Buhuhu...

[Snorpan]

Idag gick det inte alls bra med mina små ledarskapsövningar!

Jag har ett treårigt halvblodssto som jag på senare tid har börjat rida lite mer. De senaste två - tre veckorna har hon blivit ganska tjurig. Hon blir väldigt irriterad då jag borstar henne, sadlar henne och har börjat gå iväg eller back när jag ska hoppa upp.

Jag vet att jag är ganska dålig på att vara självsäker inför henne och hela tiden måste jobba på mitt ledarskap. Därför tänkte jag göra lite ledarskapsövningar med henne idag. Jag släppte henne på ridbanan. Meningen var att lägga lite press på henne att trava runt mig tills hon gav med sig och sen ska hon kunna följa efter mig. Det har fungerar mycket bra innan. Hon är dock väldigt envis så ibland har jag fått hålla på ett tag.
Idag började hon dock med att bocka och sparka som en gaaaaling. Då hon lugnade sig en aning så försökte jag börja tvinga henne till att byta varv för att hon skulle lyssna noga på mig. En gång lyckades jag inte få henne att vända utan vi stod öga mog öga och då stegrar hon sig tre gånger mot mig. Det var väldigt obehaglig och jag blev allvarligt talat rädd. Jag gick nära henne för att lugna henne lite. Sen testade jag ifall hon gick efter mig och jo minsann... hon knatade efter mig så snällt. Detta blir jag inte klok på!

Det finns tre anledningar till detta beteendet som jag kan komma på:
1. Hon har ont någonstans (ska låta en kiropraktor titta på henne om nån vecka).
2. Hon är pressad och får för mycket krav på sig (jag har försökt sänka kraven något och försöker lägga in massor av gos och positiva vibbar).
3. Hon är helt enkelt trotsig och bestämmer över mig.

Vad tror ni?

Om det är nr 3 som är anledningen. Vad ska jag då göra!?!?
Hur kan jag bli mer bestämd då hon står på bakbenen och visar att hon är beredd att gå till attack vilken sekund som helst? Okej... nu överdriver jag nog men det är väl kanske för att det känns så hopplöst just nu.

Jag behöver verkligen massor med tips, pepping och förslag på övningar eller folk som kan hjälpa mig!!!
Snälla! Hjälp mig att känna lite hopp innan jag går och lägger mig!


/Snorpan - snart helt utan hopp :smirk:

 

[lil-sis]

Hon kanske är trött? Eller öm av pälssättningen?

 

[Snorpan]

Pälssättningen tror jag inte det är... hon satte päls tidigt plus att hon har aldrig tidigare reagerat någe vidare. Dessutom så tycker jag inte att det borde ha något med att hon stegrar när jag släpper henne på ridbanan.

Att hon är lite tjurig när jag borstar och grejar med henne känns inte så farligt. Det känns som om jag kan hantera det. Däremot att hon stegrar som en galning... jag blev paff och visste inte vad jag skulle göra.

Hon kanske är trött... det är möjligt... men de senaste två veckorna har hon varit lite extra pigg tycker jag.
Jag har ofta gett henne en viloperiod då det börjat gå emot lite och ibland har det då gått bättre och ibland inte. Jag kännder dock nu att det gått lite för långt. Jag kan inte ge henne vila så fort något inte går så bra utan jag måste fixa det.

Hade inte du fått hjälp utav någon med din häst? Jag behöver hjälp utav någon både för min och hästens skull... har du tips på var jag kan få bra hjälp?


/Snorpan

 

[Horsewhisperer]

Tror inte riktigt på begreppet "ledarskapsövningar". Ledövningar eller lösarbete har inget självändamål, utan man måste veta varför man gör dem. Om man bara går in med den attityden att nu banne mig ska jag visa ledarskap så funkar det inte. Gå istället tillbaka och jobba med problemen ett och ett. Har du en häst som inte står still, jobba med det. Är hon irriterad av borsten, jobba med det. Dela upp alla momenten och ta i tu med dem lugnt och fint. Du vinner inget på att ha dunster med henne på ridbanan. Den enda regel som är konstant mellan mig och hästarna är att de aldrig få gå på mig, och jag flyttar dem. Vissa hästar är inte allt för glada över detta, men det gäller att stå på sig då. Man ska dock inte för den sakens skull provocera fram det. Kommer det som kommer det och då tar man itu med det då.
Med andra ord så fokusera inte så mycket på "ledarskapsövningar", ledarskap och förtroende vinner man i längden om man är konsekvent. Lägg istället upp regler för dig och din häst. Hur vill jag att hon ska uppträda, och hur får jag henne att göra det på bästa sätt? Samma sak med dig, vad förväntar hon av mig som ledare och hur kan jag jobba med mig själv.
Lycka till
Mvh / Niklas

 

[Snorpan]

"Gå istället tillbaka och jobba med problemen ett och ett. Har du en häst som inte står still, jobba med det. Är hon irriterad av borsten, jobba med det. Dela upp alla momenten och ta i tu med dem lugnt och fint. Du vinner inget på att ha dunster med henne på ridbanan."

Jag försöker jobba med alla delar för sig. Att släppa henne på ridbanan är bara ett utav flera moment. För det första vill jag släppa henne så att hon får springa av sig och så vill jag få henne att följa mig. Jag försöker absolut inte lösa uppsittningsproblemet eller något annat med att släppa henne på ridbanan!

Vid uppsittning så jobbar jag hårt och konsekvent med att hon ska stå still.
Ifall hon tjurar när jag borstar så jobbar jag med det.

"Den enda regel som är konstant mellan mig och hästarna är att de aldrig få gå på mig, och jag flyttar dem."

Det försöker jag också hålla på... men om en häst går på en då? Då blir man ju mos! Där behöver jag nog lite hjälp... plus med att bli tydligare och lägga lagom press på henne.

"Lägg istället upp regler för dig och din häst. Hur vill jag att hon ska uppträda, och hur får jag henne att göra det på bästa sätt?"
Jag har typ lite sådana regler. Hon ska stå still när jag vill. Hon får inte gå ut ur boxen när dörren är öppen. Hon får inte gå förbi mig eller knuffas när jag leder henne. Hon får aldrig sparkas eller bitas. O.s.v. Metoderna jag har för dessa små regler tycker jag fungerar så länge hon inte är på detta hemska humör då ingenting passar.

Märker nu att jag nog är osäker på vart gränsen går så jag ska be snällt och när man ska säga till på skarpen. Hon märker väl denna osäkerhet och jag kan säkerligen bli inkonsekvent också.

Kan det fungera att bara låta henne vara. Bara vara i hennes närhet några dagar typ sitta inne i boxen utan att ställa några krav. Sen börja med att röra vid henne (inte borsta eller något annat). Typ nollställa allt och börja om från början? Jag har börjat lite på detta sätt (typ gosar och tar på henne, eller bara står nära henne) men jag har fortsatt med ridning och andra aktiviteter som vanligt.

Då jag står bredvid henne kollar hon kostigt på mig och ser ut som om hon inte fattar vad jag håller på med och vet inte ifall hon ska kolla läget eller bli sur. Hon kanske inte är van vid att ha mig i närheten utan att få krav på sig.

Ja, många teorier finns det.


/Snorpan

 

[Horsewhisperer]

Varför vill du att hon ska följa dig? Vad har det med de andra problemen att göra? Visst kan man låta hästen springa av sig ibland, men de kan de likagärna göra i hagen. Hästen får inte gå på dig, punkt slut. Markera hellre än gång för alla än att hålla på och smådutta. Jag tror inte du behöver börja om, utan bara vara superkonsekevent och ha tydliga mål med din träning.
Niklas

 

[Snorpan]

"Varför vill du att hon ska följa dig? Vad har det med de andra problemen att göra?"

Som jag skrev tidigare så har inte det något vidare med de andra sakerna att göra. Det är bara en del av allt tillsammans. Det ända som gör att det kan hänga ihop är att det finns något bakomliggande som stör alla olika delar.


"Hästen får inte gå på dig, punkt slut. Markera hellre än gång för alla än att hålla på och smådutta."

Jag håller med! Men hur gör jag då ifall jag ska markera en gång för alla utan att det leder till strid?!? Vad skulle du göra i detalj ifall du möttes av en stegrande häst?


"Jag tror inte du behöver börja om, utan bara vara superkonsekevent och ha tydliga mål med din träning."

Jag tycker att jag varit superkonsekvent och jag tycker att jag har tydliga mål. Men jag kanske kan haft otydligt kroppsspråk och att hon i så fall inte förstår och kanske blir sur på alla krav hon inte förstår!?!

Hm... märker att min teori börjar luta emot att jag gett många olika och starka signaler och att hon på så sätt fått för mycket krav på sig. Jag ska nog testa med att ge henne vila i några dagar och bara vara nära och umgås utan några krav (förutom att hon inte får bitas och sparkas så klart Fast det gör hon inte om det inte är något som stör henne en massa, så det ska nog inte bli så svårt.)


/Snorpan

 

[Horsewhisperer]

Hej!
Stötte på en riktig ranghög "surmärr" här om dagen. Hon gick bakom mig jättefint men med attityd. Bägaren rann över för henne när jag bad henne stanna, och senare backa. Då lade hon bak öronen och försökte kicka mot mig. I sådana situationer så går pulsen upp helt klart men hon ska gå undan punkt slut. Så länge man har ett långt rep och hela tiden har hästen på avstånd så känner jag mig säker. Man kan gå upp i tryck ifrån avstånd. Viktigast är att man inte medvetet försöker provocera fram detta beteende bara för att kunna visa "ledarskap".
Niklas

 

[Shaggy]

beskriver du min märr eller. Hon gör allt man ber om, så länge det passar henne. Hon är helgo att både rida och gå ut i skogen med när hon är på rätt humör men om hon inte vill... Dessutom är damen mycket viljestark och intelligent så hade jag inte problem innan jag skaffade häst så har jag det nu .

 

[Snorpan]

Jag stod på bra avstånd och jag blev inte dörädd och sprang där ifrån. Jag blev mest paff och vågade inte fortsätta. Då jag bara stod still så slutade hon stegra.

Jag försöker absolut inte provocera fram dessa reaktioner... fast jag kanske gör det omedvetet!?!

Men rent praktiskt... vad kan man göra när man står på behagligt avstånd mitt emot en häst som stegrar?
Viffta med armarna, klatscha till med långpisken (framför, sidan, i luften?), ryta till, ta några steg fram emot henne, glo henne i ögonen, inte glo henne i ögonen etc?

Om hästen naffsar vad gör ni då?
Ryter till, slår tillbaks (mot ansiktet, mot halsen, på kroppen), rycker i grimskaftet, slutar med det som gör hästen irriterad, fortsätter med det som gör hästen irriterad tills den tröttnar, etc?

Om ni leder en häst som går förbi er en aning eller buffar till er när ni stannar vad gör ni då?
Ber hästen lugnt och vänligt att backa, snabbt som attans trycker bak hästen, rycker till i grimskaftet, ryter till, viftar med armarna, etc?


/Snorpan

 

[space_cowgirl]

Jag försöker absolut inte provocera fram dessa reaktioner... fast jag kanske gör det omedvetet!?!

Det tror jag nästan. Du säger att du ville att hästen skall gå efter dig. Men att hästen går efter dig är ett tecken på att du är ranghög, att hästen tycker du är intressant m.m. Det är inte något man övar upp på en ridbana! Du gör det alltså bara för att göra det, det har inget inlärningssyfte!

Men rent praktiskt... vad kan man göra när man står på behagligt avstånd mitt emot en häst som stegrar?
Viffta med armarna, klatscha till med långpisken (framför, sidan, i luften?), ryta till, ta några steg fram emot henne, glo henne i ögonen, inte glo henne i ögonen etc?

Min erfarenhet säger mig att det oftast är människan som gått för lång, om hästen tar till sådana metoder. Speciellt med tanke på vad jag skrev här ovan.

Om hästen naffsar vad gör ni då?
Ryter till, slår tillbaks (mot ansiktet, mot halsen, på kroppen), rycker i grimskaftet, slutar med det som gör hästen irriterad, fortsätter med det som gör hästen irriterad tills den tröttnar, etc?

Ber hästen att hålla sig på behörigt avstånd om man är i en träningssituatiom på marken, funderar på vad som är fel om jag bortar eller sadlar... Det finns inget enhetligt svar på denna typen av frågor, eftersom det alltid handlar om orsak och verkan. D.v.s. vad hände innan hästar började med det oönskade beteendet?

Om ni leder en häst som går förbi er en aning eller buffar till er när ni stannar vad gör ni då?
Ber hästen lugnt och vänligt att backa, snabbt som attans trycker bak hästen, rycker till i grimskaftet, ryter till, viftar med armarna, etc?

Om jag känner att hästen börjar gå snabbare än mig så markerar jag lite med kroppen att den skall sakta ned. Om hästen redan kommit upp brevid än så är det redan försent. Det är du som har missat vad som håller på att hända och tillåtit hästen att komma fram. Bättre att "börja om", t.ex. lägga en volt, än att bestraffa något som man nyss sa var ok.

Jag säger som nästan alla svar du ar fått. Ta det lugnt med ledarskapsbiten. Den kommer ändå, om du är konsekvent. Visst känns det häftigt och mysigt när hästen följer dig lös, men det löser inte era problem. Och i ditt fall har det till och med skapat problem. Varför ägna sig åt något som inte har någon praktisk funktion, och som är otrevlig för både dig och hästen?
Lycka till
Mvh/Marie

 

[Kokopelli]

Re: \"don´t work on the problem\"

Du har ju redan fått bra råd här om lugn och konsekvens men jag vill ändå lägga in en liten flaggning. Hästen är bara TRE år gammal och under barn- och ungdomstiden kommer det lite tyngre perioder. Hästen kan vara i en växtperiod och det kan vara ömmigt och ont, det kan vara hormoner som spelar den små spratt, den blir bökig och stökig. Glöm inte att ge hästen ordentliga pauser under inlärningstiden och då pratar jag inte om ett par dagar. Den kan gott få vara ifred någon månad emellanåt, det är ibland rent fantastiskt vad mycket en häst kan "lära" sig genom att inte göra nånting. Den behöver precis som vi tid till eftertanke, det den lär sig behöver sätta sig. Det kan mycket väl vara så att du går för fort fram, går det bra i perioder är det frestande att få för stora krav i ett för hästen för snabbt tempo! Den tappar tråden och lusten och får liksom fullt i hjärnan precis som att vi inte kan ta åt oss hur mycket som helst för fort.

Min Kokopelli fick riktiga spel emellanåt ifrågasatte en massa saker och jag tänkte och kände ungefär som du. BUÄ!
Så här i efterhand kan jag när jag ser tillbaka konstatera att jag i mångt och mycket oroade mig i onödan. vissa saker och beteenden försvann nästan som av sig själv. Det här eviga nafsandet t.ex..... en dag var det bara borta. En period var han som stollig när jag skulle sitta upp fastän det fungerat lysande i ett halvår innan etc för att sedan funka som vanligt igen.

I de många fall tror jag det är effektivast att nonchalera "problemet". Jag tror att det bästa du kunde göra i stegringsläget var precis det du gjorde eller rättare sagt INTE gjorde dvs INGENTING. Stegra på du, lilla hästen. Sedan när den kommit ned fortsätter man lugnt med det man höll på med. Att stegra sig är jävligt jobbigt och hästen tröttnar lika fort när man inte gör nån grej av det som om man GÖR en grej av det.

Håll dig på avstånd från nafset. Ska du säga ifrån så gör det om den råkar nafsa tag i dig med tänderna och då skulle jag bränna på en riktig pärla. PANG! sedan skulle jag återigen lugnt fortsätta med det jag höll på med. Inget tjafs och tjat om du förstår?

Skit i borstningen ett tag om hon inte gillar det. Ta det värsta bara...

Frid Kokopelli Mana

"Don´t work on the problem" Mike Kevil

Bra sida: http://startingcolts.com/mikesphilosophy.html
....

 

[Snorpan]

Re: \"don´t work on the problem\"

Kändes bra att läsa ditt inlägg.

Det käns bra att höra att det är fler som stött på samma problem som jag och där det blivit bra. Det ger mig hopp.


Jag har börjat göra precis så som du skrev.
Igår åkte jag ut och bara gosade med henne (då hon ville). Jag började med att ställa mig i boxen och göra ingenting, först blev hon lite fundersam och undrade väl vad tusan jag gjorde där. Sen kom hon fram och började undersöka/leta efter godis. Då kliade jag henne massor bakom öronen och på halsen. Det tycker hon väldigt mycket om. Några få gånger surade hon till lite och då bara stod jag i mitt hörn och väntade tills hon kom tillbaka. Jag strävade efter att inte lägga någon press på henne alls utan att hon skulle komma fram till mig när hon kände för det och då fick hon massa trevligt gos.

Jag borstade av den värsta leran ute i gången. Jag tog det megalugnt och det var endast vid ett fåtal tillfällen då hon surnade till.

Jag ska nog fortsätta såhär ett tag och avvakta och se vad som händer. Samtidigt som jag ska försöka prata med massor av folk och leta efter lämplig profisionell hjälp.


/Snorpan - som börjar få lite hopp igen! :smirk:

 

[Horsewhisperer]

Skulle hästen stegra och det är ett beteende som fortsätter så kan man lösa det på två sätt såsom jag ser det, även om jag gärna är öppen för vänligare lösningar. Första är att ta en riktigt tunn repgrimma på hästen, stegrar den sig då och du lägger din vikt i den grimman så lär hästen inte gör om det. Det andra är att försöka klatcha undersidan av hästen när den reser sig, är dock mer riskabelt. Viktigast är att försöka ta reda på varför den stegrar, orsaker.
Samma sak om hästen nafsar, varför gör den det? Att bestraffa den är idiotiskt då du inte vet varför den gör som den gör. Förresten ska du inte låta hästen komma så nära att den kan nafsa efter dig när du exempelvis leder.
Har jag en häst som är för framåt när jag leder så bara ber jag den att sakta ner.
Niklas

 

[bigganl]

Kan hon vara inne i en tillväxtperiod? Det verkar ju som om hon är allmänt motsträvig. Hon kanske växer och är öm i kroppen. Alla unghästar behöver ju viloperioder. Det kanske är dax för en? Bara en tanke eftersom jag inte vet när hon vilade senast.

 

[Snorpan]

Jag tror att problemet var att en liten viloperiod behövdes. Hon hade dock en alldeles nyligen men om hormoner och fyskisk växtvärk (även om hon inte ökat i mankhöjd) kan man ju inte styra utan det kan komma direkt i samband med en viloperion.
Jag har iallafall låtit henne vila några dagar, jag har gett henne extra B-vitamin och så har jag gosat massor. Hon är på mycket bättre humör nu så det har nog hjälpt!

För säkerhetsskull kommer dock en kiropraktor imorgon för att titta på henne plus att jag tänkter ta det himla lugn och försiktigt denna veckan!

/Snorpan - som har en mycket gladare häst nu

 

[**BORTTAGEN**]

När hästen nafsar brukar jag "nafsa tillbaka". Då gäller det att vara på hugget så att i samma stund som hästen försöker nafsa dig tar du ett stadigt nyp om den i stället. I läppen t.ex. På så sätt kommer den tillslut associera sitt nafsande med att bli obehagligt nypt i läppen.

För att lära hästen att hålla sig på behörigt avstånd är det bra att först se till så att du kan backa hästen med hjälp av ditt kroppsspråk - t.ex. genom att "skaka" lite på kroppen eller svänga med repänden försiktigt runt dig. När du sedan leder den kan du använda änden på ledrepet som "svans". Säg t.ex. att hästen går efter dig, men alltför nära dig. Sväng då "svansen" från sida till sida så att den slår om ryggen på dig - eller på hästen i detta fallet. Börja försiktigt först så att repet inte hamnar på hästen och bli mer bestämd om den inte lyder. När hästen istället håller sig på lite mer behörigt avstånd kommer den inte bli träffad av repet vilket är mycket skönare(än att bli träffad), alltså kommer det vara det den eftersträvar. Det är viktigt här att du tar det lugnt men bestämt och ser till att hästen förstår vad det är du ber den om. Att ta hårda tag när hästen är förvirrad leder ingen vart. Kom också ihåg att ha tillräckligt med slack på repet så att den faktiskt KAN hålla sig en bit ifrån dig.

Lycka till, och kom ihåg, att även om det känns hopplöst nu så kommer du klura ut det hela, det kanske bara tar lite tid - men det får det göra ibland.

 

[Snorpan]

Tack för tipsen!

Hon är dock på mycket bättre humör nu efter några dagars vila och lite extra b-vitaminer.
Hade ute en kiropraktor igår som grejade lite med henne. Lite öm i halsmusklerna men rygg och så var det inget fel på!


/Snorpan