Det där med rang....

[Tussinussen]

Ibland när vi diskuterar rang här på Buke så låter det som om rang bland hästar skulle vara skrivet i sten, men efter att ha iakttagit mina hästar ett tag i olika situationer så tycker inte jag att det verkar vara så och jag skulle vara intresserade av att höra vad andra tycker, speciellt ni som har många hästar.

Om mina hästar:

På förra stallet gick min arab + russ i en hage med ett sto. Rangordningen var: sto, russ, arab. Araben flyttade dit efter att russen och stoet hade gått tillsammans i en vecka och alltså redan hade en relation.

Sen flyttade stoet men det blev inte russ, arab som man skulle tro utan arab, russ. Russens "status" försvann iom att stoet som var förtjust i honom försvann. Araben var då riktigt stygg på russen och svartsjuk över hans relation till mig, och kunde jaga bort honom ifrån haggrinden till andra sidan hagen på kvällen för att visa att han inte fick stå där och vänta på mig.

Sen bytte vi stall och dom gick dygnet runt i en hage tillsammans och blev varandras trygghet på det nya stället. Araben slutade helt med styggelserna. Alla pratade om hur gulliga dom var mot varandra och dom har sedan dess varit bästa vänner. Om jag skulle utpeka en "ledare" av de två skulle det vara russen, det verkar vara han som bestämmer var de ska vara när de går i samma hage osv.

Under sommaren skiljdes de åt på dagtid och araben gick med en annan arab och en tredje häst. Min arab blev bästis med den tredje hästen och dom var mycket tillsammans och ignorerade den andra araben, men det var jättetydligt i olika situationer att den andra araben var boss över dom två.

Sen kom det in en fjärde häst som "stal" min arab och blev hans nya bästis. Och vips så var den tredje hästen (min hästs f d bästis) plötsligt högst i rang, min arabs nya kompis tvåa, min arab trea, och den andra araben lägst, han som tidigare varit högst. Han hamnade väl lägst för att han inte hade någon "bästis", vet inte riktigt varför den tredje hästen hamnade högst då det borde logiskt ha varit den nya hästen som ju klarade av att knycka en bästis, men det var inte så.

Sen försvann den fjärde hästen igen efter en månad och rangordningen ändrades igen. Tredje hästen och min arab är bästisar igen men nu får inte den andra araben vara boss utan rangordningen nu är: tredje hästen, andra araben, min arab.

Det där med rang verkar alltså ha otroligt mycket med gruppdynamik och personliga relationer att göra, och väldigt flytande och föränderligt.

Vad säger ni? Har ni liknande erfarenheter?

Det är så intressant detta tycker jag

 

[Uddatyp]

Sv: Det där med rang....

rangen förändras ju hela tiden..en som är väldigt ranghög på ett ställe kan va lägst på ett annat..sen tar de ju en väldigt tid för hästar att göra upp om rangen, min häst har stått på samma ställe i över 1 år nu och de har förändrats många många ggr i den flockan han är i nu..men nu börjar den väl bli lite stabilare tror ja, men de är fortfarande väldigt svårt att säga vilken häst som är högst..

 

[Zedina]

Sv: Det där med rang....

Att rangen hela tiden förändras beror ju som du sa på förändringar i flocken. Där jag har min ponny fanns det innan 4 hästar.
1 travare(sto),
1 halvblod (unghäst, valack)
1 min ponny (valack) och
1 Shettis (sto).

Först när min ponny och halvblodet flyttade dit, (samtidigt, men frånb olika ställen) var travaren högst i rang och då min ponny och unghästen var nya så sökte sig unghästen till min ponny då shettisen hängde på travaren. efter 1 vecka var rangen.

Travaren, Ponnyn, Unghästen och sedan shettisen.

Om vi nu hoppar ca 2 månader frammåt så har unghästens självförtroende växt och nu är han plötsligt ledare då han är större och tuffare än travaren.

 

[legally_insane]

Sv: Det där med rang....

intressant såntdär, när det gäller rang har jag nu lärt mig hur mitt sto fungerar. hon är ett fjordsto. med andra ston så brukar hon stå lågt, eller kanske i mitten, med andra ston som bara är fjordingar står hon högst i rang så länge hon är äldre än dom andra.

med valackar så är det intressant, med jämnstora ellerv mindre valackar än henne själv kan hon inte gå då hon faktiskt spöar på dom gång på gång. men med valackar som är större än henne funkar det bra och dom står alltid högre i rang. även fast dom aldrig tidigare stått högt i rang, dom kan tom. ha varit "mobbade" tidigare, ändå bestämmer dom över mitt sto.

 

[Dragster]

Sv: Det där med rang....

det är ju just det, att rang förändras hela tiden. beroende på situation, vilka hästar som är inblandade och dessas relationer till varandra sen innan kan ju resultatet bli helt annorlunda om man tar bort eller tillför någon.

själv har vi 3 hästar. 1 arabvalack på 10 bast, 1 arabvalack på 19 o en färsk 3-årig arabvalack.
10- åringen har vi haft i 6 år, o han har varit runt i många nya stall o situationer. 3 olika stall, 1 lösdriftsflock o 2 olika sommarbeten har vi hunnit avverka. det som är gemensamt för alla ställena är att han alltid är lågrangad. han brukar ligga bland de lägsta, och eftersom han inte är hästen som söker konflikter så brukar han inte kämpa för att bli högre heller. han håller sig undan och binder sig till en annan häst som även den är ranglåg.
19-åringen har vi än så länge bara haft i ett halvår, men han är även han en av de lägre. han ligger ofta nånstans i mitten. under pisse-märrasna, men över de flesta valackerna. han är inte specialt krigisk av sig, men det är lätt att se hans plats pga att märrana går han undan för, men de lägre valackerna låter honom vara och gör inget mot honom. han är den som kan chasa undan dem med enkla signaler.
3-åringen är lägst av alla i hagen, och är för tillfället bästis med 10-åringne. han står ofta lite utanför de andra, och är alltid noga med att inte gå för nära de andra o verka hotfull på nått sätt.

de absolut ranghögsta hästarna är inte de som shasar bort de andra, eller på andra sätt försöker hävda sig. de ranghögsta är de som inte ens behöver bevisa något. de andra hästarna går undan automatiskt, och de ranghögsta behöver inte kämpa mot någon för att bibehålla sin plats.
i det förra stallet tex, fanns en liten ponny. han var gammal som gatan o ingen pigg eller alert ponny precis. men när denna ponnyn gick mot en hö-hög i hagen, flyttade sig den häst som stod där. det kunde vara den mest aggresiva pisse-märren i hagen, men lik förbannat flyttade hon sig. ponnyn var den ende i hagen som kunde göra precis som han ville utan att bli ifrågasatt av de andra hästarna. den ranghögsta är alltså inte den som slåss bäst o verkar vara ledaren, utan helt enkelt den som inte behöver slåss för att vara ledare...

 

[lyckobubblor]

Sv: Det där med rang....

Det är jätteintressant!

Min allra första ponny var skäck och blev totalt utmobbad i vårt stall med 5 andra hästar, tom. shettisen hade rang över honom!
Efter något år flyttade en annan skäck till stallet och helt plötsligt tog min ponny över och blev bland de ranghöga! Det blev som en bekräftelse för honom att det fanns andra hästar som också var skäckiga och därmed kunde han börja hävda sig.

Vi har precis lånat en shettishingst till sällskap som ägaren varnade för att han var mycket, mycket ranghög, (han hade gått i en hage med 7 stora halvblod och satt skräck i dem så de inte vågade äta ) men tillsammans med vår ponny är han världens snällaste och tålmodigaste! Cirre är väldigt klumpig och inser inte när han ska sluta tracka andra hästar (tänk er en typisk unghäst fast 9 års fördröjning) men denna shettishingst är helt otroligt snäll mot honom, totalomvändning menar ägaren, intressant som sagt :smirk:

 

[Cornelia]

Sv: Det där med rang....

Spännande frågeställning!

Det är jätteintressant att se hur rangordningen ändras om man tillför nya hästar till flocken eller tar bort någon som varit där länge.

Dock har jag ett arabsto som ALLTID är högst i rang, både hemma vilka hästar som än kommer dit och de gånger hon har varit iväg och gått med andra hästar. Under hela sitt 14-åriga liv har hon aldrig vikit sig en enda gång.

Hon är väldigt lugn numera i sitt ledarskap, men när hon var ung var hon en bitch. Hon sprang baklänges, illskrek och slog om någon främmande häst vågade tänka tanken att knalla in på hennes integritetsområde.

Det var en utmaning att visa henne att människan står över henne i alla situationer, men numera ifrågasätter hon aldrig det.

 

[Iris71]

Sv: Det där med rang....

Åh, intressant! Själv har jag en flock på 7 hästar (se mitt inlägg om det) och har under sommaren sett hur min shettisvallack arbetat upp sig från lägst till nära toppen. Jag tror det beror på att han fått en tjej, ett shettissto som är "hans". Han kan nu driva bort mitt "elaka" russto, nåt som jag aldrig trott varit möjligt!!

Nu har hon precis flyttat så vi får se om han behåller sin status eller om han dalar. Kanske är det därför som han så ihärdigt jagar bort den nya vallacken, för att han är rädd att fölora sin ställning?

men jag önskar verkligen jag kunde mer om hästar beteende mot varandra, och kunde läsa deras kroppsspråk mot varandra....

 

[Piraja]

Sv: Det där med rang....

Jag har inte så många hästar utan "flocken" består idag av två ston med var sitt hingstföl på 4, 5 månader. Russet var lägst från början, hon höll sig på avstånd och skötte sitt. Försökta aldrig komma in och ta för sig av nåt utan låg mycket lågt. Det andra stoet höll sin del, minsta lilla de andra närmade sig markerade hon tydligt med kroppsspråket så fort dom kom in på "hennes" domäner och dom gick snällt undan. Men, så plötsligt över en natt var rollerna ombytta. Fölen äldre och russet är dräktigt och dessutom är hon äldst. Nu är det russet som styr, fölen följer henne i allt och ser upp till henne. Det andra stoet håller sig lite på sin kant.

Det är underbart att sitta och studera flockbeteenden även i små konstellationer

 

[Punkity]

Sv: Det där med rang....

delvis KL

Utan att nedvärdera någon undrar jag bara hur ni vet rangordningen bland hästarna i hagen?

På vår senaste föreläsning om hästenens beteende berättade föreläsaren att den dynamik som bestämmer rangordningen är ganska komplex. Om man ser till vem som går undan för vem till exempel: Häst A, B, C och D står i en hage. B och C flyttar sig för A, medan A flyttar sig för D, men D i sin tur flyttar sig för C. Hänger ni med? Det behöver alltså inte vara en linjär ordning vem som flyttar sig för vem.

En annan intressant sak hon tog upp var att i en "vild" flock, dvs en flock uppbyggd kring en hingst och hans harem, i den flocken är det inte ovanligt att nåt av stona står i högre rang än hingsten.

 

[Iris71]

Sv: Det där med rang....

I min flock flyttar alla sig för en häst (nordissto) och hon flyttar sig inte för nån! Hon äter, dricker när hon vill och hon går vart hon vill.

Mitt russto har varit riktigt elak, men jag tror hon har blivit illa behandlad av andra hästar för hon beter sig inte riktigt normalt, hon vill liksom inte ha med andra att göra, bara sina egna. Hon kan stå och gnägga på andra hästar men sen när de kommer nära blir hon jättearg och ger sig på dem ordentligt. Först när detta, idag ledarstoet, kom så var det mitt russto som körde med henne. Sen såg jag hur nordisstoet flyttade sig saktare och mindre för mitt russto tills hon inte flyttade sig alls. Idag verkar mitt russto dyrka detta nordissto och hon följer henne överallt. Båda har fått föl i år och är tillsammans jämnt. Mitt lea russto bryr sig inte om nykomlingen längre utan står kvar hos nordisstoet!! Det trodde jag aldrig... frågan är bara hur det ska gå om nordisstoet flyttar? Som jag ser det betyder hon verkligen mycket för min flock!!

men intressant är det och jag skulle verkligen vilja lära mig mer och vilja veta hur hästarna egentligen "tänker".

 

[carinaso]

Sv: Det där med rang....

Jag håller med och jag skulle nog t o m vilja påstå att det är ännu mer komplext med rang. Det går inte att bara titta på vem som flyttar sig för någon annan. Det handlar också om erfarenhet och hur "viktigt" något känns för en individ. I en av mina hagar går tre ettårshingstar tillsammans med en mycket högrangad russvalack på 24 år. Den yngsta ettåringen har alltid kört med alla, ända sedan han var liten fölis. Orädd och kaxig och verkar komma undan med det mesta.

Vid insläpp så ser han till att stå längst fram och sparkar undan den som kommer för nära. Även russet backar i den situationen. Det är som om han inser att det inte är viktigt, han får ju ändå komma in han också, i den ordning som jag bestämmer. Det lönar sig liksom inte att bråka. Jag har ändå svårt att tro att russet skulle backa för bråkstaken om det verkligen gällde något som var viktigt för honom. Han är helt enkelt erfaren nog att välja de strider som är viktiga för honom.

Vill han ha en höhög, så går han fram och äter ur den. Om någon annan står där så får de gärna stå kvar, men han skulle aldrig tänka tanken att ta en annan hög bara för att den är upptagen. Detta gäller alla andra hästar i flocken, även när han går med hela flocken av ston och föl.

Han beter sig verkligen som arketypen för en ledarhingst (trots att det är över 20 år sedan han kastrerades). Alla ston i flocken är hans och han är fullkomligt övertygad om att fölen som föds är hans avkommor. Han kan vara ganska hingstig och blir väldigt intresserad av nya ston som kommer in, när de brunstar. Samma med flockens äldre ston första gången de brunstar på våren om de inte är dräktiga. Han har ändå kunnat gå med "sina" ungston som verkligen tokbrunstat framför honom utan att han ens bevärdigat dem med en blick.

Carina på Silver Arabians

 

[Iris71]

Sv: Det där med rang....

Finns det nån bra litteratur i ämnet i fråga?? Himla intressant och jag skulle vilja lära mig mer....

 

[Tussinussen]

Sv: Det där med rang....

En annan intressant sak hon tog upp var att i en "vild" flock, dvs en flock uppbyggd kring en hingst och hans harem, i den flocken är det inte ovanligt att nåt av stona står i högre rang än hingsten.

Det har jag också läst: hingsten bevakar stona men han dominerar dom inte, det brukar vara ett ledarsto i flocken och alla följer henne, inkl hingsten.

Hur man vet det om vem som är högst: ja, det är en berättigad fråga. Vi människor ser bara på ytan, på de signalerna som vi kan tolka och naturligtvis är det ännu mera komplext än vad vi kan se. Skiftningar kan man se men hur det hela funkar i olika situationer och just varför, det är otroligt svårt att säga.

 

[carinaso]

Sv: Det där med rang....

Finns det nån bra litteratur i ämnet i fråga?? Himla intressant och jag skulle vilja lära mig mer....

Det finns massor av litteratur i ämnet, men bra och bra? Många böcker har både trovärdiga och mindre trovärdiga delar. Det bästa man kan göra är väl att läsa mycket och försöka få ihop en rimlig bild själv, samt iaktta sina egna hästar.

Jag kan även berätta om mitt äldsta sto som är boss bland de övriga hästarna. Hon vill inte bli ifrågasatt, men är väldigt feg och hatar att ta ansvar. Det ställer till en del för henne själv. Det finns betydligt mindre fega hästar i flocken som hon vägrar att släppa fram. De enda hon erkänner som högre i rang och värdiga att ta ansvar är russvalacken och jag (såklart... ).

Ett exempel kan vara om jag låter hela flocken gå lös in själv. Då låter hon russet gå först och går själv efter honom som en polis. Ingen får passera "ledaren", då får de med henne att göra. Om russet inte är hemma, så går hon själv först. Men när hon kommer fram till stalldörren sviker modet. Tänk om något farligt gömmer sig där idag? Då står hon i dörren och vågar inte gå in, med en frustrerad och mindre feg flock bakom sig som hon vägrar släppa förbi. Hon står och väntar på att jag ska ta ledningen i de situationerna. Då vågar hon också gå in.

Carina på Silver Arabians

 

[Piraja]

Sv: Det där med rang....

Rangordningen är inte statisk utan hela tiden pågår en dynamik i en flock. Det förändras hela tiden och minsta lilla någon häst inte är ok så dalar den något. Det är oerhört intressant att studera flockbeteenden både hos vildhästar och bland de domesticerade.

Jag hade en valack som stona blev brunstiga för och valacker respektfullt gav plats åt. Han behövde aldrig gå in och "styra och ställa" i nåt om det inte handlade om ston som klängde på honom i hopp om att han skulle uföra hingstsysslor...då blev han förbannad, helt enkelt. Han hade en enorm utstrålning att andra ryttare som skulle rida i samma träningsgrupp som mig besviket sa NÄÄÄÄÄ, inte med Sune...detta för att deras hästar inte klarade närheten av honom och då var han lydig och hörsam och aldrig att han skulle ha hotat någon synligt...

En bekant hade ett stort sto som hon själv ansåg som oerhört ranghög och detta baserade hon på att den "styrde och ställde" med alla kring sig. Hon provade en gång med mulåsnan i flocken och han fällde henne i en enda spark när hon attackerade honom och efter det slutade hon styra och ställa med alla andra också...där såg vi det som att han talade om var hennes plats var och då blev hon trygg med det...

Syrran släppte ut ett treårssto bland gamla och erfarna ston (nordsvenskar på betäckning). Döm om allas förvåning när samtliga ston rakt av rättade in sig efter detta ungsto och följde henne dit hon gick.

Jag skulle kunna skriva en avhandling på alla olika hästar som jag studerat. Älskade att som barn stå och titta på ridskolans hästar på betet och jag lärde mig enormt mycket av det som jag har nytta av i min hantering av hästarna idag

 

[Piraja]

Sv: Det där med rang....

Tycker ditt sto är mycket klok...offrar någon annan Hon ska ju tänka på flocken som helhet och sig själv i synnerhet för att kunna vara kvar och göra det kloka valen för flockens fortlevnad...

 

[bigganl]

Sv: Det där med rang....

visst är det intressant och väldigt spännande att se hur flockens ordning ändras. Det räcker med att en individ byts ut/tas bort eller kommer till så ändras ofta hela rangordningen. Det blir ju en "ny" flock och varje individ ska hitta sin plats i den flocken. Fick en ny häst till oss efter sommaren. Han hade alltid varit lägst i rang i alla flockar han gått i tidigare. Kom till oss där det går ett äldre sto som i yngre dagar alltid varit ledare. Ett sto som styrt sin lilla flock med järnhov ett par år och inte släppt någon häst inpå sig. Denna fd ranglåga häst kommer in i flocken och tar över helt ett par veckor. Min häst vek undan för honom. Efter ett par veckor är de istället så samspelta att man inte kan se vem som för befälet längre. De verkar vara på samma nivå. De gör allt tätt intill varandra. äter ut samma högar och tar till och med mat ur munnen på varandra. Hästar är faschinerande!

 

[carinaso]

Sv: Det där med rang....

Tycker ditt sto är mycket klok...offrar någon annan Hon ska ju tänka på flocken som helhet och sig själv i synnerhet för att kunna vara kvar och göra det kloka valen för flockens fortlevnad...

Mmm... så har jag också tänkt, men jag får inte riktigt ihop det med att hon samtidigt vägrar släppa fram de andra. Det är ju bara någon med stor egen auktoritet som får gå före (jag eller ponnyn). Det är som om hon har tagit på sig ledarskapet bland stona högst motvilligt. Kom det bara något annat sto som hon kunde se upp till och följa, så skulle hon mer än gärna lämna över.

Carina på Silver Arabians

 

[Piraja]

Sv: Det där med rang....

Ofta är det ju så...man ser det så tydligt när någon annan kommer och tar över. Här t.ex. så la sig det ena stoet och sov i timmar när det andra tog över. Hon var rätt trött efter ständig koll och styrning

Kan vara därför som din lämnar över till en som är värdig ett ledarskap att ta ev.smäll av nåt okänt, för att hon inte orkar ta det själv.