Eftersom svartahingstendrömmen försvann får det väl istället bli sto, tänker jag, gulbrun, rätt mörk, viktbärande welsh cob. Glad och positiv, lätt att hantera. Vi ska mest mulla runt, så en bred rygg, lämplig för barbacka skritturer en solig sommarmorgon, känns viktigt. Inkörd är hon också, för jag vill kunna åka släde efter henne under alla våra kalla, snörika vintrar här nere i söder.