Sv: Blandraser som ngt gulligt o vettigt?
Marre.N skrev:
Jag bara funderar, om du tar två hundar med olika raser, då har dessa också helt olika stam, hur kan det då bli inavel??
Hon menade renraser.
Jag tror att alla som föder upp har som avsikt att få fram bra avkommor. Sedan är de flesta rätt blinda för felen, och vad som är "bra" varierar från person till person - och det gäller både renras och blandis uppfödare.
Fördelen med renras är att det finns ett nedtecknat avelsmål, rasbeskrivningen, och hundarna bedöms åtminstone extriört av oberoende officiella hundkunniga. Det finns också rasklubbar som har koll på hälsorisker och ev problem inom rasen. Det gör att en valpköpare själv kan ställa krav på föräldradjuren och bilda sig en egen uppfattning om hur bra de möts genom officiella register med resultat. Som valpköpare behöver man inte köpa "grisen i säcken", fast ändå gör alltför många det. Hur det än är kan en renras uppfödare inte driva hur långt som helst från "sundhund" utan att det märks, vilket ger en viss kvalitetsgaranti för den valpköpare som vill sätta sig in i ämnet innan köp.
Vad det gäller blandras finns det inget nedtecknat avelsmål, inga krav på hållbar extriör och ingen chans att kolla att hunden håller mentalt för större påfrestningar inom de flesta provformer. Det ställer stora krav på blandrasuppfödarnas egna kunskaper, ärlighet och goda vilja, och där brister det ofta.
De flesta valpköpare av blandras försvarar ofta sitt val med "jag är inte intresserad av tävling". Det må så vara, men är man intresserad av en trevlig kamrat som passar en och som lever i många år? Vore det inte då trevligt om man själv kunde följa valpens härstammning bakåt och se vad släkten har åstadkommit. Vore det inte skönt att ha en rätt god idé om hur den vuxna hunden kan tänkas bli genom att träffa andra hundar med liknande bakgrund?
Någonstans verkar det som om de flesta köper hund med ett önsketänkande som bas: man läser en rasbeskrivning och tror att alla individer är som det bästa ur den, möjligen med små extriöra skönhetsfel. Samma sak med blandraserna, man inbillar sig att bara de sidor som kompletterar och passar varandra kommer till uttryck.
Alltför många valpköpare lägger stor vikt vid leveransvecka, hämtavstånd, pris och färg - istället för att leta rätt på lämpliga kombinationer mellan dokumenterat bra djur hos en uppfödare som man får bra kontakt med. Ska man leva ihop i 15 år spelar 100 mil och 3000:- extra ingen roll i längden. Lika lite gör pysslet för att få det att funka första tiden - en semester varar inte så länge att valpen kan ligga ensam sedan iallafall. Färgen kommer att vara bortglömd innan valpen har lämnat uppfödaren, för då är den en egen älskad individ som skulle kunna vara grön med lila ränder utan att det kändes fel....
Mvh,
Duvan
Nähä.. visst.
