Dilemma med döv hund

[Blandrastik]

Kamrat H skulle köpa sin första valp, det har dividerats i timmar om vilken ras och valet föll på en Cavallier. So far so good. Man hittade en uppfödare och bokade en tik i näst kull. Kullen föddes, man skickade foton över valpen, kamraten köpte korg och längtade tillsammans med barnen.

Bland annat så ringde kamraten och frågade hur länge det tog innan valpen lärde sig sitt namn, för just det gick lite trögt. Jag visade då henne en tyst modell av inkallning som efter lite övning gick som på räls. Hela familjen älskar det lilla djuret.
Nu ringde kamraten igår och bölade då det framkommit att vid tre månaders ålder visat sig att valpen är i princip döv.

Jag tycker det är märkligt att varken uppfödare eller veterinär har uppmärksammat detta. Hon fick frågan direkt av uppfödaren om hon ville lämna tillbaka hunden.

Hur skulle du har gjort/rådit kamraten?

 

[Vaccan]

Sv: Dilemma med döv hund

Det går att ha en döv hund, det kräver bara mer träning, omsorg och tillsyn. Frågan är väl om de är beredda att ställa upp såpass men har man blivit kär i sin hund brukar man vanligtvis vilja göra allt för den
De kanske skulle kunna ta kontakt med någon genom klubben eller nätet med döv hund och höra hur de arbetar med sin hund, och kanske få stöd i svårigheter som kanske uppstår.

Jag skulle råda dem att försöka ha kvar hunden om de vill, vill de inte är de bättre att den få vara hos någon (uppfödaren) som vill och orkar ta sig an hunden.

 

[TinyWiny]

Sv: Dilemma med döv hund

Det beror på vem det är.
Hade det varit jag som hade valpen hade jag inte velat höra talas om att lämna tillbaka, jag hade istället velat lära mej hur jag skulle hjälpa min hund på bästa sätt.

 

[Red_Chili]

Sv: Dilemma med döv hund

Finns det vilja, kunskap och möjlighet för att de ska kunna leva ett trevligt liv ihop med sin hund så finns det ju ingen anledning att lämna tillbaka den. Det känns som om det borde vara svårt att få det att fungera med en döv hund, samtidigt har min ena såpass selektiv hörsel att man nästan funderar på om hon är döv ibland men livet leker ändå
Det går ju att träna en hund med handtecken och i vardagssituationer som inte har med träning att göra känns det inte som om dövhet borde försvåra.

 

[Mia_R]

Sv: Dilemma med döv hund

Det är inte så väldigt konstigt som det låter(!), min bror hade en kull valpar för många år sedan där det visade sig att en valp var döv. Det var ingen som hade märkt det utan alla trodde först att han var lite långsam av sig eftersom han alltid var den som kom sist när det vankades mat mm, i övrigt betedde han sig som vilken valp som helst. Även här var det köparna som upptäckte att han var döv och han lämnades tillbaka, brorsan hade tänkt avliva men jag bönade för hans liv och han fick vara kvar.

Ludwig, efter en känd kompositör, levde och blev över 11 år innan grannens råttgift tog död på honom. Han kunde teckenspråk och var väldigt snäll och duktig. Lite lustigt var att när han inte ville lyda så tittade han alltid bort, vid ett tillfälle körde han huvudet under soffan för att "slippa" se och om jag tecknade framför nosen på honom och inte lät honom vrida bort huvudet så himlade han med ögonen istället. Såg han inte så kunde han ju inte lyda!

Ludde kunde apport, inkallning, sitt, ligg, gå fot, räcka tass mm.

 

[mirran]

Sv: Dilemma med döv hund

Det går nog bra med en döv cavalier, men man får se upp var man har hunden lös, man kan ju inte kalla in på vanligt sätt. Svår att stoppa om hunden inte tittar på ägaren liksom.
Uppfödaren ska absolut betala tillbaka en del av pengarna, dolt fel.
Här en blogg om Märta, fralla som uppptäcktes vara döv efter köpet. Det funkar bra efter vad man förstår. De har skaffat en fralla till nu för att underlätta för Märta.

 

[Blandrastik]

Sv: Dilemma med döv hund

Det var just det där med lös.

Plus att det är deras första hund, hade det varit "tant Asta" som bodde i skogen och som var hundvan så hade jag nog rådit att behålla. Men i det här fallet kommer ju även barnen att hålla på med hunden, typ leka med i trädgård och så. Då är det ju frågan om det funkar.

 

[Skogstrollet]

Sv: Dilemma med döv hund

Ganska ovanligt med dövhet hos cavalieren och nog inget man märker hos en enskild valp som uppfödare om man inte tänker på det.

Visst kräver det lite extra att ha en döv hund, men "tur i oturen" att det är en cavalier som ändå är en relativt enkelt hund. En bekant hade t.ex en rottiskorsning som var döv, han högg om man dök upp bakifrån snabbt...

Jag skulle råda din vän att ta kontakt med andra som har döv hund. Det omplacerades en döv jack russel vid namn Delta genom hittehund för några månader sedan, det finns mer att läsa om den på hittehund.nu. T.ex.

Barnen måste ju lära sig hur man umgås med hund i vilket fall, om det sker med kommandoord eller handtecken gör nog ingen skillnad. Precis som man lär barn att lämna hundar ifred som äter och sover så får man lära dem att inte smyga på hunden.

Jag ser ingen större anledning till att det inte skulle funka. Hundar läser av kroppsspråk och stämning så bra att de klarar sig utan hörsel ändå. Den tysta inkallningen gick ju bra?

Kan man sätta ett halsband med vibb på (om det finns någon mild variant) och lära in inkallningssignal på det?

 

[Jadzia]

Sv: Dilemma med döv hund

Jag hade lämnat tillbaka valpen och köpt en frisk, hörande hund istället. Det är också det råd jag skulle ge till en bekant.

 

[Gnist]

Sv: Dilemma med döv hund

Jag skulle inte behålla en döv hund och förmodligen inte köpt en ny från samma uppfödare heller, då dövhet hos en valp är något man bör upptäcka som uppfödare.

Skulle heller inte råda någon att behålla en sådan valp.

 

[Abova]

Sv: Dilemma med döv hund

Min springer spaniel var ju döv från ganska unga år, och visst funkar det att ha en döv hund. Han kunde alla kommandon på teckenspråk, det gällde bara att han tittade på en!

Men det är en del extrajobb med en döv hund särskilt om man som jag bor på gård och hunden är med lös hela tiden.
Man måste ha ögon i nacken för sånt som en hörande hund hade märkt själv ex bilar, min skräck var alltid att någon skulle köra på honom ex genom att backa över honom när han låg och sov på gårdsplanen.

Han var ju också väldigt beroende av att veta vart han hade mig och jag lämnade honom aldrig någonsin ensam då det gjorde honom orolig, särskilt efter att min andra hund togs bort.

Han mådde bra in i det sista och fick somna in av ålder här för en månad sedan, 13 år gammal.

Har man sin hund lite mer som de flesta verkar ha hund dvs i lägenhet/villa med styrda promenader märks nog inte dövheten av på samma sätt.

Frågan är väl också hur mycket de redan är fästa vid hunden, lämnas den tillbaka till uppfödaren innebär det troligtvis avlivning.

Personligen hade jag nog inte valt en döv valp men jag hade inte klarat att lämna tillbaka eller avliva en redan köpt hund som visade sig vara döv.

 

[Blandrastik]

Sv: Dilemma med döv hund

Naturligtvis har de haft hunden så länge att de blivit fästa vid den. De bor i typiskt "lugnt kvarter" plus att de har barn som umgås mycket med hunden. Så där finns ju också "backande bilar" och liknande problem.

Jag tänker också om ungarna kompisar kommer och hälsar på, så måste ju de veta att hunden är inget man kastar sig över om den sitter med ryggen mot och så. Och det kan man ju knappast garantera när det gäller barn. Då borde ju risken bli att du får en nervös hund.

Jag kände mig lite elak när jag tänkte lite som Gnist, både att uppfödaren eller vet. vid valpbes. borde ha märkt det. Plus att jag anser att hunden ska tillbaka.
Vi får väl se vad som händer. Tråkigt i alla fall.

 

[Gnist]

Sv: Dilemma med döv hund

Jag kände mig lite elak när jag tänkte lite som Gnist, både att uppfödaren eller vet. vid valpbes. borde ha märkt det. Plus att jag anser att hunden ska tillbaka.
Vi får väl se vad som händer. Tråkigt i alla fall.

Inte ett dugg elakt. Jag anser att man som uppfödare ska märka sådant som avviker från det normala och det får man ju säga att en döv valp gör.