Jag fick en halv knäledsprotes för 11 månader sedan och jag ångrar mig inte en dag
Jag hade superont före (en skada sen 9 år tillbaka som gett artros) och sista året gick jag med benpipa mot benpipa och slet ut (fanns noll brosk kvar på insidan av knät) och blev även gräsligt hjulbent då det var insidan som var paj.
Första veckan efter operationen är inte kul - men det går med mycket smärtlindring. Ja började gå ut med en av mina hundar efter 4 dagar (flexi, lydig pigg hund och rullator) och efter 10 dagar gick jag med 3 och kryckor
och en hel del svordomar. Superkorta sträckor i början.
Efter ett halvår gick jag 7 km i skog och mark utan problem och sammanlagt över milen varje dag me hundarna. För 2 veckor sedan gjorde jag dock en vurpa och ramlade och slog ner i just knäprotesen så jag svullnade och gick typ 6 månader bakåt, men nu är det nästan okej igen.
Det som är svårt idag (för mig) är att jag är överrörlig i vanliga fall och det är galet ovant att inte kunna böja upp benet mot rumpan. Men jag har ovanligt bra böjning ändå med 140 grader. Cyklar utan problem, fast med något höjd sadel.
Det viktigaste är att försöka träna FÖRE operationen så mycket det bara går - bit ihop och träna. Gå, styrketräna osv. Ju mer tränad du är före, desto snabbare kommer man tillbaka. JAg gick massor i terräng före operationen. Hundarna skulle ut och ja bet ihop, käkade smärtstillande och gick. Det hade jag igen efter
och sen vara noga med rehab och träning efter.
Glömde. Man får räkna med att man alltid kommer känna att det inte är ens egna knä man har. Det känns inte som "vanligt". Blir lite kallt vintertid då det är stål under huden och många (äve jag) saknar en del känsel i huden. Yttersidan av mitt knä saknar känsel i huden och är lite skumt, men för mig är det värt de alla gånger