Jamtland
Trådstartare
Härom kvällen var vi ute och skulle natta hästarna sambon och jag. Har släppt ihop allihop till en enda flock, dvs tre shettisar, två varmblod och ett kallblod. Fem ston och en ranghög valack.
Vi hade nattat "färdigt" och skulle just till att gå in då helvetet brakar lös... Varmblodsvalacken kliver fram emot nordisdamen och begär att hon ska flytta på sig genom att lägga öronen bakåt och vifta med huvudet åt henne. Något slår slint i huvudet på nordisen och hon vänder arslet till och hytter samtidigt som hon skriker till. Det är ungefär det dummaste hon kan göra.... Valacken blir vansinnigt arg, svänger runt och klappar till.
Nordisen börjar med att svara för sig, men inser rätt snart sitt misstag... :smirk: Valacken jagar henne brutalt i ca fem minuter, går hon inte undan tillräckligt fort så smäller det...rejält...
Sambon och jag hamnar inne i varsitt träd för att inte hamna ivägen. Till slut har valacken fått så mycket underkastelse han anser sig behöva och stannar upp. Jag går fram för att besikta skadorna, bla en täckesgjord som släppt och ett bensnöre som gått sönder, tack och lov så fick inte någon av hästarna några allvarligare skador. Då jag kommer fram mot valacken (som jag för en ständig maktkamp med) så lyfter han huvudet och jag ser i hans ögon att ett enda felmoment nu, och det blir jag som får mig en omgång... Klappar honom på halsen och berömmer honom och han slappnar genast av och jag får fixa till täcket.
Fascinerande är det att få se sådana "uppvisningar", helt klart är att de gånger en annan "bestraffar" mina hästar så kommer jag inte ens i närheten av styrka och brutalitet... Och helt klart blir hans resultat bättre, nordisen smyger undan för honom om han visar minsta tecken på att så önska, men jag har sett dom stå och äta ur samma höhög mer än en gång sedan dess.
Inte så att jag tänker slå och sparka mina hästar mer efter denna uppvisning, men jag tänker definitivt inte skämmas om jag någon gång höjer en hand eller placerar en touch i bringan med foten... Jag har lärt mig av en mästare! För suverän som flockledare är han. Ingen får sticka upp, men dom som håller sig på sin plats kan ligga och sova lugnt framför hans hovar, eller dela hans mat. Han skyddar mig i hagen och han gör nästan allt jag ber honom om, så länge jag ber!
Jenny
Jenny
Vi hade nattat "färdigt" och skulle just till att gå in då helvetet brakar lös... Varmblodsvalacken kliver fram emot nordisdamen och begär att hon ska flytta på sig genom att lägga öronen bakåt och vifta med huvudet åt henne. Något slår slint i huvudet på nordisen och hon vänder arslet till och hytter samtidigt som hon skriker till. Det är ungefär det dummaste hon kan göra.... Valacken blir vansinnigt arg, svänger runt och klappar till.
Nordisen börjar med att svara för sig, men inser rätt snart sitt misstag... :smirk: Valacken jagar henne brutalt i ca fem minuter, går hon inte undan tillräckligt fort så smäller det...rejält...
Sambon och jag hamnar inne i varsitt träd för att inte hamna ivägen. Till slut har valacken fått så mycket underkastelse han anser sig behöva och stannar upp. Jag går fram för att besikta skadorna, bla en täckesgjord som släppt och ett bensnöre som gått sönder, tack och lov så fick inte någon av hästarna några allvarligare skador. Då jag kommer fram mot valacken (som jag för en ständig maktkamp med) så lyfter han huvudet och jag ser i hans ögon att ett enda felmoment nu, och det blir jag som får mig en omgång... Klappar honom på halsen och berömmer honom och han slappnar genast av och jag får fixa till täcket.
Fascinerande är det att få se sådana "uppvisningar", helt klart är att de gånger en annan "bestraffar" mina hästar så kommer jag inte ens i närheten av styrka och brutalitet... Och helt klart blir hans resultat bättre, nordisen smyger undan för honom om han visar minsta tecken på att så önska, men jag har sett dom stå och äta ur samma höhög mer än en gång sedan dess.
Inte så att jag tänker slå och sparka mina hästar mer efter denna uppvisning, men jag tänker definitivt inte skämmas om jag någon gång höjer en hand eller placerar en touch i bringan med foten... Jag har lärt mig av en mästare! För suverän som flockledare är han. Ingen får sticka upp, men dom som håller sig på sin plats kan ligga och sova lugnt framför hans hovar, eller dela hans mat. Han skyddar mig i hagen och han gör nästan allt jag ber honom om, så länge jag ber!
Jenny
Jenny