Dricksvatten - värt sin vikt i guld

Ibland går det himla fort för mig att normalisera och finna mig i situationer…
Snart tre veckor sedan mitt vatten blev dåligt så fick jag nu möjlighet att åka till en vän i Stockholm för att tvätta kläder (jippiii!). Men jag märkte att jag redan har vant mig vid att man inte dricker vatten som kommer ur kranen.
Jag kände mig jätteskeptisk. “Vaddå, menar du att jag kan DRICKA vattnet som rinner ut när jag öppnar kranen?...”
När jag väl insåg att jo det kan man ju, så kände jag hur förvånat exalterad jag blev: “Jamen vilken grej - det här är ju jättesmidigt!!”
Som att det var någon ny innovation.

Hur i hela världen kan jag vänja om mig så på bara tre veckor?!?

Jag fick också låna vännens dusch för att tvätta håret, men det kändes nästan lite bökigt. Tydligen har jag även vant mig vid att tvätta håret i en hink (i kallt vatten som jag släpat hem från jobbet) - trots att det tog några gånger att få till snitsen med hink-hårtvätt. (jag har väldigt mycket hår och måste massera in vatten i håret för att det ska nå in till hårbotten, och det var lite klurigt att stoppa ner både huvud och händer i hinken samtidigt… )

Det är samma sak med toalett. Nu har jag bott ett drygt halvår i ett hus med torrdass med urinseparering, och för att inte fylla bajstunnan i onödan så kastar jag kiss-toapapper i en sophink brevid. Och jag märker att ibland när jag går på en WC så liksom stannar jag upp och måste tänka till flera gånger om det verkligen är OK att kasta pappret i toaletten eller ej…

Jag är faktiskt rätt nöjd med torrdasslösningen. Den funkar över förväntan (säger hon som tydligen kan vänja sig vid allt möjligt på bara nån vecka, ha ha). Åtminstone om man bor själv. Men det har alltid gjort ont i mig att använda en massa dricksvatten för att spola bort avföring. Eftersom det är urinseparering i mitt torrdass så häller jag en skvätt vatten i urinskålen efter besök för att det inte ska lukta. Men det är inte så mycket vatten, och under hela sommaren och en lång bit in på hösten har jag använt regnvatten att skölja med. Det har verkligen känts enormt tillfredsställande att kunna spola med bara några deciliter, och dessutom använda regnvatten till det!

Vatten har alltid varit väldigt viktigt och prioriterat för mig, och trots allt kan jag ändå inte låta bli att känna mig lite sur för att just vattnet skulle gå sönder - av allt som nu kan gå sönder när man har ett hus… Det är trots allt lite knöligt. Det mesta går ju att hitta rätt OK lösningar på, men att inte ha tillgång till rent vatten stökar verkligen till det. Och det känns väldigt grundläggande att behöva ha tillgång till dricksvatten. Nu kan jag hämta det från jobbet som tur är, men det är klart att det blir lite bök med att släpa en massa vattendunkar fram och tillbaks. Men hur löser man det här med att tvätta kläder? Jag hade samma problem när jag var tillfälligt bostadslös och bodde i husvagn - var i hela världen kan man tvätta kläder (underkläder) om man inte har en tvättmaskin?

Jag har hört talas om tex Tectake-varianten av tvättmaskin som en del offgridare använder, men de är rätt dyra tycker jag och jag är fundersam över hur rent det verkligen blir… Men ska jag behöva åka fram och tillbaks till Stockholm varje gång jag behöver tvätta kläder så blir det kanske mer ekonomiskt att köpa en sån trots allt… För någon lösning på vattenproblemet synes inte än, även om jag jobbar på det.

Kommer att tänka på den här reklamfilmen...

 

[Albatross]

Jag har många gånger tänkt att det är lite synd att det inte finns några offentliga tvättomater i Sverige (av den typ som man kan se på amerikanska filmer ). Har tidigare bott under liknande förhållanden (med rinnande vatten som inte var drickbart men utan tvättmaskin) och möjligheten att tvätta var det som jag saknade mest.