Har gjort en ovetenskaplig undersökning då jag är medryttare sedan många år och får då möjligheten att besöka många stall. Det som slår mig är att det är så olika hur stall sköts och hur man skapar en god eller dålig stämning i ett stall. I Stockholm med omnejd finns det många små, privatdrivna stall. Ofta är det ett sätt för en hästägare att finansiera sitt egna intresse – inget fel i det. Problemet är att det ofta innebär att det rätt så ofta inte finns intresse för människor och de som hyr, utan bara för hösten. Har erfarenhet av sådant och det är sorgligt att det får förekomma, speciellt när det är ungdomar med i bilden. Finns absolut en massa bra, små stall också. Med ansvarsfulla ägare, ska sägas. Ofta går det att se på omsättningen av hästägare. En annan bra indikator är att det ska finnas ett bra forum för stallinformation, inte bara en facebookgrupp. Typ stallmöten.
Idag undrar jag hur det fungerar i era stall, stora som små?
Har ni stallmöten? Hur ofta? Varför inte? Bra eller dåligt?
Själv har jag varit med om sammankomster av alla de slag under mina mer än 25 år som hästägare och nu som medryttare. En del vettiga och givande, andra oproffsiga med härskartekniker där hästägarna blev totalt överkörda och där till slut ingen mer vågade öppna munnen.
Häromdagen sprang jag på ett färskt exempel i Nacka där det finns små och stora stall i området Kovik, som annars är ett bra område med många stall. Ett av de minsta stallen har just det problemen. Inga möten, härskarteknik, underhållande av information av hon som driver stallet.
Frågan är hur man ska anfalla och bearbeta det? Det är ofta inte mottagliga för kritik och så är det i detta fallet. Finns inte utrymme, men brist på stallplatser i Nacka. Men det är ju trist att enskilda människor ska förpesta ridsporten som annars är så uppfostrande. Vad är er åsikt?
Idag undrar jag hur det fungerar i era stall, stora som små?
Har ni stallmöten? Hur ofta? Varför inte? Bra eller dåligt?
Själv har jag varit med om sammankomster av alla de slag under mina mer än 25 år som hästägare och nu som medryttare. En del vettiga och givande, andra oproffsiga med härskartekniker där hästägarna blev totalt överkörda och där till slut ingen mer vågade öppna munnen.
Häromdagen sprang jag på ett färskt exempel i Nacka där det finns små och stora stall i området Kovik, som annars är ett bra område med många stall. Ett av de minsta stallen har just det problemen. Inga möten, härskarteknik, underhållande av information av hon som driver stallet.
Frågan är hur man ska anfalla och bearbeta det? Det är ofta inte mottagliga för kritik och så är det i detta fallet. Finns inte utrymme, men brist på stallplatser i Nacka. Men det är ju trist att enskilda människor ska förpesta ridsporten som annars är så uppfostrande. Vad är er åsikt?