det här med namn....

[Tokmaja]

Helt omöjligt ju!
Förra gången hade vi två killnamn och två tjejnamn, men det var bara ett tjejnamn som vi verkligen gillade, men vi fick ju en son.
Idag passar han jättebra i namnet vi tillslut valde, men vi hade lite "ångest" i början för just namnet.

Den här gången är det HELT omöjligt!
Blir lite avis på folk som har namnet klart redan när bebisen är i magen, nu vill jag ju hellst SE det jag ska namnge i o f men att ha några namn som man känner starkt för hade varit trevligt :smirk: .
Vi satt igår och kollade på "svenska namn" och visst, det fanns en hel drös med tjejnamn som vi gillade, men inte ett enda killnamn kunde vi komma överens om!
Jag gillar ett och maken ett annat, men de känns inte så rätt att någon av oss skulle "ta strid" för just det namnet och när den andra inte vill ha just det vill ju inte den andra ha det heller, vi ska ju vilja ha det bägge två.

Och så var jag hos min bm igår och hon frågade just om namn, och la till "ja det är ju ett viktigt val, något man ska ha hela livet". *suck* gjorde ju knappast saken lättare...

Har ni haft namnet/namnen klara för er?
Och om ni har haft ett "släktnamn" och ni tex har en son tidigare som har fått tex namnet Karl i andranamn, skulle ni då döpa son nr 2 till Karl också i andranamn om det som sagt gick i släkten?
vi har just den diskussionen, min man, min bror, min pappa och gubbens pappa heter alla ett visst namn (rolig slump ) fast våra pappor heter det i förstanamn och gubben och min bror i andranamn.
Därför fick ju vår son just det namnet i andranamn, men nu är frågan om vi får en son till, ska den då också heta det?
Hur hade ni gjort?

Många konstiga frågor :smirk: , men vi blir alldeles knollriga på det här med namn!

 

[MaLu]

Sv: det här med namn....

Det första kan jag tyvärr inte hjälpa dig med, det är väl bara att leta och leta tills ni hittar något ni tycker om.

Men det där med andranamnet tycker jag verkligen att ni ska döpa andra sonen till det också i andranamn (om det nu blir en son) Jag tycker att andranamn i sig är ganska onödiga. Jag har själv ett som inte har någon som helst koppling till någonting. Då är det ju roligare om det kommer från föräldrar/mor-farföräldrar så att det betyder ngt. Vet flera där syskon har samma andranamn pga någon i släkten heter det.

malu

 

[frukanon]

Sv: det här med namn....

För mig så har tilltalsnamnen varit klara redan innan de fötts. Och namnen har passat perfekt!
Sedan så har de också fått namn efter släktingar. Sonen har förutom tilltalsnamn också min pappas släktnamn och min sambos morfars förnamn. Döttrarna har sina egna namn och min mormors+ sambons mormors namn resp min mammas och sambons mammas förnamn.

Blev det rörigt hoppas du fattar iaf.

 

[ulda]

Sv: det här med namn....

Vi var helt säkra på att vi ville ha ett rejält, rätt vanligt svenskt namn. Absolut inga nypåhittade namn och inte för gubbiga/gummiga heller (som nu är moderna, jag vet...).

Flicknamnet Sara var helt klart. När jag vaknade upp ur narkosen och min man presenterade henne för mig som Sara kände jag mig dock lite snopen, för även om vi inte hade några alternativa namn kändes det lite som att jag velat känna efter om Sara verkligen var rätt. Men men...

Andranamnet blev Christina då det är släktnamn (bl a mitt andranamn).

Hade det blivit en pojke funderade vi på Marcus, Andreas, Jesper och Gustav men då hade vi inte bestämt oss förrän barnet skulle ha kommit ut. Fast Marcus var nog det vi var mest inne på, så det hade nog blivit det.

Om det hade blivit en pojke skulle han ha hetat Gunnar i andranamn då det är släktnamn på min mans sida (bl a heter min man det i andranamn). Ha ha, tur det inte blev en pojk...

Om vi (mot förmodan) skaffar fler barn skulle jag inte döpa ytterligare en dotter till Christina i andranamn men däremot skulle naturligtvis Gunnar fortfarande aktuellt.

 

[Yahoo]

Sv: det här med namn....

Det här hade vi också problem med under graviditeten. Ett tag verkade det helt omöjligt, inte ett enda namn vi var överens om. Men ett tag innan bf gjorde vi en lista med tänkbara kill- och tjejnamn. När vi sen åkte in på förlossningen hade vi långt ifrån bestämt oss.
När sen lill-killen låg på mitt bröst och barnmorskan frågade vad han skulle heta tittade jag och sambon på varandra och sa Melker.

Melker hade funnits med på våran lista, på slutet tror jag tom att det var vårt första val. Och visst är han en Melker. De andra namnen på listan passade inte alls på honom.

 

[oz_joj]

Sv: det här med namn....

KL

Vi hade hela tiden lättare att hitta pojknamn under graviditeten. Vår lista på tänkbara pojknamn var längre än den för flicknamn. Men vi kunde absolut inte bestämma oss för ett namn.

När vår son föddes fick han sen heta Alfred, ett namn som ej fanns på vår lista... Det kändes och känns rätt. Andranamn har vi inte bestämt än.

BTW, vår Alfred har namnsdag idag!

 

[cirkus]

Sv: det här med namn....

He he...jag har också ett barn med Kristina och ett med Gunnar som andranamn !

Jag tycker att om man har ett "stakt" skäktnamn som Tokmaja beskriver i första inlägget kan alla barn få det utan problem. Jag vet tom en familj där både pojkar och flickor heter släktnamnet - det är ett könsneutralt namn.

 

[Timsetim]

Sv: det här med namn....

Åh, namnval känns som ett helt företag! Vi vill inte döpa barnen redan i magen men har dock börjat spåna och tänka och är överrens om några pojknamn som vi gillar, men flicknamn har vi ett. Jag har kommit med ett par förslag som min sambo ratat direkt. Det är svårt och viktigt! Det enda vi är helt säkra på är att vi vill inte att de ska heta snarlika namn, så inga Anne och Anna tex osv.

Andranamn har vi inte ens funderat på än.

/Timsetim

 

[Zaria]

Sv: det här med namn....

Vi hade inget namn alls till Hampus,satt och kikade en del men hittade inget speciellt vi gillade,ALLA frågade ju hela tiden också vad han skulle heta (visste redan kön).
Så tänkte vi att vi kanske vet mer när bebisen kommit,men ingen av oss blev klokare för det,men det kändes riktigt jobbigt ett tag att inte ha nåt namn ens när han kommit ut ALLA frågade och tyckte det var skam att pojken inget hette ,så till sist sa min mamma att hon tyckte han skulle varit fin i ett namn som slutade på US...
Eftersom Hampes pappas ex son hette Linus så blev det Hampus efter att min mor tjatat så JAJA tyckte jag...
Men jag är fortfarande väldigt nöjd med namnet,och faktiskt ser han ut som en Hampus också

Andranamnet är Simon efter min lillebror som tyvärr inte lever idag så det kändes rätt,men om jag någon gång får en som till så vill jag inte att den skall heta Simon i andranamn också,däremot pappans 2 bröder och han är uppkallade efter sin far i andranamn alla 3 vilket jag personligen tycker är rätt trist.

Mvh Zaria

 

[Curly]

Sv: det här med namn....

Tycker inte det är kul om andra sonen får samma namn i andranamn.. Man vill ju ha egna namn?! Jag har två andranamn. Ett efter nån avlägsen släkting och två för att det var fint tror jag. Tanken med andra- och tredjenamn är att man först och främst kan byta till dem om man inte är nöjd med tilltalsnamnet.

Först kan ni ju fundera på om ni vill ha ett "klassiskt" svenskt namn, eller ett nyare modenamn som är mer ovanligt. Kanske något som betyder mkt för er eller som ligger längre bak i släkten. Personligen tycker jag det är lättare med tjejnamn. Känns som om det finns fler "nya" flicknamn.

Olika namn har olika betydelser. Man vill gärna att det ska gå att uttala internationellt. Det behöver inte vara äkta svenskt heller. Min sambos och hans finska kusin har ryska rötter längre bak i släkten och deras dotter fick heta Irina, det var lite kul tycker jag.

Jag vet vissa skolklasser där det finns tre Andreas, två Fredrik, 3 Martin osv. Känns som många killnamn är väldigt vanliga. Inget fel med det, men jag skulle vilja ge mitt barn något mer unikt fast samtidigt inget modenamn som "alla" heter om några år. Det blir bara löjligt..:smirk:

Man ska tänka på att namnet inte alltid ska bli ett smeknamn. Visst Maximillian är jättefint, men blir det inte alltid Max?

 

[oz_joj]

Sv: det här med namn....

Man ska tänka på att namnet inte alltid ska bli ett smeknamn. Visst Maximillian är jättefint, men blir det inte alltid Max?

Jag skulle tro att det blir Max, men det är ju också jättefint tycker jag. Hade inte sambon hetat Mats så hade vi nog övervägt Max som namn till vår son. Men Mats och Max låter lite fånigt, dessutom kan brorsonen inte säga Mats utan kallar honom Max. Två Max i samma familj hade nog förvirrat honom rejält...

 

[cirkus]

Sv: det här med namn....

I min tioårings klass fanns tre Marcus och tre Simon och två Hannes ! Väldigt opraktiskt. En Felix och en Kalle. Det var alla pojkar det.

I döttrarnas klass fanns det tre Anna, två Camilla och två Emma

 

[cirkus]

Sv: det här med namn....

I min tioårings klass fanns tre Marcus och tre Simon och två Hannes ! Väldigt opraktiskt. En Felix och en Kalle. Det var alla pojkar det.

I döttrarnas klass fanns det tre Anna, två Camilla och två Emma

 

[Tokmaja]

Sv: det här med namn....

Fast jag har inget emot det här med "smeknamn".
Sonen har just ett långt namn och som vi visste innan att vi troligtvis inte så ofta skulle kalla honom utan en förkortning, och det trivs vi med .
Sen i vuxen ålder, eller rättare sagt i skolåren så får barnen de konstigaste smeknamnen i alla fall.
Hade en kille i våran klass som vi kallade "Ulan", han hette Magnus men första dagen när ingen visste vad nån hette var det en som sa "du ulanbator" ja så blev han Ulan .
Gubben har en kort vanligt namn, ensam i klassen tydligen om det också, men han har alltid blivit kallad vid sitt efternamn i alla fall :smirk: så just sådana saker struntar jag i.
Men visst är det tänkvärt för de som faktiskt vill kalla sitt barn vid just det namnet man döper till!

 

[Yamaha]

Sv: det här med namn....

Ja, det här med smeknamn är ju inte så mycket att göra åt. Min äldsta son döpte vi till Casper och vi trodde i vår enfald att han skulle få heta just Casper för vi tyckte att det namnet kan man ju inte göra så mycket av!!
Vi kunde inte haft mer fel!!

Jag har två biologiska barn, en pojke och en flicka. Så jag har ju inte haft det dilemmat som du har nu, jag började nog inte fundera över andranamn redan innan andra barnet föddes.
Men jag TROR att om jag fått två pojkar så hade jag nog inte velat att dom skulle ha samma andranamn.

Jag har precis samma fenomen som du, dvs min pappa, min farfar, min fd, min fd:s pappa och min fd:s farfar osv heter Emanuel i andranamn, så det blev ju liksom naturligt att sonen fick heta det också. Men han fick precis som dom andra heta det i andranamn.

Om jag hade fått en till pojke så hade jag velat att den pojken skulle heta något annat i andranamn. Det är jag ganska säker på.

Min son har bara ett andranamn medan dottern har två, så vi har inte ens gjort lika där... Men i Caspers fall fanns det ju inte så mycket att ta av, så att säga, eftersom alla heter Emanuel...

Lycka till med namngivningen!

 

[mizz]

Sv: det här med namn....

Kanske "släktnamnet" som tilltalsnamn, om det tilltalar er dvs.

 

[Blixtra]

Sv: det här med namn....

Vi hade inte något namn klart innan födseln! Det hade aldrig gått, jag måste Se bebis först och sedan känna vad det är för någon liten och vilket namn som passar. Jag funderade inte ens på namn innan. Sedan när han väl kommit till oss, så tittade vi på honom och provade en del namn, men det var bara ETT som passade just honom. Så jag hade inte lagt ner ngn. möda på att fundera på namn innan!!