Dåligt samvete

Andromedae

Trådstartare
Okej, så här ser situationen ut:

För drygt två veckor sedan blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp på en sak. Det handlar om 2x3 timmars volontärarbete. Jag sa ja och fick höra att jag skulle få mer detaljer längre fram.

Efter att inte ha hört något alls sedan dess hörde jag torsdag morgon av mig (det första av eventen sker på söndag) och undrade om det överhuvudtaget skulle bli av. I och med att jag inte fick något svar antog jag att saken var avblåst och ändrade fokus.

Idag får jag slutligen ett mejl där det står vad jag förväntas göra, där ansvarig lite svepande skriver något om att "hoppas att du fortfarande kan". Vilket jag nu då svarade att jag inte kan, eftersom jag inte har hört något och därmed planerat in andra saker (bokat körprov, bland annat).

Men jag har så dåligt samvete! Det känns seriöst som att jag är världens sämsta människa som "hoppar av" dagen innan ett evenemang. Även om jag vare sig har tid eller ork att hjälpa till.

Tankar, idéer, förhållningssätt?
 
Okej, så här ser situationen ut:

För drygt två veckor sedan blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp på en sak. Det handlar om 2x3 timmars volontärarbete. Jag sa ja och fick höra att jag skulle få mer detaljer längre fram.

Efter att inte ha hört något alls sedan dess hörde jag torsdag morgon av mig (det första av eventen sker på söndag) och undrade om det överhuvudtaget skulle bli av. I och med att jag inte fick något svar antog jag att saken var avblåst och ändrade fokus.

Idag får jag slutligen ett mejl där det står vad jag förväntas göra, där ansvarig lite svepande skriver något om att "hoppas att du fortfarande kan". Vilket jag nu då svarade att jag inte kan, eftersom jag inte har hört något och därmed planerat in andra saker (bokat körprov, bland annat).

Men jag har så dåligt samvete! Det känns seriöst som att jag är världens sämsta människa som "hoppar av" dagen innan ett evenemang. Även om jag vare sig har tid eller ork att hjälpa till.

Tankar, idéer, förhållningssätt?
Jag hade också haft lite dåligt samvete det tag men sen släppt det. Du har ju inte fått veta om det skulle bli nåt överhuvudtaget!
 
Okej, så här ser situationen ut:

För drygt två veckor sedan blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp på en sak. Det handlar om 2x3 timmars volontärarbete. Jag sa ja och fick höra att jag skulle få mer detaljer längre fram.

Efter att inte ha hört något alls sedan dess hörde jag torsdag morgon av mig (det första av eventen sker på söndag) och undrade om det överhuvudtaget skulle bli av. I och med att jag inte fick något svar antog jag att saken var avblåst och ändrade fokus.

Idag får jag slutligen ett mejl där det står vad jag förväntas göra, där ansvarig lite svepande skriver något om att "hoppas att du fortfarande kan". Vilket jag nu då svarade att jag inte kan, eftersom jag inte har hört något och därmed planerat in andra saker (bokat körprov, bland annat).

Men jag har så dåligt samvete! Det känns seriöst som att jag är världens sämsta människa som "hoppar av" dagen innan ett evenemang. Även om jag vare sig har tid eller ork att hjälpa till.

Tankar, idéer, förhållningssätt?

Om det är ett event som är specifikt placerat i tid (tex på mässan XX som sker datumet YY) som det här verkar vara skulle jag inte ha ett dugg dåligt samvete. Man ska vara rädd om de som är villiga att vara volontärer, dvs ge dem så mycket framförhållning man bara kan.
 
Okej, så här ser situationen ut:

För drygt två veckor sedan blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp på en sak. Det handlar om 2x3 timmars volontärarbete. Jag sa ja och fick höra att jag skulle få mer detaljer längre fram.

Efter att inte ha hört något alls sedan dess hörde jag torsdag morgon av mig (det första av eventen sker på söndag) och undrade om det överhuvudtaget skulle bli av. I och med att jag inte fick något svar antog jag att saken var avblåst och ändrade fokus.

Idag får jag slutligen ett mejl där det står vad jag förväntas göra, där ansvarig lite svepande skriver något om att "hoppas att du fortfarande kan". Vilket jag nu då svarade att jag inte kan, eftersom jag inte har hört något och därmed planerat in andra saker (bokat körprov, bland annat).

Men jag har så dåligt samvete! Det känns seriöst som att jag är världens sämsta människa som "hoppar av" dagen innan ett evenemang. Även om jag vare sig har tid eller ork att hjälpa till.

Tankar, idéer, förhållningssätt?

Det är möjligt att jag, irrationellt, känt dåligt samvete. MEN, jag hade aktivt försökt att låta bli, eftersom det helt enkelt inte är ok att ha så dålig framförhållning och planering om man förlitar sig på volontärer.

Jag är och har varit aktiv volontär, och har även varit ansvarig för andra volontärer. Det är människors fritid och engagemang man drar nytta av, och då får man se till att sköta det snyggt!
 
Håller med @Manza och @athena_arabians
Dom har inte återkopplat trots att du hört av dig för flera dagar sedan - vad mer hade du kunnat göra? Som volontär ger du av din tid men det är deras uppgift och ansvar att se till att du har den information som behövs och det i så god tid som möjligt, dvs absolut inte dagen innan evenemanget. Du har definitivt inget att ha dåligt samvete över, även om jag förstår att du känner så.

Lycka till på körprovet :)
 
Även om jag är alla dåliga samvetes moder - i det där fallet hade jag nog inte haft nån ågren, faktiskt. Du hörde ju till och med av dig och frågade? Självklart kan du ha planerat annat när de aldrig svarade.

Eftersom de inte svarade tror jag dessutom inte att just din närvaro var så avgörande. Då hade de varit måna om kontakten. Så jag skulle bara släppa det.
 
Eftersom de inte svarade tror jag dessutom inte att just din närvaro var så avgörande. Då hade de varit måna om kontakten. Så jag skulle bara släppa det.
Med tanke på att jag är en av två volontärer (som jobbar med trettio personer), så jo, tyvärr är det viss risk att det blir svårigheter. Men jag får väl försöka låta bli att ta ansvar för andras mindre bra planering (varför i hela världens namn jag nu gör det från första början).
 
Okej, så här ser situationen ut:

För drygt två veckor sedan blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp på en sak. Det handlar om 2x3 timmars volontärarbete. Jag sa ja och fick höra att jag skulle få mer detaljer längre fram.

Efter att inte ha hört något alls sedan dess hörde jag torsdag morgon av mig (det första av eventen sker på söndag) och undrade om det överhuvudtaget skulle bli av. I och med att jag inte fick något svar antog jag att saken var avblåst och ändrade fokus.

Idag får jag slutligen ett mejl där det står vad jag förväntas göra, där ansvarig lite svepande skriver något om att "hoppas att du fortfarande kan". Vilket jag nu då svarade att jag inte kan, eftersom jag inte har hört något och därmed planerat in andra saker (bokat körprov, bland annat).

Men jag har så dåligt samvete! Det känns seriöst som att jag är världens sämsta människa som "hoppar av" dagen innan ett evenemang. Även om jag vare sig har tid eller ork att hjälpa till.

Tankar, idéer, förhållningssätt?

För mig beror det helt på vilken typ av event och organisatör det gäller.
Gäller det ett större event eller en van organisatör så hade jag inte haft dåligt samvete alls. Där ska kompetensen finnas att ta väl hand om volontärerna, och gör man inte det tycker jag att man får skylla sig själv.
Gäller det tex en liten ridklubb som ordnar en lokal tävling för andra gången någonsin hade läget varit annorlunda. Den som håller i volontärerna kan mycket väl vara någon som blivit övertalad till att göra det och inte har varken kunskap, tillräckligt med tid eller stöd från någon kunnig utan gör så gott hen kan. Då hade jag personligen haft överseende och hållit söndagen öppen trots det uteblivna mailsvaret. Men, det beror mycket på att jag tycker att det är viktigare att någon tar på sig att organisera och gör sitt bästa för att få det att funka, än att ingen tar på sig att organisera och inget blir av. Så jag lägger ribban väldigt lågt.
 
För mig beror det helt på vilken typ av event och organisatör det gäller.
Gäller det ett större event eller en van organisatör så hade jag inte haft dåligt samvete alls. Där ska kompetensen finnas att ta väl hand om volontärerna, och gör man inte det tycker jag att man får skylla sig själv.
Gäller det tex en liten ridklubb som ordnar en lokal tävling för andra gången någonsin hade läget varit annorlunda. Den som håller i volontärerna kan mycket väl vara någon som blivit övertalad till att göra det och inte har varken kunskap, tillräckligt med tid eller stöd från någon kunnig utan gör så gott hen kan. Då hade jag personligen haft överseende och hållit söndagen öppen trots det uteblivna mailsvaret. Men, det beror mycket på att jag tycker att det är viktigare att någon tar på sig att organisera och gör sitt bästa för att få det att funka, än att ingen tar på sig att organisera och inget blir av. Så jag lägger ribban väldigt lågt.
Är en stor, professionell aktör i bakgrunden (ingen ridklubb eller liknande). Personen jag har haft kontakt med är anställd (bl a för att samordna).

I övrigt håller jag med dig.
 
Jag hade haft väldigt dåligt samvete - för sån är jag. Men jag hade resonerat som du och övriga här och försökt att släppa det.

Har du gett dom en chans att återkoppla och dom inte hört av sig så ligger det på dom och inte på dig.
 
Om dom är så respektlösa med det viktigaste jag har dvs min tid så nä. Jag hade inte haft minsta dåligt samvete över att jag backade ur.

Vill man ha folks tid och hjälp gratis så ska man även gå ut med information i god tid.
 
Jag hade haft dåligt samvete, fast helt i onödan. För i det här fallet har du gjort allt som kan begäras av dig och det är de som klantat till sig och får skylla sig själva att de inte respekterade din tid.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp