldigt förvånad när det kom en duva gåendes med ett ÄGG mellan benen!?

Ägget hade spruckit lite och kletat sig fast. Luktade inte mumma direkt men det var bara att plocka bort. Att tvätta rent duvan med bara vatten och servett var inte det lättaste däremot.

Själv dränkte jag mig i handsprit efteråt!

 

[Scandi]

Och till sist, en till bebbe med skadat ben så att den inte kunde gå.

Hela stjärten var bortryckt också men den kunde i alla fall flyga. Kajorna var dock väldigt intresserade och hade gjort processen kort med den vid första bästa tillfälle, men tji fick dom för den fick följa med mig istället. Bebbe var helt okej med att få god mat och lugn och ro. Behövde inte sätta något över vingarna på denna heller, så lugn och nöjd med att få godis och ligga bekvämt bara. Duvbebbar är verkligen det absolut charmigaste som finns.

Den är i tryggt förvar hos viltrehabiliterare nu och ska röntkas. Men leden var svullen och ifall det är ett brott där måste de tyvärr avliva den.

Förra bebben jag lämnade in visade sig ha ett brott i leden också så den fick tyvärr somna in. Det är så himla sorgligt men den behövde åtminstone inte spendera sin sista tid i livet med att ha ont, vara hungrig, rädd eller bli ihjälhackad. Klen tröst, men alltid något iaf.