Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

hier

Trådstartare
Så jag skulle iväg och rida ut med en kompis igår. Jag hade hennes häst och hon hade lånat en.

Hästen beskrevs som lugn men med lite "ponnyfasoner" som t ex att äta en massa och så. Men vid något tillfälle sprattlade han till från ingenstans, och stack iväg mig och började lägga en en bockserie som heter duga. Jag dunsade hårt i marken och tappade luften.

Eftersom jag är överviktig frågade jag först "oj, har han gått med tung ryttare förut?" och hon svarade att han har ridits av folk som är tyngre än jag flera gånger utan problem (stort kallblod).

Hon var jätteförvånad och skämdes för sin häst. Men jag ville bara sjunka genom jorden av skam. Analyserade jag vad gjorde för fel osv. Vi skrittade på långa tyglar när det hände.

Nu är jag fortfarande deppig. Kommer jag aldrig att kunna lära mig rida ordentligt? Man rider ju inte särskilt bra om man inte kan hantera sprattel, menar jag. Just nu känner jag mig som en nybörjare som inte har någon balans alls och som bara kan rida de absolut sömnigaste och lata hästar.

Jag känner helt mig ut sagt skitdålig :cry:
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Men hur många skulle sitta kvar i en oväntad bockserie???

Ingenting alls som säger att det var ditt fel att du föll av! Ramla av gör folk lite då och då, och uppenbarligen betedde sig hästen inte som den brukade:p

Nej du, upp igen bara, du är INTE dålig bara för att du ramlat av!
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Bockserie som heter duga utifrån skritt på lång tygel.... Inte många som sitter kvar då ;).

Bästa tipset jag har för balansen är Core/Pilates träning så att magmuskler och bäckenbottenmuskler stärks.

Vet väl hur otäckt det är att rida när man inte kan lita på sin balans (blev så efter graviditet).
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Hej
Det är ju inget att deppa över. Bara att sitta upp igen.
Vem som helst kan dratta av under en bockserie. eller lång mycket mindre anledningar.

Köpte mig en ny häst i december, hade ingen sadel som passade, så det blev barbackaridning i ca 2 månader. hon bockade och hade sig otroligt mycket under denna period. Hon testade mig ordentligt. Trillade inte av en enda gång under dessa bockserier
MEN så skulle vi ut en skrittrunda, hon gick lugnt och stilla på lång tygel, hoppar plötsligt åt höger och jag glider av och landar i åkern. Lagom paff blev både jag och hästen.

Det sägs ju att man ska trilla av 100 ggr innan man blir en riktig ryttare :P

Ge inte upp!
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Trilla av kan alla göra och så här års kan det ju ha varit en insekt som bitit eller irriterat hästen.
Att sitta kvar på långa sprattelserier lär man sig genom att just råka ut för dom. Balansen har ju också här en stor del i det hela. Ett sätt för dig att träna lite av di egen balans utan häst är att använda en pilatesboll och göra lite övningar på den. Det kan ju ge lite mer självförtroende inför kommande ridturer om klarar av att göra svåra övningar på bollen.
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Att sitta kvar i den situationen när man är totalt oförberedd och har långa tyglar skulle inte jag heller göra och jag skulle inte känna mig dum heller för den delen. Som nån nämnt så kan det vara så att hästis blev biten, min egen kan sprätta till rätt rejält nu bara för en broms..
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Tack allihopa :) Tänkte inte på att han kanske blev biten, jag märkte inte av så mycket insekter.
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Just nu känner jag mig som en nybörjare som inte har någon balans alls och som bara kan rida de absolut sömnigaste och lata hästar.

Jag känner helt mig ut sagt skitdålig :cry:

Jag har länge setts som avkastarkungarnas stora fiende - är det någon pålle som bockar av folk så kastar man upp mig på ryggen. Likväl har jag druttat av från skritt på lång tygel på en häst som var lugn och snäll. Då var det inte ens en bockserie utan ett enkelt skutt som gjorde så att jag ramlade av.

Det händer alla och ibland behöver det inte vara ett ryttarfel när man åker av, och så länge man inte slår sig så är ju allt väl =)
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Ryck upp dig. Jag flög av min egen häst igår på exakt samma sätt som du, och då var jag ändå beredd och hade korta tyglar osv. Trots det kunde jag inte sitta kvar, så att du på en helt okänd, omtalat snäll och lugn häst ramlar av när den far iväg i en bockserie från skritt på lång tygel... ptja, det verkar rätt normalt.

Ett tips kan dock vara, på alla hästar, att aldrig sitta på helt lång tygel. Jag håller alltid tygeländen i ena handen och sedan den andra handen runt båda tyglarna. Svårt att förklara kanske. Så rider jag på lång tygel ute, om hästen hoppar till eller far iväg är det blixtsnabbt att korta upp tyglarna genom att dra i tygeländen.
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Åh, det händer oss alla - det är nog oundvikligt. Det händer olika ofta, men det händer!

Den värsta avbockningen för min del ägde rum i vintras: jag satt på halvlösa (men inte långa) tyglar, långa stigläder i dressyrsadeln och termobyxor för det var kallt som tusan. Avslappnad eftersom hästen trots mörker varit klockren på banan ett tag. Efter hela två minuter på ridbanan bockar hästen och jag dimper i backen. Dessutom lyckades jag med bedriften att landa framför hästen och få en hov i skallen när han galopperade över mig. Just då blev jag mest rädd och hade ont överallt, men dagen efter kände jag mig som den största klumpen i världshistorien!

Upp i sadeln igen! :)
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Ryck upp dig. Jag flög av min egen häst igår på exakt samma sätt som du, och då var jag ändå beredd och hade korta tyglar osv. Trots det kunde jag inte sitta kvar, så att du på en helt okänd, omtalat snäll och lugn häst ramlar av när den far iväg i en bockserie från skritt på lång tygel... ptja, det verkar rätt normalt.

Ett tips kan dock vara, på alla hästar, att aldrig sitta på helt lång tygel. Jag håller alltid tygeländen i ena handen och sedan den andra handen runt båda tyglarna. Svårt att förklara kanske. Så rider jag på lång tygel ute, om hästen hoppar till eller far iväg är det blixtsnabbt att korta upp tyglarna genom att dra i tygeländen.

Så har jag också med knut längst ut, panikknuten kallar jag den. Jättebra
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Säger som Stjärnfrugt - ryck upp dig och kom igen ;)

En avtrillning säger väldigt lite om ryttarens nivå i sig . Proffs ramlar av och slår sig fördärvade /dör regelbundet .

Själv har jag ridit i 35 år och råkat ut Flr hur mkt galna bockningar, stegringar och galenskaper som helst utan att trilla av men lyckades för ngra år sen ramla av i skritt på lång tygel då hästen fick ett ryck och landade illa . Bröt dock inget men fick mildare skalle slag . Aldrig ngnsin mått dåligt att det skulle vara en stämpling av min förmåga som ryttare ;)

Glöm det och gå vidare ;)
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Du är ingen dålig ryttare bara för att du ramlade av. Isf är jag säms som ryttare ;). Jag har haft bruten arm, bruten fot o en del av vad muskeln dog, hjärnskakning 2 ggr, stukad arm, nått illa i bröstryggen som ja fortfarande ett och ett halvr år efter olyckan har stora besvär med samt senaste där jag bröt ryggen för två månader sen (igår exakt, idag exakt 2 månader sen operationen).

Jag har aldrig känt mig dålig som ryttare pga detta. Jag ser det positiva i det istället, jag lär mig av mina misstag och sitter upp igen :). Detta har bara gjort mig till en BÄTTRE ryttare :)
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

För ett antal år sedan skulle jag ta ut ett halvblod på en skrittrunda i skogen. Avslappnad häst och långa tyglar. När vi skulle gå upp för en brant backe bestämde sig den nyss så lugna hästen för att försöka slå världsrekordet i bockande och skickade av mig så det sjöng om det.

Några dagar senare red jag en pigg unghäst utan stigbyglar (:meh:). Den fick fnatt och drog iväg bockades tvärs över banan. Och gissa vad? Jag satt kvar :) Jag minns så väl hur det kändes att min kropp kom ihåg rörelsen från dagarna innan och visste hur den skulle göra för att sitta kvar. Huvudet fattade ingenting, men kroppen visste.

Om inte halvblodet hade bockat så att jag ramlade av är jag ganska säker på att jag skulle ha ramlat av när unghästen bockade. Med andra ord kan den här avramlingen mycket väl bespara dig avramlingar framöver :) Man lär sig på att ramla av.
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Äsch då, som alla andra sagt så är den här avramlingen definitivt inte någonting som definierar dig som ryttare ;) Vem som helst hade åkt av i den situationen.

Jag åkte av min medryttarhäst i våras, under den hästens 9 levnadsår har en ryttare endast åkt av en eller två gånger. Men jag kände mig inte så dålig för det, han drog iväg en bockserie och jag satt väl lite löst just då så jag åkte i backen. Det var nästan lite roligt för hästen såg så himla förvånad ut efteråt :D Han är ju inte van vid att människorna ligger på marken och skräpar :p
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Att inte kunna hantera sprattel när man sitter och lallar på lång tygel är inget att skämmas över, det är då avramlingarna sker. Jag har ridit i 45 år på diverse hästar och min häst är en välutbildad snäll men busig häst på 21 år, jag åker av titt som tätt, absolut sämsta var väl 2 gånger på en skrittrunda i vintras dessutom i westernsadel! Det jag har lärt mig är att jag alltid rider i säkerhetsväst, har namnbricka med telefonnummer på tränset, ett fiffigt yoyocare larm runt armen så att jag dels enkelt kan larma och dels kan anhöriga med ett sms få exakt gpsposition även där mobiltelefoner har dålig täckning. Så upp och rid igen, man behöver inte vara super duktig man kan ha kul ändå i ridningen:)
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Man ska ju ramla av minst 100 gånger innan man blir en bra ryttare heter det ju. Se avramlingen som ett bra steg på vägen :D

Det finns något positivt i allt :D
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Vid skritt på lång tygel finns det faktiskt inga så grova fel man kan göra så att det utlöser en bockserie hos hästen. Man sitter ju bara där.

Däremot gör ju den allmänna avslappningen och de långa tyglarna att man inte har så mycket att hejda hästen med - man kan inte bromsa den med handen och man kan inte dra upp huvudet på den, eftersom tyglarna är just långa. Det enda man har att lita på är sin egen förmåga till balans - och din räckte inte till för den här bockserien. Vilket inte är konstigt alls.

Det här säger inget om dig som ryttare. Det är bara sånt som händer.
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

En bockserie? Om man inte är beredd på en sådan handlar det nog mer om tur än skicklighet om man sitter kvar:crazy:

Jag drattade av i skritt en gång. Hästen gjorde en 180-gradare och jag gjorde en prydlig kullerbytta i tangentens riktning.

Nått år senare gjorde skrället om samma sak i trav varpå jag blir hängande med knävecket runt sadelhornet och huvudet i boghöjd. Tänk dig en påtagligt överviktig indian som gömmer sig för fienden bakom sin springande häst. Hur jag tråcklade mig upp i sadeln igen, fick ordning på mina 2,8 m långa westerntyglar (jag har kortare nu....) och stopp på "travartraven" är för mig en gåta.

Som sagt, snarare tur än skicklighet.

Sååå inget du gjorde fel. Som Petruska sa, man kan inte göra så många grova fel i den situationen.:D
 
Sv: Deppig efter avramling, behöver uppmuntran

Utan att försök leka någon slags psykolog så skulle jag nog rekommendera dig att jobba lite med ditt självförtroende. Jag känner ingen som skulle tycka att man är en dålig ryttare på grund av din händelse, men för dig verkar det vara en ganska stor grejj. Då jag själv levt med extremt dåligt självförtroende så talar jag av erfarenhet. Det går att jobba bort, och man mår så mycket bättre.

Om det nu är ett problem för dig! Jag har ju ingen aning :)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp