C
cafu
Hej!
Hur gör ni när ni får hem nya hästar, låter dem stå inne ett tag eller släpper ut dem direkt till de andra hästarna? Efter många år utan häst fick jag nyligen hem mitt nordsvenska stoföl. Sedan den dagen har det inte varit annat än kontroverser mellan mig och bonden som äger gården jag bor på. Där fanns för det första 2 hästar sedan tidigare, en shettis och en gammal nordsvensk. När fölet kom tänkte jag att hon kunde stå inne under eftermiddagen och natten med de andra hästarna. Dagen därpå fick jag dock inte släppa ut henne, bonden tyckte hon skulle stå inne och "bli lugn och hemmastadd". Han vägrade dock låta sina hästar vara inne som sällskap utan släppte ut dem. I drygt en vecka fick hon stå inne medan de andra hästarna fick gå ute på dagarna, jag bönade och bad men fick inte släppa ut henne utan bara ta ut och leda henne. Min känsla var att hon skulle bli ännu svårare att hantera ju längre hon fick stå inne, men bonden insisterade på att hon först skulle "lära sig var hon bor". Inne på logen där hon står finns nästan inget ljusutsläpp och jag skulle heller inte ha ljuset tänt, utan där skulle hon stå alldeles ensam i mörkret hela dagarna. Det kändes som djurplågeri. I efterhand förstod jag att det var pga en av de andra hästarna, nordsvensken, som min häst inte fick gå ut, för när vi efter mycket om och men släppte ihop dem visade denna häst ett tydligt missnöje med den nya hästen, hon gjorde utfall mot oss människor (särskilt sin ägare) och sparkade både mot folk och den nya hästen. Det hela blev ohållbart så denna häst (20 år) skickades till avlivning. Där stod jag plötsligt utan sällskap till min häst, för shettisen som blev kvar som ska hålla sträng diet och min häst ska ju i princip ha fri tillgång till hö, så det är ju inte så bra idé att ha dem ihop. Hursomhelst fick jag tag på ett nytt sällskap, en underbart snäll gammal nordsvensk travarvalack. Men, nu kommer frågan: när jag ska ta ut henne ur boxen på dagarna är hon helt tokig, hon kastar sig förbi mig utan att jag knappt hunnit koppla fast grimskaftet, att stänga in sig i boxen först är förenat med livsfara då hon stegrar sig och bara ska UT! Kan detta bero på att hon blev instängd den första tiden och har blivit så rädd för att bli lämnad ensam (vilket jag själv tror)? Och vad kan jag göra åt det?
Hur gör ni när ni får hem nya hästar, låter dem stå inne ett tag eller släpper ut dem direkt till de andra hästarna? Efter många år utan häst fick jag nyligen hem mitt nordsvenska stoföl. Sedan den dagen har det inte varit annat än kontroverser mellan mig och bonden som äger gården jag bor på. Där fanns för det första 2 hästar sedan tidigare, en shettis och en gammal nordsvensk. När fölet kom tänkte jag att hon kunde stå inne under eftermiddagen och natten med de andra hästarna. Dagen därpå fick jag dock inte släppa ut henne, bonden tyckte hon skulle stå inne och "bli lugn och hemmastadd". Han vägrade dock låta sina hästar vara inne som sällskap utan släppte ut dem. I drygt en vecka fick hon stå inne medan de andra hästarna fick gå ute på dagarna, jag bönade och bad men fick inte släppa ut henne utan bara ta ut och leda henne. Min känsla var att hon skulle bli ännu svårare att hantera ju längre hon fick stå inne, men bonden insisterade på att hon först skulle "lära sig var hon bor". Inne på logen där hon står finns nästan inget ljusutsläpp och jag skulle heller inte ha ljuset tänt, utan där skulle hon stå alldeles ensam i mörkret hela dagarna. Det kändes som djurplågeri. I efterhand förstod jag att det var pga en av de andra hästarna, nordsvensken, som min häst inte fick gå ut, för när vi efter mycket om och men släppte ihop dem visade denna häst ett tydligt missnöje med den nya hästen, hon gjorde utfall mot oss människor (särskilt sin ägare) och sparkade både mot folk och den nya hästen. Det hela blev ohållbart så denna häst (20 år) skickades till avlivning. Där stod jag plötsligt utan sällskap till min häst, för shettisen som blev kvar som ska hålla sträng diet och min häst ska ju i princip ha fri tillgång till hö, så det är ju inte så bra idé att ha dem ihop. Hursomhelst fick jag tag på ett nytt sällskap, en underbart snäll gammal nordsvensk travarvalack. Men, nu kommer frågan: när jag ska ta ut henne ur boxen på dagarna är hon helt tokig, hon kastar sig förbi mig utan att jag knappt hunnit koppla fast grimskaftet, att stänga in sig i boxen först är förenat med livsfara då hon stegrar sig och bara ska UT! Kan detta bero på att hon blev instängd den första tiden och har blivit så rädd för att bli lämnad ensam (vilket jag själv tror)? Och vad kan jag göra åt det?