G
Geisli
Tar gärna emot tips och råd kring det här: Min 6 åriga Islandsvalack är en snäll, tämligen väluppfostrad häst med god respekt för människor och är lyhörd och tjänstvillig - i vanliga fall.
På morgonen däremot är han otålig, hetsig, otrevlig och bufflig. Knör sig gärna förbi i boxdörren medan jag trär på grimman - vilket jag inte accepterar utan jag kräver genast med röst och kroppspråk att han backar in igen.
När jag sätter på grimma på den andra hästen i stallet så drar han med tänderna utmed metallen högst upp på boxväggen å stirrar vilt på mig.
Sådan här har han varit så länge jag kännt honom, sedan 2,5 års ålder. Vi har skällt på honom. Vi har ignorerat honom. Vi har tagit ut honom sist. Vi har tagit ut honom först.
Förstår att han vill ut! Så fort han kommit ut i hagen är han sig själv igen. På vägen dit är han hetsig, men inte oregerlig. Ofta leder vi två hästar åt gången till hagen, blir lite störigt då när inte båda lyder som de ska på ögonblicket. :smirk:
Vad gör man med en sådan här häst? Kan man acceptera att man har en daglig morgonkamp med honom, eller vad gör man åt det? Han är en sån mild pärla i de flesta andra sammanhang - ibland får man säga till honom så han skärper sig å hör upp, men blir då oftast som det frommaste lamm igen. Men MORGONHUMÖRET - grrr!!
På morgonen däremot är han otålig, hetsig, otrevlig och bufflig. Knör sig gärna förbi i boxdörren medan jag trär på grimman - vilket jag inte accepterar utan jag kräver genast med röst och kroppspråk att han backar in igen.
När jag sätter på grimma på den andra hästen i stallet så drar han med tänderna utmed metallen högst upp på boxväggen å stirrar vilt på mig.
Sådan här har han varit så länge jag kännt honom, sedan 2,5 års ålder. Vi har skällt på honom. Vi har ignorerat honom. Vi har tagit ut honom sist. Vi har tagit ut honom först.
Förstår att han vill ut! Så fort han kommit ut i hagen är han sig själv igen. På vägen dit är han hetsig, men inte oregerlig. Ofta leder vi två hästar åt gången till hagen, blir lite störigt då när inte båda lyder som de ska på ögonblicket. :smirk:
Vad gör man med en sådan här häst? Kan man acceptera att man har en daglig morgonkamp med honom, eller vad gör man åt det? Han är en sån mild pärla i de flesta andra sammanhang - ibland får man säga till honom så han skärper sig å hör upp, men blir då oftast som det frommaste lamm igen. Men MORGONHUMÖRET - grrr!!