Därför är kinesiska mammor överlägsna

uva

Trådstartare
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Trådens namn är rubriken på en essä av Amy Chua, som kan läsas i sin helhet på http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704111504576059713528698754.html Inte helt oväntat :D har hon fått många svar.

Hennes tankesätt känns långt borta, men samtidigt tycker jag att hon förklarar sina ståndpunkter väl. Hur reagerar ni på det hon skriver? I dagens DN kopplas det hon skriver om till ett bredare perspektiv http://www.dn.se/ledare/signerat/lilla-och-stora-krisen , tankar om det?


Det jag sammanfattningsvis ville konstatera var en mening jag hittade i slutet på krönikan:

"Amy Chuas essä om de kinesiska mammorna kan läsas både som en varning och som en maning att på område efter område höja vår egen ambitionsnivå."


Den "frihet" och det "samtyckande" barn verkar anses behöva idag känns galen.
För att ta ansvar och fatta avgörande beslut krävs mognad.
Elevråden har förvandlats till statsråd, lärarna har blivit förslavade pedagoger och eleverna skall få överklaga sina betyg.
Ungar är ute och dräller, hittar på en massa skit - eftersom vuxna ger dem dessa valmöjligheter.
Allt fler har svårt att klara skolan.

Alltså, det är ju jättefint att man glida igenom skolan a la mañana mañana, testa att röka på, supa lite, flasha lite pubertal kropp på fejan, sälja nätsex via cam, visa att man duger genom att ligga runt lite, roa sig med skadegörelse och toppa allt med cirkusgymnasium eller någon annan rolig linje.
MEN vill man verka och överleva i det här samhället, så tror jag absolut på en konsekvent röd tråd.

Vad har man att tjäna på att man hade föräldrar som såg till att ens första 18 år var superlattjo, när resterande kantas av motgångar på både det personliga och ekonomiska planet?
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Förhoppningsvis finns det någonting mellan den superstrikta och konservativa uppväxt som Chuas beskriver och att sluta som skuldsatt, arbetslös cirkusartist.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Förhoppningsvis finns det någonting mellan den superstrikta och konservativa uppväxt som Chuas beskriver och att sluta som skuldsatt, arbetslös cirkusartist.

Det var precis det jag menade med det citerade:

"Amy Chuas essä om de kinesiska mammorna kan läsas både som en varning och som en maning att på område efter område höja vår egen ambitionsnivå."


Nu är det många som hamnar där men jag tycker mig se att det för varje år blir allt fler cirkusartister.
Nu handlar det inte om huruvida man ska bli cirkusartist eller inte utan om att allt i vårt samhälle handlar om att hitta en, gärna laglig, försörjning.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Förhoppningsvis finns det någonting mellan den superstrikta och konservativa uppväxt som Chuas beskriver och att sluta som skuldsatt, arbetslös cirkusartist.

Du tror det?

Nu vet jag inte hur länge kinesiska föräldrar har hållit på på det sätt som Chuas beskriver, och inte heller hur pass vanligt det är i Kina.

De japanska barnen och ungdomarna lär toppa den globala självmordsstatistiken, och de blir ju också synnerligen väldrillade.

En annan vanlig bild av kinesisk barnuppfostran är ju barnen (oproportionerligt många pojkar) som i ettbarnspolitikens Kina är små prinsar i sina familjer, som får allt de pekar på och vaktas och överbeskyddas å det mest absurda. Hur vanligt det är vet jag dock inte heller.

Jag vet inte om dessa två bilder i själva verket är olika sätt att beskriva samma sak, eller om det handlar om två olika trender inom kinesisk barnuppfostran.

Hela idén/idéerna om att barnuppfostran ska resultera i perfekta mänskliga produkter är mig rätt motbjudande, hursomhelst.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Du tror det?

Nu vet jag inte hur länge kinesiska föräldrar har hållit på på det sätt som Chuas beskriver, och inte heller hur pass vanligt det är i Kina.

De japanska barnen och ungdomarna lär toppa den globala självmordsstatistiken, och de blir ju också synnerligen väldrillade.

En annan vanlig bild av kinesisk barnuppfostran är ju barnen (oproportionerligt många pojkar) som i ettbarnspolitikens Kina är små prinsar i sina familjer, som får allt de pekar på och vaktas och överbeskyddas å det mest absurda. Hur vanligt det är vet jag dock inte heller.

Jag vet inte om dessa två bilder i själva verket är olika sätt att beskriva samma sak, eller om det handlar om två olika trender inom kinesisk barnuppfostran.


Kina har erkänt stora samhälleliga problem.
Det är en oerhörd konkurrens på alla plan och känslan av att det inte finns någon framtid är troligen en stor bidragande orsak till att så många kastar in handduken.
Kina kan även stoltsera med att vara ett land där det finns så många toppsökanden till jobb att AG kan använda utseendet som utslagningsfaktor. Estetisk kirurgi för att bli tillräckligt snygg för att få ett jobb är ett faktum.
Sedan, när det gäller ungdomar, är det väl vanligt (?) att de i större städer går i skolan från morgon till kväll 5-7 dagar i veckan.
Kan inte tänka mig att det är en fördel.



Hela idén/idéerna om att barnuppfostran ska resultera i perfekta mänskliga produkter är mig rätt motbjudande, hursomhelst.


Kan så vara, men vare sig man vill eller inte så är man så illa tvungen att acceptera samhällets spelregler. Anser man att det är av betydelse att avkommorna blir självförsörjande (dvs inte bidragsförsörjande) så bör man nog ha en tanke och ett finger med i sin uppfostran.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Hur reagerar ni på det hon skriver? I dagens DN kopplas det hon skriver om till ett bredare perspektiv http://www.dn.se/ledare/signerat/lilla-och-stora-krisen , tankar om det?

Ja, vad ska man säga?

Artikeln ger mig en doft av "hur Kina erövrade världen i tävlingen om högst och mest tillväxt". Ungefär lika ytligt som kinas regering ser på ekonomi, verkar författarinnan betrakta människor. Om man sedan sätter Kina i perspektiv när det gäller hur människor behandlas i stort, och tar in i beräkningen hur samhället ser ut och är strukturerat, betyder det alltså att en person som når akademiska höjder är en oerhört mycket bättre individ än den som slår larm om förgiftad mjölk och därigenom räddar tusentals spädbarn från att dö (denna whistle-blower är numera fängslad av kinesiska myndigheter). Vilket nu är lite märkligt om kineserna älskar sina barn så mycket som hon påstår.

Uppenbarligen står hennes egen akademiska karriär modell för hur vad framgång är, universellt, både som medel och mål. Slående ytligt och knappast långsiktigt bra för varken enskilda individer eller samhället i stort (var har konsten och kreativiteten för plats i det kinesiska bygget? och hur många genialiska tankar har fötts ur den kinesiska skolan?).

Sedan är det väldigt tröttsamt med tjatet om "kinesiska mödrar". Menar hon att även de fattiga bönderna på landsbygden, de som lever på 20 kvadrat mark och en sugga, som har förlorat sina fabriksjobb och röker sönder sina lungor, är inkluderade i gruppen som hoppas att barnen ska bli skoless och toppdiplomater? I very much doubt it.

Min man har fö samma universitetstitel som Amy, men hans diplom ligger skrynkligt på bordet i väntan på att någon ska förbarma sig över det och med strykjärnets hjälp få det att platsa i en ram någonstans. Det känns helt oviktigt, kort och gott. Det är klart att jag skulle bli stolt om mitt barn blev en stjärna i skolan. Få föräldrar skulle nog kunna motstå den känslan. Men jag är inte alls övertygad om att det skulle göra mitt barns väg genom livet lättare i långa loppet, av flera skäl. Det finns inget samband mellan betyg och livsglädje så vitt jag vet.
 
Senast ändrad:
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Artikeln ger mig en doft av "hur Kina erövrade världen i tävlingen om högst och mest tillväxt". Ungefär lika ytligt som kinas regering ser på ekonomi, verkar författarinnan betrakta människor. Om man sedan sätter Kina i perspektiv när det gäller hur människor behandlas i stort, och tar in i beräkningen hur samhället ser ut och är strukturerat, betyder det alltså att en person som når akademiska höjder är en oerhört mycket bättre individ än den som slår larm om förgiftad mjölk och därigenom räddar tusentals spädbarn från att dö (denna whistle-blower är numera fängslad av kinesiska myndigheter). Vilket nu är lite märkligt om kineserna älskar sina barn så mycket som hon påstår.

Uppenbarligen står hennes egen akademiska karriär modell för hur vad framgång är, universellt, både som medel och mål. Slående ytligt och knappast långsiktigt bra för varken enskilda individer eller samhället i stort (var har konsten och kreativiteten för plats i det kinesiska bygget? och hur många genialiska tankar har fötts ur den kinesiska skolan?).

Jag håller med om att Chuas syn är väldigt ytlig på många plan, även om jag kan tycka att hon gör vissa fördjupningar i hur hon menar att denna typ av uppfostran skapar självförtroende. Men det är klart, livsglädje berör hon över huvud taget inte, och det kan man ju tänka sig att det finns en anledning till ;).

Sedan fick Wolodarskis ledare mig att reagera lite mer än vad jag kanske skulle velat, för mig känns en värld med Europa på efterkälken, som mest varandes ett museum, inte så himla lockande. Inte för att Europa skulle vara så himla mycket bättre än någon annan världsdel i sig, utan just av den anledningen som du tangerar i ditt inlägg - här omhuldas (i bästa fall :grin:) värden som t ex demokrati och individens värde som individ.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Sedan fick Wolodarskis ledare mig att reagera lite mer än vad jag kanske skulle velat, för mig känns en värld med Europa på efterkälken, som mest varandes ett museum, inte så himla lockande. Inte för att Europa skulle vara så himla mycket bättre än någon annan världsdel i sig, utan just av den anledningen som du tangerar i ditt inlägg - här omhuldas (i bästa fall :grin:) värden som t ex demokrati och individens värde som individ.

Det håller jag med om, men Europa är redan på efterkälken (har aldrig legat i täten heller) och det handlar inte minst om militär kapacitet. Det viktigaste är att USA inte tappar stormaktsställning, om man ska tala strategi. För med alla sina för- och nackdelar är det trots allt ett demokratiskt samhälle som vi kan och måste lita på.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Jag håller med om att Chuas syn är väldigt ytlig på många plan, även om jag kan tycka att hon gör vissa fördjupningar i hur hon menar att denna typ av uppfostran skapar självförtroende.

Hela Kinas struktur bygger på tvång och att tillfredsställa makten. Vi köper ju inte det paternalistiska lockbetet att "du kanske inte gillar det nu, men du kommer att gilla det sedan, jag lovar" - för det kan ju ingen lova, och i efterhand är det för sent att ångra sig. Men i Kina kanske det trots allt är det bättre alternativet, än att kastas ut i misär (eller vad nu prognosen blir om jag inte kan spela piano fyrhändigt och får stora A genomgående).
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Men i Kina kanske det trots allt är det bättre alternativet, än att kastas ut i misär (eller vad nu prognosen blir om jag inte kan spela piano fyrhändigt och får stora A genomgående).

Rent generellt tror jag att vi skulle vara beredda att ta i mot barnen på ett helt annat sätt om vi verkligen trodde (visste) att misär är det enda alternativet.

Men jag skulle vilja se statistiken över framgång här, i så fall. Är det verkligen så att de barn som hotas med indragna födelsedagspresenter om de inte får stora A och som aldrig får sova över hos kompisar, som klarar sig bäst i livet? Tex jämfört med de som någorlunda vänligt uppmuntras att studera, ofta men inte alltid får stora A, och när de inte får stora A ändå blir behandlade som medmänniskor?

Kina är en sak, men i mitt liv och min omgivning finns det väldigt få exempel på att extremt (med svenska mått) auktoritativa metoder gett framgång som inte ändå ganska lätt kan förklaras med familjens socioekonomiska läge.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Kina är en sak, men i mitt liv och min omgivning finns det väldigt få exempel på att extremt (med svenska mått) auktoritativa metoder gett framgång som inte ändå ganska lätt kan förklaras med familjens socioekonomiska läge.

Jag kan inte heller komma på något sådant exempel. Alla individer som jag kan komma på har haft en stark egen inre övertygelse och motivation, och inte sällan blivit motarbetade av sina föräldrar från början ("men inte ska du väl hålla på med det där, satsa på att bli lärare i stället, då får du jobb"). Men säkert finns det i en så stor befolkning som Kina har X antal individer som från början har talang för tex fiol och även intresse, som verkligen uppskattar trycket och de höga krav från omgivningen. Frågan är vad som händer med de övriga?

Den kinesiska linjen är ju dessutom väldigt begränsad i sitt utbud. Egentligen måste det vara oerhört knepigt att styra en diktatur med en miljard människor och se till att de når spetskompetens på vissa områden, men under inga omständigheter hittar på tankegångar som kan ställa till med trubbel! Ju högre utbildningsnivå befolkningen når, desto mer hotfull måste den bli för den sittande regimen, gissar jag. Matematik är ju bra på det viset - dels är det en disciplin som efterfrågas av industrin, dels är den befriad från politik. Pianospelande och gymnastik är väl också harmlöst. Sovjetunionen hade liknande elitsatsningar, om jag inte minns fel, med viss framgång.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Jag har via jobbet intresserat mig lite för detta (dock inte systematiskt, snarare prat runt fikabordet). Helt klart är att många unga människor i Asien inkl Kina lägger ner en hel del tid på att dammsuga nätet för att hitta doktorandtjänster på västerländska universitet, då gärna i tekniska samt vissa naturvetenskapliga ämnen. (Skulle inte förvåna mig om det även gäller medicin, men det har jag ingen koll på.)

Tyvärr är det inte alltid det allra enklaste att lotsa en tex toppresterande kinesisk student genom en svensk forskarutbildning, på grund av de väldigt olika utbildningstraditionerna. Där en kinesisk student hålls i järnkoppel och rätt svar på en tenta mycket väl kan bestå av en text som skrivits av ur en bok (eller memorerats och sedan skrivits ner), vill vi i Sverige ha självständiga och självgående doktorander som kan klara sig på lab på egen hand och själva lägga upp sina studier och med hjälp av det de kan tänka ut annat än exakt det de memorerat.

Det går sådär, faktiskt, för många asiater i det klimatet. (Det går så klart också bra för en hel del, men man anar ändå vissa mönster.)

Samtidigt är den stackars studentens tryck hemifrån horribelt, det finns fall där asiatiska studenter inte klarat sig vidare från sin lic, där det lett till enorma psykiska problem hos personen, där de heller inte kan förstå vad det är vi vill att de ska kunna som de inte kan. De vet ju att de gör allt rätt, medan vi vet att de saknar något slags egenskap som vi är vana vid att duktiga personer har. (Svår att ringa in, men mycket märkbar då den saknas.)

Kina bekymrar sig tydligen dagligen och stundligen över att de inte får fram Nobelpristagare i den tänkta takten (Nobels fredspris verkar Kina inte vara så imponerat av). Målet med varenda kinesisk doktorand i Sverige tycks vara att den ska få Nobelpris så småningom.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Kina bekymrar sig tydligen dagligen och stundligen över att de inte får fram Nobelpristagare i den tänkta takten (Nobels fredspris verkar Kina inte vara så imponerat av). Målet med varenda kinesisk doktorand i Sverige tycks vara att den ska få Nobelpris så småningom.

Haha, nej, fredspriset verkar inte räknas! :D
Apropå kinesiska doktorander har jag en liten kul anekdot från Lund: de hade en superkompetent kinesisk phd-sökande som de intervjuade via videokonferens. Ett krav för tjänsten var att den sökande kunde prata engelska mer än väl, och kandidaten visade på utmärkta språkkunskaper. När han sedan anlände kunde han inte säga många ord på utrikiska och Lundfolket kliade sig i huvudet. Det visade sig att de hade skickat en helt annan student!

Egentligen är det nog inte så konstigt att de inte vinner några nobelpris, eller ens producerar särskilt framstående phd-studenter. Alla vetenskapliga genombrott bygger ju på någon form av nytt tänkande, fritt tänkande, och det kan man inte lära sig genom att plugga in böcker (partiska sådana) utantill. De som trots allt vunnit några priser kommer väl uteslutande från amerikanska universitet, där de fått fritt spelrum. Det var samma visa från forna östblocket - först när muren föll och väst öppnade sig kunde sovjet-forskarna briljera.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Det är inte bara på forskarnivå problemet finns, även om det säkert blir ännu mer tillspetsat där.

Jag har läst många kurser med kinesiska masterstudenter som aldrig tidigare i sitt liv använt sig av källhänvisning eller källkritik. Det behövs inte, om det står i en bok eller om läraren säger så, så är det sant. Punkt. Att skriva en diskussion eller egna reflektioner är totalt främmande. De har klarat engelskatestet som krävs för att komma in på ett utländskt masterprogram för att de pluggat till testet, inte för att de kan engelska. Som tur (för deras skull) har testet ingen muntlig del. När det däremot gäller rena räknekurser glänser de kinesiska studenterna och folk från andra länder har inte en chans. Jag läste en programmeringskurs där alla kineser fick A, och bästa "icke-kines" fick B.

Samtidigt har mitt universitet enorma problem med att de svenska studenterna som börjar grundutbildningen helt enkelt är för dåliga. Det ordnas förberedelsekurser och extra räknestugor in absurdum. Att eleverna har högsta betyg i de kurser som krävs från gymnasiet innebär inte alls att de faktiskt kan vad de innehöll och kan använda det som grund för vidare studier.

Någon stans känns det som att en medelväg vore en bra väg att gå..
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Någon stans känns det som att en medelväg vore en bra väg att gå..

Jag håller med dig, det oroande och problematiska med ett fritt samhälle är att folk kan välja att inte bli väl utbildade eller utbildade inom områden som uppfattas som knepiga (typ matte, fysik etc). Helt klart behöver vi höja standarden och kraven på många utbildningar.

Men mer oroande är om Kina tror sig kunna producera människor på samma sätt som de producerar porslin, studenter som ska vara ett slags master race. Det är den typen av idéer som startar krig.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Jämförelsen är inte helt rättvis heller, med tanke på urvalet. I Sverige har vi numera runt 50% av de aktuella årskullarna i universitets-/högskolestudier att jämföra med ca 3% för femtio år sedan. Min djärva gissning är att procentandelen högskolestuderande ungdomar är betydligt lägre i Kina. Kina vaskar fram motiverade studenter till relativt sett betydligt färre utbildningsplatser, medan Sverige vill ha väldigt många i högre utbildning. Det blir stor skillnad på studenterna då.

Vad jag menar är att det är omöjligt att få 50% av eleverna till samma nivå som tex de där 3% tidigare kom till.

Idag närmar vi oss istället 3% disputerade i aktuella årskullar.

I Sverige finns det också tecken som tyder på att de som nu har några generationers akademiker bakom sig, snarare väljer inom områdena hum-sam, än natur-teknik.

Kinesiska ungdomar verkar inte direkt stå inför det valet.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

I Sverige finns det också tecken som tyder på att de som nu har några generationers akademiker bakom sig, snarare väljer inom områdena hum-sam, än natur-teknik.

Jag tänkte mer på att de dalande kunskaperna i bland annat matematik, en trend som jag tror man har sett rätt länge i hela Europa?

Att så många studenter söker sig till humaniora är synd, tycker jag. Det borde vara större efterfrågan på spetskompetens inom naturvetenskapen. Jag tror att en del, men förstås inte alla, studenter ser ett par kurser i statsvetenskap som ett utmärkt tidsfördriv
medan man tar sig en funderare på vad man ska göra i livet (jag skrev tentorna utan att gå på föreläsningarna, och många som läste med mig tog dubbla kurser samtidigt, dumt nonchalant när jag ser det i backspegeln). Det är nästan omöjligt i många naturvetenskapliga ämnen, som kräver att man är med på labbar och är rätt målinriktad. Dessvärre är det inte så stort jobbutbud när man är färdig med sin pol mag.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Kina är en sak, men i mitt liv och min omgivning finns det väldigt få exempel på att extremt (med svenska mått) auktoritativa metoder gett framgång som inte ändå ganska lätt kan förklaras med familjens socioekonomiska läge.

Där har vi olika erfarenheter- med förbehållet att jag inte känner nån som har växt upp med "extrema" metoder. Dock ser jag tydlig skillnad på de jag växt upp med/studerat med beroende på hur de sporrats hemifrån. Och då tänker jag på de som hamnat annorlunda än man skulle tänkt baserat på föräldrarnas läge. En del pushande kan vara bra.
 
Sv: Därför är kinesiska mammor överlägsna

Jag tycker också att artikeln ger en lite för optimistisk bild av hur väl kinesiskt föräldraskap fungerar. Det finns en intressant dokumentär på temat på svt play, som ger en lite annan bild - som också förekommer och är vanlig i Kina. Och som det skildras här känns ju inte modellen srskilt lockande, vare för föräldrar eller barn.
http://svtplay.se/t/129797/dox
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp